Hur man blir SD-sympatisör
OK. Det är jäkligt lätt att avfärda dem som puckon, korkade bonnläppar eller onda, elaka och trångsynta, men trots allt fick dom en jävla massa röster nu senast och jag tror att vi (som är invandringspositiva) har allt att tjäna på att försöka förstå orsakerna till att folk blir SD-sympatisörer.
Jag var med om en upplevelse som alldeles säkert kunde bidragit till att göra människor invandringsfientliga och kanske tippat någon över kanten till att bli sverigedemokrat.
Jag bor i en söderförort och skulle åka och hämta en tunnbrödrulle att käka till middag. Det var tre grabbar i 17-18-årsåldern på det lilla torget där korvkiosken är som var väldigt stökiga. Det skojbråkades dem emellan och vrålades oförskämdheter främst till varandra, men även liksom utåt mot omgivningen. En äldre dam åkte nästan omkull när en av killarnas flykt undan en annans skojbråksspark korsade hennes väg. Folk blev uppenbart störda av grabbarnas beteende och några blev säkert också skrämda.
På väg till bilen med min middag var jag tvungen att passera orostrion, varvid de ställer sig framför mig. Uppenbart ivägen. Uppenbart provocerande. De ser hotfulla ut. Långa, breda och arga. Jag blir lite rädd. Även om det vore helt korkat att angripa mig kände jag ändå att det skulle göra jäkligt ont att bli knuffad ner för trappan jag stegade mot.
Jag var tvungen att knuffa till en av dem för att komma förbi. Jag halvler och säger ”ursäkta”, liksom inte för att be om ursäkt, men för att be om att få komma förbi. Det hände ingenting och min rädsla kanske var obefogad.
Mitt obehag var dock inte obefogat. Det var tre grabbar som betedde sig som ena riktiga arslen. Och det är just det som är det viktiga i detta. Problemet var ju naturligtvis inte alls att de var invandrargrabbar. Problemet var att de betedde sig som arlsen. Men detta är antagligen något som vissa blandar ihop.
Orsakerna till detta är naturligtvis flera, men det är otroligt viktigt att komma ihåg en av liberalismens stora principer, att betrakta människor som individer och inte som representanter för grupper.
Jag var med om en upplevelse som alldeles säkert kunde bidragit till att göra människor invandringsfientliga och kanske tippat någon över kanten till att bli sverigedemokrat.
Jag bor i en söderförort och skulle åka och hämta en tunnbrödrulle att käka till middag. Det var tre grabbar i 17-18-årsåldern på det lilla torget där korvkiosken är som var väldigt stökiga. Det skojbråkades dem emellan och vrålades oförskämdheter främst till varandra, men även liksom utåt mot omgivningen. En äldre dam åkte nästan omkull när en av killarnas flykt undan en annans skojbråksspark korsade hennes väg. Folk blev uppenbart störda av grabbarnas beteende och några blev säkert också skrämda.
På väg till bilen med min middag var jag tvungen att passera orostrion, varvid de ställer sig framför mig. Uppenbart ivägen. Uppenbart provocerande. De ser hotfulla ut. Långa, breda och arga. Jag blir lite rädd. Även om det vore helt korkat att angripa mig kände jag ändå att det skulle göra jäkligt ont att bli knuffad ner för trappan jag stegade mot.
Jag var tvungen att knuffa till en av dem för att komma förbi. Jag halvler och säger ”ursäkta”, liksom inte för att be om ursäkt, men för att be om att få komma förbi. Det hände ingenting och min rädsla kanske var obefogad.
Mitt obehag var dock inte obefogat. Det var tre grabbar som betedde sig som ena riktiga arslen. Och det är just det som är det viktiga i detta. Problemet var ju naturligtvis inte alls att de var invandrargrabbar. Problemet var att de betedde sig som arlsen. Men detta är antagligen något som vissa blandar ihop.
Orsakerna till detta är naturligtvis flera, men det är otroligt viktigt att komma ihåg en av liberalismens stora principer, att betrakta människor som individer och inte som representanter för grupper.
posted by Johan, PL&C at 4:42 em
1 Comments:
Det är ockupantbeteende.
Skicka en kommentar
<< Home