Partiledarbyte? Räkna bakåt...

OK, låt oss vara fullständigt tydliga om en sak: Maud Olofsson har varit en fantastisk partiledare för Centerpartiet. Den resa som gjorts är imponerande och oerhört betydelsefull. Från att ha tappat väljarstöd i val efter val i 30 år lyckades Maud omdefiniera bilden av Centern och vända trenden till succcévalet 2006.

Det stora förtroende hon åtnjutit hos väljarna har dragit upp våra siffror mer av vad vi själva skulle klarat av. Insatsen i valrörelsen var magnifik och leveransen i tv-debatterna monumental.

Jag tror också att det var vettigt att ha henne på stockholmslistan eftersom många uttryckte en vilja att "rösta på Maud". Att det gick så bra för oss i Stockholm är sålunda delvis hennes förtjänst.

Hon har försvarat friheten föredömligt på flera sätt och SAAB-krisen kanske är det främsta exemplet. I en storm där oppositionen krävde ett totalt öppnande av statskassans dammluckor, påhejat av facket som i traditionell LO-anda anordnade pilkastningstävlingar mot Mauds porträtt (sic) och med allianskollegor tysta som möss, ställde sig Maud upp och gjorde det som var rätt!

Nu har vi haft samma partiledare i 10 år och ingen är partiledare för evigt. Goda vännen Abir Al-Sahlani har räknat bakåt och har kommit fram till en slutsats som låter mer dramatisk än vad den är: Vi behöver välja ny partiledare redan i höst.

Ska vi ha en ny partiledare 2014 måste den personen få en rimlig chans att forma partiet och politiken efter sitt huvud.

Ordinarie stämma 2013 blir för nära inpå valet. Idé- och tankearbete måste få ta lite tid, inte minst eftersom vi är en stor och bred rörelse, i vilken alla måste få tycka till och det kommer att krävas en hel del diskussion. För att vi ska ha en politik som upplevs relevant av väljarna kommer den att kräva ett och annat skarpt ställningstagande och utan en rejäl förankringsprocess kommer vi inte dit, utan riskerar att fastna i något slags allmängiltigt gulligull i mittenkletet bland alla andra.

Extrastämman 2012 då? Då är det ju meningen att vi ska fastslå den nya politiken som utvecklingsgrupperna arbetar med. För det första måste ett sådant arbete få ta vår fulla uppmärksamhet i anspråk. För det andra spelar ju partiledaren en viss roll för möjligheterna att förklara och bära fram olika delar av den nya politiken, varför den bör utformas med dess främsta kommunikatör i minnet. Och då måste vi ju veta vem det är.

Då landar vi i Åre, september 2011. Inget konstigt, inget dramatisk.

Vem blir då nästa? Det finns många fantastiska kandidater, men någon som har integriteten och modet att granska kalendern och säga som det är åker definitivt upp ett par pinnhål. Öppenhet, liksom! :-)