Fair trade skapar fler problem än det löser
"Fair Trade" låter säkert bra i mångas öron. Fattiga människor med hårda villkor ska få det bättre. Problemet är att Fair Trade inte alls erbjuder någon långsiktigt hållbar lösning för detta. Snarare tvärtom, faktiskt.
Om korruption förekommer, att det råder stora tvivel kring huruvida fattiga odlare verkligen får någonting ut av det hela, eller om det hela bara är någon slags feel goodgrej för aningslösa västerlänningar med hjärtat till vänster, kan väl diskuteras. Mina invändningar mot "Fair Trade" är framförallt att systemet riskerar att cementera fattigdomen.
Prismekanismen är ett centralt styrmedel för varje marknad. Prisregleringar hindrar marknader att utvecklas och öka sin produktivitet. Den ersättning som var och en kan få ut av sitt arbete kan ALDRIG på lång sikt avvika särskilt mycket från det värde som skapas när man producerar. Men med en aktiv prismekanism, konkurrens, fungerande äganderätt och kanske en gnutta utländskt investeringskapital, kan värdet av varje arbetsdag höjas naturligt och långsiktigt hållbart.
Fair Trade hindrar sålunda produktivitetsutveckling.
Dessutom gynnas kollektivjordbruk implicit av systemet, trots att privata jordbruk av lätt insedda skäl alltid genom historien visat sig många gånger mer effektiva än kolchoser.
Diktatorer föredrar att hålla sina folk i fattigdom, framförallt för att de inte gnäller om mänskliga rättigheter och demokrati förrän de har mat på bordet och tak över huvudet. Dubbel glädje för varje diktator är ju dessutom om man kan skylla denna fattigdom på någon annan, t ex väst och/eller kapitalismen.
---
Läs Lydia Wåhlsten på SvD Brännpunkt om att en massa kommuner dessutom lägger skattepengar på eländet, liksom en rapport från lantbruksunivseriteten i Uppsala/Lund som visar viktiga sanningar om Fairtrade.
---
Update: Niklas Frykman och Erik Pophöger bloggar också.
Etiketter: kommunister vänstern socialism liberalism marknadsekonomi
posted by Johan, PL&C at 2:53 em
2 Comments:
Det finns en typ av människor som vill hjälpa till varje pris, oavsett konsekvenser; det viktiga för dem är inte resultatet i sig, utan själva INTENTIONEN att göra gott.
Ett berömt exempel kommer från Milton Friedman (eller kanske Thomas Sowell): Engelska välmenande högt uppsatta människor tvingade igenom att minimistandarden i skeppen för de människor som skulle färdas över Atlanten till Staterna höjdes. Resultatet blev att priserna höjdes och de fattigaste som ville söka lyckan inte längre hade råd med flytten.
Har skrivit ett längre blogginlägg just om detta. Förstår dina tankar, men jag vill hävda att fairtrade snarare är tvärtom - det är att dra nytta av den fria marknaden så långt som möjligt!
Kortfattat kan man säga att fairtrade ska jämföras med ett varumärke - något en vis målgrupp betalar extra för att de vill, av en eller annan anledning. Och varumärken är väl en del av den fria marknaden om något, och inte någon förvrägning av den, eller?
Det är anledningen att jag stödjer fairtrade - just för att det är socialt, men på kapitalismens villkor. Och inget vänstertrams.
Har skrivit mer utförligt om det här: http://www.fairtradeship.se/2011/07/kommentar-pa-lydiah-walstens-timbros-artikel-om-fairtrade-det-finns-inga-skal-att-gynna-rattvisemarkt-i-svd-11-05-11/
Skicka en kommentar
<< Home