Nya Socialdemokraterna?

I ärlighetens namn ska det nog mycket till för att jag ska rösta på sossarna. LO's oblyga maktanspråk tillåts köra över alla andra värden och det vänder sig lite i magen när man ser de röda fanorna och sjungandet av internationalen i samband med festligheter.

Inte desto mindre måste man erkänna Socialdemokraternas kraft när det gällde att genomföra viktiga reformer. Reformer vars intellektuella ursprung oftast fanns i den liberala rörelsen.

Oavsett om Socialdemokraternas "Rådslag" endast är fråga om marknadsföring, eller om man har ärliga avsikter att lyssna på folk, är det en väl genomförd kampanj.

Nu när Nya Moderaterna utmanar Socialdemokraterna i gren efter gren har turen nu kommit till välfärden. Och det lär bli en match! Sossarna visar prov på mod och ödmjukhet när man i rådslagsmaterialet ställer frågor som leder in på lösningar för välfärden som man normalt förknippar med liberala och borgliga idéer.

• Hur ser en bra balans mellan rättigheter och skyldighet ut? Vad är individens skyldigheter
i försäkringssystem och vad är individens eget ansvar i förhållande till de offentliga
välfärdstjänsterna?

• Är regler och krav utformade så att de ger ”drivkrafter” som gynnar arbete, motverkar
fusk och överutnyttjande? Vad kan vi göra för att stärka samhällssolidariteten och öka
ansvaret för det gemensammas bästa?

Underbart att läsa orden "skyldigheter" och "drivkrafter" i ett Socialdemokratiskt material. :-)

Vidare öppnar man implicit för privata utförare, vilket man tidigare med kraft kämpat emot, med stopplagen som exempel.

• Är det viktigt vem som utför vård/omsorg så länge den är gemensamt finansierad?
Ställer en mångfald av driftsformer nya krav på politiken för att säkra en jämlik välfärd?

Det är ju möjligt att rådslagsdeltagarna kommer fram till att allt ska vara landstingsdrivet och genomsocialiserat, men det säger någonting om en vilja till förnyelse när man ställer dessa frågor rakt ut.

Modigt och fräscht.

Att man sedan kanske åker på pisk av LO och vänsterleden för detta må vara hänt, men ett frö för ett bättre välfärd är i marken och den blomman är inte alltigenom röd.

Att sedan få med de andra vänsterpartierna på det tåget lär väl kräva minst en bottniabana till...