Nej, vi måste inte sluta konsumera
Bilden visar sambandet mellan BNP och samlad miljöförstöring. Som tydligt framgår rådde i det närmaste ett symmetriskt samband fram till 1970. Efter det så saknas helt positiv korrelation mellan vårt välstånd och hur mycket vi smutsar ner i vår natur. Det är snarare så att sambandet är det motsatta. (Klicka på bilden för att se den större.)
För den som är intresserad av fakta om utsläppsutvecklingen rekommenderas en rapport framtagen av Svenskt Näringsliv som heter Vår miljö 1930 - 2030. (pdf) Det är den rapporten som jag snott bilden ovan ifrån.
I Miljöpartiets moderna retorik (alltså inte den som Schröder ger uttryck för) framhåller man näringslivets viktiga roll i utvecklingen mot en bättre miljö. Det är klokt. För exempel på hur klokt det är rekommenderas webbplatsen Miljönytta.se.
För den som är intresserad av fakta om utsläppsutvecklingen rekommenderas en rapport framtagen av Svenskt Näringsliv som heter Vår miljö 1930 - 2030. (pdf) Det är den rapporten som jag snott bilden ovan ifrån.
I Miljöpartiets moderna retorik (alltså inte den som Schröder ger uttryck för) framhåller man näringslivets viktiga roll i utvecklingen mot en bättre miljö. Det är klokt. För exempel på hur klokt det är rekommenderas webbplatsen Miljönytta.se.
Etiketter: liberalism, marknadsekonomi, miljö, miljövänstern, tillväxt
6 Comments:
ah, kul med lite verkliga källor. Jag ska kolla närmare på rapporten sen. Jag noterar dock at rapporten baserar sig på en mängd olika faktorer. Miljöfrikoppling är helt möjlig för lokala miljöproblem som försurade sjöar, däremot finns det ännu inga empiriska bevis på att något liknande har skett med globala miljöproblem (CO2utsläpp).
Grafen baserade sig också på bland annat kyotoprottokollets definitioner, där produktionen, inte konsumtionen räknas, om jag inte minns fel. Att mäta produktion istället för konsumtion bemötte jag i mitt ursprungliga inlägg.
Men som sagt, kul med en riktigt diskussion istället för bara pajkastning. Jag återkommer efter att jag har haft tid att gå igenom rapporten.
:-)
Visst, det är inte New York, London och Tokyo som är världens mest nedsmutsade städer, utan något i stil med Kairo, New Mexico och Peking. Städer i länder som i nuläget sätter ekonomisk välståndsökning före miljön.
Men samtidigt ser motargumentet framför mig: har vi i väst verkligen löst våra problem endast genom investeringar i miljöteknik, eller har vi bara exporterat vår mest nedsmutsande industri till andra länder?
/Paul W
Jag tycker också det är vansinnigt med ständigt ökad tillväxt och ohämmad konsumtion.Det är bättre att vi lägger pengarna på en förbättrad hälsa tex bättre mat med mindre tillsatser (ekologisk och krav -märkt) än att tex köpa nya kläder och smycken jämt och ständigt.Bränder och olyckor ökar ju också BNP . Det är en kapitalistisk idé för att några ska tjäna pengar.Medan det stora flertalet i världen svälter.Idiotiskt.
Nu har jag skummat igenom den del av rapporten som behandlar klimatet. Jag hittar inte oväntat en del att anmärka på.
Ennligt rapporten började våra CO2utsläpp (och alla andra miljöproblem) minska runt 70talet. Men enligt rapporten "tillväxt och miljö" av Tomas Sterner så stämmer det inte. "Somliga problem såsom rent vatten kan förbättras med inkomsten, med andra, såsom mängden avfall och CO2 ökar med inkomsten" skriver han.
rapporten baserade sig också som jag anade på utsläppen som orsakas av vår produktion, snarare än vår konsumtion. Vill man veta mer om det, och varför det är problematiskt så rekomenderas Annika Karlsson-Kanyamas rapport
http://konsumerasmartare.files.wordpress.com/2008/11/bilaga-10-sveriges-import-och-konsumtion-koldioxidutslapp-till-foljd-av-kanyama.pdf
Jag noterade även lite selektivt vald statistik i rapporten. Rapporten hänvisar till Sternrapporten från 2007 som säger att vi kan lösa klimatproblemen till en kostnad av motsvarande 1 % av bnp. Men nu har Stern ändrat sig, siffrorna han baserade sin rapport på håller inte längre, i sin rapport tror Stern att 480 ppm CO2 är vad jorden tål, men nu har han anslutit sig till 350ppm rörelsen. Alltså blir beräkningarna i sternrapporten på tok för låga, men det glömmer svenskt näringsliv av någon anledning att berätta. Detta sänker i min ögon trovärigheten på rapporten en del.
Sammanfattningsvis så handlar det väl om vilka källor man väljer att lita på. Din rapport från Svenskt näringsliv, eller mina rapporter från naturvårdsverket och Sida. Jag vet vilka som jag tycker verkar mest trovärdiga.
Kaktusblomman, kapitalismen möjliggör tillväxt.
Det innebär att resurser förmeras. I en fri ekonomi utvecklas effektivare metoder att tillfredssställa efterfrågan.
Dessa resurser kommer - om ekonomisk frihet råder - alla människor till del.
Skicka en kommentar
<< Home