Förändringar i (C) nödvändiga
Det går inget vidare för Centerpartiet nu och så har det varit ett tag. Jag saknar insikt i vad som görs inom partiet för att förändra det, men det mesta tyder på att det inte är särskilt mycket. Och så kan vi inte ha det.
Nu finns ingen tid att komma med ursäkter. Alla som vill att Centerpartiet ska ha större inflytande i politiken - eller åtminstone rädda något av det inflytande vi har nu - måste skruva upp nivån ytterligare ett snäpp.
Vi måste kavla upp ärmarna, ta ansvar och fatta nödvändiga beslut om allt från vilken politik som ska kommuniceras till vem, hur denna kommunikation ska gå till och vilka som ska göra jobbet, även om det innebär att gamla goda vänner får sparken.
Partiaorganisationen är varken en skyddad verkstad eller någon social verksamhet. Det är det organ som ska föra ut vår politik på ett effektivt sätt. Om den inte gör det, så fungerar den inte.
Jag upplever att gräsrötterna gör ett väldigt bra jobb. Det är verkligen massor av verksamhet, allt från Centerkvinnornas Wåffelbruk på Jacobsbergs gård till talarkvällar hos oss i Stureplanscentern.
Centerbloggarna är mycket väl representerade i nätdebatten, trots att partiet är förhållandevis litet.
Statsråden och deras pressfolk verkar göra ett mycket bra jobb och man ser framförallt Maud Olofsson i tidningarna så gott som varje dag och i TV åtminstone ett par gånger i veckan.
Enskilda riksdagsledamöter gör ett hästjobb. Annie Johansson och Fredrick Federley som de starkast lysande stjärnorna, men även många andra kämpar oerhört hårt.
Värd att nämna i sammanhanget är Staffan Danielsson som jag inte alltid delar alla åsikter med, men som i alla fall syns, hörs och märks i debatten. Något jag föredrar varje dag i veckan, framför någon som tycker precis som jag, men som aldrig säger något som når ut. (Det är sedan upp till var och en som inte håller med att säga emot Staffan, som heller aldrig backar för en diskussion.)
Anders W Jonsson bemöter precis varenda osaklig attack från socialdemokrater och andra i lokaltidningarna i sitt hemmalän Gävleborg (och de är ganska många), trots jobb både i samordningen och på lasarettet hemma i Gävle.
Magnus Andersson jobbar både hårt och smart och får in utspel i så väl morgonsoffor som fintidningarnas debattsidor.
Alla dessa krafter förtjänar en organisation som stödjer dem och gör att utväxlingen av allas insatser förstärks.
Nu finns ingen tid att komma med ursäkter. Alla som vill att Centerpartiet ska ha större inflytande i politiken - eller åtminstone rädda något av det inflytande vi har nu - måste skruva upp nivån ytterligare ett snäpp.
Vi måste kavla upp ärmarna, ta ansvar och fatta nödvändiga beslut om allt från vilken politik som ska kommuniceras till vem, hur denna kommunikation ska gå till och vilka som ska göra jobbet, även om det innebär att gamla goda vänner får sparken.
Partiaorganisationen är varken en skyddad verkstad eller någon social verksamhet. Det är det organ som ska föra ut vår politik på ett effektivt sätt. Om den inte gör det, så fungerar den inte.
Jag upplever att gräsrötterna gör ett väldigt bra jobb. Det är verkligen massor av verksamhet, allt från Centerkvinnornas Wåffelbruk på Jacobsbergs gård till talarkvällar hos oss i Stureplanscentern.
Centerbloggarna är mycket väl representerade i nätdebatten, trots att partiet är förhållandevis litet.
Statsråden och deras pressfolk verkar göra ett mycket bra jobb och man ser framförallt Maud Olofsson i tidningarna så gott som varje dag och i TV åtminstone ett par gånger i veckan.
Enskilda riksdagsledamöter gör ett hästjobb. Annie Johansson och Fredrick Federley som de starkast lysande stjärnorna, men även många andra kämpar oerhört hårt.
Värd att nämna i sammanhanget är Staffan Danielsson som jag inte alltid delar alla åsikter med, men som i alla fall syns, hörs och märks i debatten. Något jag föredrar varje dag i veckan, framför någon som tycker precis som jag, men som aldrig säger något som når ut. (Det är sedan upp till var och en som inte håller med att säga emot Staffan, som heller aldrig backar för en diskussion.)
Anders W Jonsson bemöter precis varenda osaklig attack från socialdemokrater och andra i lokaltidningarna i sitt hemmalän Gävleborg (och de är ganska många), trots jobb både i samordningen och på lasarettet hemma i Gävle.
Magnus Andersson jobbar både hårt och smart och får in utspel i så väl morgonsoffor som fintidningarnas debattsidor.
Alla dessa krafter förtjänar en organisation som stödjer dem och gör att utväxlingen av allas insatser förstärks.
Etiketter: Centerpartiet
posted by Johan, PL&C at 9:52 fm
5 Comments:
Johan,
Du förvånar mig, vanligtvis har du en mer kontruktiv ton i dina inlägga. Nu faller du in i samma förnekelsemönster som t.e.x Annie.
Visst kan man diskutera organisatoriska frågor, vem som ska göra vad och hur man bättre "kommunicerar" utåt, men är det här Centerpartiets problem ligger?
Vi måste ta ett steg tillbaka och fundera klart på vad vi vill vara som parti, vilka grundläggande värderingar som ska styra vårt agerande i sakfrågor.
Man kan inte profiliera sig som ett frihetligt alternativ och vara det parti som mest agressivt försvarar, för många, vår generations frihetliga ödesfråga, FRA-lagen.
Man kan inte vara ett modernt liberalt parti, och begränsa det liberala perspektivet till näringspolitik och arbetsrättsliga diskussioner, eller avregleringar, vad hände med människan, individen?
Man kan inte driva debatten om värderingsskifte och samtidigt försvara ideologiskt oförsvarbara beslut med att det handlar om svåra avvägningar, vad blir nästa svåra avvägning, planekonomi och dödsstraff? Visst, extremt exempel, men om man lägger priciperna i byrålådan så fort man hamnar i regering, blir man oväljbart för alla som baserar sitt beslut vid valurnan på ideologisk grund, man blir ett oförutsägbart alternativ som inte upplevs som seriöst och ideologiskt pålitligt.
Det handlar om hur man agerar och vilka dörrar är beredd att öppna, inte hur eller via vem man kommunicerar detta.
Hur ett så litet parti, med så relativt få profilierade hjärtefrågor, så totalt kan tappa orienteringen i debatten och inte bara vända sig emot sina lojala väljare utan även mer eller mindre smutskasta dem i debatten undgår mitt förstånd.
Låt oss istället säga det, som vi ändå kommer att säga om 12 månader, dags för Maud att åka tillbaka till Jämtland och avskede entouraget i riksdagen, vi behöver återskapa trovärdigheten, varför dra ut på lidandet?
Visst, Annie och Fredrick ligger i den liberala frighetliga framkanten, men tror du på fullt allvar att folk kommer att glömma det som hände på integritetsfronten under mandatperioden. Tyvär, de är förbrukade.
Så visst behöver vi nytt blod, men framförallt behöver vi en ideologiskt baserad politik som även ledningen tror på, och är beredd att stå upp för.
Tack!
FRA-lagen som den oftast benämns är n nödvändighet för framtiden då allt mer av striderna mellan länder och mot länder kommer att ske via internet...tyvärr.
När det gäller inlägget så håller jag helt med, Centerpartiet och speciellt ledningen måste antingen bli bättre på kommunikation och allt, eller ersättas. Lämna tillbaka makten till medlemmarna!
Mikael:
Jag förstår att du är besviken. Det är jag också.
Jag tycker ändå att grunderna i vårt parti är väldigt bra. Jag tycker att gräsrötterna är fantastiska och att statsråden överlag gör ett bra jobb.
I FRA-frågan har vi gjort bort oss. Det har säkert många orsaker, men vi räckte inte hela vägen enda fram. Den saken är säker.
Men att hävda att VI är det parti som mest "aggressivt försvarar" lagen?
Det är - om du frågar mig - en grundlös, okunnig och orättvis ansats.
MVH
/J
Förvånande att inte fler går till motangrepp. Centerpartister har nog en benägenhet att ta bibelns "vänd andra kinden till" alltför bokstavligt.
Skicka en kommentar
<< Home