Vi behöver en ny Gripenstedt
Det är dags för reformer!
Vad drömmer du om? Är det månne 6 timmars arbetsdag? En ny bil? Gratis tandvård åt alla? Går du och tänker "Om det ändå gick ett snabbtåg mellan Åtvidaberg och Krokom"?
Vad det än är du drömmer om så behövs det mer resurser, om du inte vill snuva någon annan på sin dröm. (eller dra in på något behjärtansvärt som existerar i dagsläget)
Så oavsett om dina drömmar innebär att staten ska konsumera och investera, eller om du vill göra det själv, behövs det en resurstillväxt.
I förra veckan vad jag med och firade Johan August Gripenstedts hundrafemtioårsjubileum. En person som med fantastiska visioner och framtidstro, trotsade oddsen och kungen och drev igenom en serie otroligt betydelsefulla reformer.
Utbyggnaden av vattenkraften, Järnvägen, en ny och effektivare valuta (riksdalern böts mot kronan) och de allra viktigaste (förutom att förmå Sverige och kungen att hålla sig utanför danskarnas krig) var kanske frihandeln.
Det fick vi inte lära oss i skolan, men utan Gripenstedt hade det antagligen inte funnits några medel att strida om. Inga fabriker att försätta i blockad. Inga villkor att värna. Ingen välfärd. Inget folkhem.
Inför höstbudgeten finns det all anledning att hoppas på en ny och bättre politik med rejäla reformer för att vår ekonomi ska kunna kliva framåt. Regeringen kommer då att ha haft ett år på sig att bli varma i kläderna. Nu finns det inga ursäkter. Ni har majoritet. Blås på!
Här kommer i all ödmjukhet ett par önskemål från lilla mig:
Arbetsrätt
Vi behöver en ny arbetsrätt. Alltför länge har utvecklingen hindrats av en konstruerad trögrörlighet på arbetsmarknaden. Människor håller sig kvar på jobb de inte trivs på och andra stängs ute.
Som det är idag måste företag i vänta ut ett krisläge innan man får agera, trots att man kanske ser alla varningssignaler långt innan. Lagen hindrar dig som företagare att vidta åtgärder i tid. Inte så allvarligt för stora industriföretag, men med potentiellt dödliga konsekvenser för mindre tjänsteföretag (de som fler ska jobba på i framtiden, om man frågar den samlade expertisen)
Omställningen till ny typ av produktion har alltid varit viktig och nu när vi lever i en globaliserad värld går det ännu fortare. På motsvarande sätt måste vi vara lättrörliga och snabba att lära oss nya saker.
Att avskaffa eller åtminstone kraftigt omarbeta LAS är en bra början.
Skatterna
Skattesystemet måste förändras radikalt! Både statsskatten och den s.k. värnskatten snedvrider ekonomin något alldeles fruktansvärt. Statsskatten drar in kanske 40 miljarder, vilket i sammanhangen är ganska lite. Definitivt gör den mer skada än nytta på lång sikt, men det är faktiskt inte säkert att den går plus redan på kort.
"Värnskattens" bidrag till statskassan är så försvinnande liten att det rör sig om felräkningspengar.
Dessa båda skatter bidrar till sådana idiotiska marginaleffekter och perverterar arbetsmarknadens hela incitamentssystematik. Det lönar sig helt enkelt inte att anstänga sig. Att förkovra sig genom kvällskurser etc, eller kämpa på med ett extrajobb.
Det hindrar vanligt folk från att kunna skaffa sig en skrälldus på kistbotten och slår därmed också undan fötterna från en privat och mer lättjobbad nyföretagarfinansiering.
I andra länder är privata mikroinvesteringar i "tidig sådd" den absolut vanligaste och mest effektiva finansieringsformen för folk som har en killeraffärsidé och en massa jävlar anamma, men inga stålar.
En platt skatt på 30% (och gärna lägre och lägre kommande höstbudgetar) kombinerat med ett rejält grundavdrag så att de som tjänar minst får behålla mest.
Invandring
Vi måste öppna våra gränser för dem som vill komma hit och jobba. Vi behöver dem och vi behöver dem så väl! Det är ett missförstånd och en (säkerligen odlad) myt att det finns ett visst antal jobb. Så är det inte och det förstår alla som tänker igenom det en vända.
Låt alla som vill komma och söka jobb eller starta företag. Säg att man har ett halvår på sig att fixa jobb. Går det bra så är det fantastiskt och bra för alla. Vederbörande. Vederbörandes arbetsgivare. Vederbörandes nya jobbs kunder. Vederbörandes nya jobbs leverantörer. Vederbörandes hyresvärd. Vederbörandes tobakist. Den klädesaffär vederbörande köper jobbslirren på. Den lokala affären där vederbörande köper käk. Däckverkstaden. Ja, du fattar mönstret...
Går det inte, så är det visserligen tråkigt, men då har vi i alla fall inte hindrat någon från att ta chansen.
Nu kommer säkert någon att tänka som Göran Persson att det blir en massa "social turism" och sånt, men det tror jag inte. Om det gör folk gladare så kan vi väl bestämma att inga bidrag, arbetslöshetsersättning, eller amskurser ställs till arbetskraftsinvandrares förfogande. (Orättvist att göra skillnad på folk och folk? Visst, men jag kan tänka mig att avskaffa det för etniska svenskar också.)
Öppna gränserna för invandring.
Så finns det givetvis en massa andra saker som behöver göras, men jag ber att få återkomma inför sveriges ordförandeskap i EU 2009. Främst naturligtvis frihandel med i första hand afrika och mellersta östern.
Vad drömmer du om? Är det månne 6 timmars arbetsdag? En ny bil? Gratis tandvård åt alla? Går du och tänker "Om det ändå gick ett snabbtåg mellan Åtvidaberg och Krokom"?
Vad det än är du drömmer om så behövs det mer resurser, om du inte vill snuva någon annan på sin dröm. (eller dra in på något behjärtansvärt som existerar i dagsläget)
Så oavsett om dina drömmar innebär att staten ska konsumera och investera, eller om du vill göra det själv, behövs det en resurstillväxt.
I förra veckan vad jag med och firade Johan August Gripenstedts hundrafemtioårsjubileum. En person som med fantastiska visioner och framtidstro, trotsade oddsen och kungen och drev igenom en serie otroligt betydelsefulla reformer.
Utbyggnaden av vattenkraften, Järnvägen, en ny och effektivare valuta (riksdalern böts mot kronan) och de allra viktigaste (förutom att förmå Sverige och kungen att hålla sig utanför danskarnas krig) var kanske frihandeln.
Det fick vi inte lära oss i skolan, men utan Gripenstedt hade det antagligen inte funnits några medel att strida om. Inga fabriker att försätta i blockad. Inga villkor att värna. Ingen välfärd. Inget folkhem.
Inför höstbudgeten finns det all anledning att hoppas på en ny och bättre politik med rejäla reformer för att vår ekonomi ska kunna kliva framåt. Regeringen kommer då att ha haft ett år på sig att bli varma i kläderna. Nu finns det inga ursäkter. Ni har majoritet. Blås på!
Här kommer i all ödmjukhet ett par önskemål från lilla mig:
Arbetsrätt
Vi behöver en ny arbetsrätt. Alltför länge har utvecklingen hindrats av en konstruerad trögrörlighet på arbetsmarknaden. Människor håller sig kvar på jobb de inte trivs på och andra stängs ute.
Som det är idag måste företag i vänta ut ett krisläge innan man får agera, trots att man kanske ser alla varningssignaler långt innan. Lagen hindrar dig som företagare att vidta åtgärder i tid. Inte så allvarligt för stora industriföretag, men med potentiellt dödliga konsekvenser för mindre tjänsteföretag (de som fler ska jobba på i framtiden, om man frågar den samlade expertisen)
Omställningen till ny typ av produktion har alltid varit viktig och nu när vi lever i en globaliserad värld går det ännu fortare. På motsvarande sätt måste vi vara lättrörliga och snabba att lära oss nya saker.
Att avskaffa eller åtminstone kraftigt omarbeta LAS är en bra början.
Skatterna
Skattesystemet måste förändras radikalt! Både statsskatten och den s.k. värnskatten snedvrider ekonomin något alldeles fruktansvärt. Statsskatten drar in kanske 40 miljarder, vilket i sammanhangen är ganska lite. Definitivt gör den mer skada än nytta på lång sikt, men det är faktiskt inte säkert att den går plus redan på kort.
"Värnskattens" bidrag till statskassan är så försvinnande liten att det rör sig om felräkningspengar.
Dessa båda skatter bidrar till sådana idiotiska marginaleffekter och perverterar arbetsmarknadens hela incitamentssystematik. Det lönar sig helt enkelt inte att anstänga sig. Att förkovra sig genom kvällskurser etc, eller kämpa på med ett extrajobb.
Det hindrar vanligt folk från att kunna skaffa sig en skrälldus på kistbotten och slår därmed också undan fötterna från en privat och mer lättjobbad nyföretagarfinansiering.
I andra länder är privata mikroinvesteringar i "tidig sådd" den absolut vanligaste och mest effektiva finansieringsformen för folk som har en killeraffärsidé och en massa jävlar anamma, men inga stålar.
En platt skatt på 30% (och gärna lägre och lägre kommande höstbudgetar) kombinerat med ett rejält grundavdrag så att de som tjänar minst får behålla mest.
Invandring
Vi måste öppna våra gränser för dem som vill komma hit och jobba. Vi behöver dem och vi behöver dem så väl! Det är ett missförstånd och en (säkerligen odlad) myt att det finns ett visst antal jobb. Så är det inte och det förstår alla som tänker igenom det en vända.
Låt alla som vill komma och söka jobb eller starta företag. Säg att man har ett halvår på sig att fixa jobb. Går det bra så är det fantastiskt och bra för alla. Vederbörande. Vederbörandes arbetsgivare. Vederbörandes nya jobbs kunder. Vederbörandes nya jobbs leverantörer. Vederbörandes hyresvärd. Vederbörandes tobakist. Den klädesaffär vederbörande köper jobbslirren på. Den lokala affären där vederbörande köper käk. Däckverkstaden. Ja, du fattar mönstret...
Går det inte, så är det visserligen tråkigt, men då har vi i alla fall inte hindrat någon från att ta chansen.
Nu kommer säkert någon att tänka som Göran Persson att det blir en massa "social turism" och sånt, men det tror jag inte. Om det gör folk gladare så kan vi väl bestämma att inga bidrag, arbetslöshetsersättning, eller amskurser ställs till arbetskraftsinvandrares förfogande. (Orättvist att göra skillnad på folk och folk? Visst, men jag kan tänka mig att avskaffa det för etniska svenskar också.)
Öppna gränserna för invandring.
Så finns det givetvis en massa andra saker som behöver göras, men jag ber att få återkomma inför sveriges ordförandeskap i EU 2009. Främst naturligtvis frihandel med i första hand afrika och mellersta östern.
Etiketter: arbetsmarknaden, invandring, regeringen, skatter
0 Comments:
Skicka en kommentar
<< Home