Det är fan inte ljuset det är fel på!

Medan goda centervännerna stadsmiljöborgarrådet Per Ankersjö och landstingsmiljörådet Gustav Andersson förklarar att de tänker vara med på Earth Hour, trots att det är ett meningslöst jippo, berättar Magnus Andersson - kommunalråd i Solna - i klartext vad det handlar om:

"...fundera noga på om du vill vara med i morgondagens hycklande skådespel. Fråga dig själv om du tror mindre elektricitet gör fler människor mätta. Fråga dig själv om du tror att klimatentreprenörer jobbar bäst i ett mörkt eller ljust arbetsrum."

I detta blogginlägg berättar Magnus mer.

WWF, organisationen som ligger bakom jippot som i första hand måste ses som en monumentalt lyckad pr-aktivitet för den egna organisationen, har för vana att hylla kommunistdiktaturen Kuba för sitt förträffliga miljöarbete. Ja, där är lyset släckt ganska ofta. (Särskilt i dissidenternas mörka fängelseceller.)

Jag stör mig, möjligen osunt mycket, på symboliken i att "släcka ljuset". Det är fan inte ljuset det är fel på. Ljus är bra. Ljus som kommer av elektricitet är ännu bättre. Vi borde tända så många ljus i kan för att ta oss an de viktiga utmaningar vi står inför, miljöproblem och annat.

---

Läs även vetenskapsbloggen x 2. Mitt inlägg från förra året och Johan Norbergs krönika i Metro från då om varför han också gillar att tända bättre än att släcka.

---

Update: Läs även teknikdebatt.se om manifestationen Life Hour.

Miljökrångel driver jobb ur landet

Idag skriver Svenskt Näringslivs miljörättsexpert, Nicklas Skår, på debattsidan i Dagens Industri (ej på nätet ännu). Ämnet är det onödigt krångliga och rättsosäkra regelverk som kringgärdar tillstånd och tillsyn på miljöområdet (med viss råge) och som drabbar folk och företag på de märkligaste sätt.

För att vi ska kunna minska våra utsläpp krävs investeringar i ny, bättre och mer miljövänlig och mindre energikrävande teknik. För att få göra dessa förbättringar krävs i de flesta fall tillstånd enligt Miljöbalken, något som i vissa fall funkar finfint, men som också alltför ofta lämnar företagen i ett flerårigt limbo.

Riskerna blir onödigt stora för företag som måste ge sin in i dylika miljöprövningsäventyr, med följd att detta driver investeringarna till andra delar av världen där miljöprövningen går fortare och är mer förutsebara.

Allt annat lika finns det ingen anledning att riskera en långdragen och osäker process för t ex en ny pappersmaskin i Sverige när man lika gärna kan göra det i Finland. Inte för att det är något fel på Finland, men det vore ju kul med lite fler arbetstillfällen i Sverige också...

Det är en klockren centerfråga att ta tag i Miljöbalkseländet. Här har vi ett dubbelpipigt problem laddat med företagande och miljö. I ett och samma slag kan vi förbättra förutsättningarna för såväl företagsklimatet som klimatet i stort.

Miljöpopulism som säljknep

Ett välkänt knep för folkförförelse är att exploatera rädslan för det okända. Det har förekommit i olika former under historien och inte sällan med förödande resultat.

En inte lika direkt osmaklighet som många av historiens brutala exempel, men som ändå kan få skadliga följder, är det som livsmedelskedjan City Gross håller på med när de förklarar att deras kött är "GMO-fritt" och implicerar att GMO skulle vara något hemskt och farligt.

För detta får City Gross idag ett rejält och välförtjänt kok stryk av en lång rad forskare.

Faktakollen ger Maud rätt

Kommer ni ihåg tjaffset mellan Maud Olofsson och Maria Wetterstrand häromdagen? I det hävdade de båda motsatta saker och Maria W utmanade med att någon av tidningarnas faktakoll skulle ge henne rätt. BEEEEEEEEP! #fail

SvD benar ut det hela och förklarar först att Maria Wetterstrand om inte råljuger, så i alla fall hanskas ovarsamt med sanningen. Knappast förvånande. Miljöpartiet bygger sin politik på myter, fördomar och moralism.

Sedan säger det också någon om ett parti - och ett till det kopplat språkrör - som hänvisar till en ganska extremistisk miljöorganisationsskala för vilka länder som är "bra på miljö", som sätter t ex Kina och Mexico över Sverige. Tycker Maria Wetterstrand att Kina är bättre än Sverige på miljö?

Läs mer om detta hos Albin Ring Broman och Magnus Andersson.

---

På tal om Miljöpartiet ville ju de att staten skulle köpa Saab i vintras. Idag kommer Jöran Hägglund, statssekreterare hos Maud med ansvar för Saabaffären, ut med en bok om alla turer kring Saabaffären. Kan nog vara MYCKET intressant läsning. :-)

Supermiljöbilspremien på plats!

För alla oss som älskar bilar är detta en stor dag! Det står nu klart att övriga regeringen låtit sig övertygas om Centerpartiets förslag om en rejäl miljöbilspremie till de riktigt miljövänliga bilarna.

Problemet med t ex elbilarna är att batterierna är relativt dyra. Anledningen är att de fortfarande framställs i relativt ringa volym, jämfört med konventionella fordonskomponenter. En ökad elbilsförsäljning ger kraft till investeringar syftande till att framställa bättre batterier till lägre kostnader.

På sikt tror jag att de ekonomiska styrmedlen måste bli mer linjära, men det är inte fel att med detta göra det lönsamt att ta in den snara framtidens supermiljöbilar i bilhallarna, även om serierna är små.

Bra förhandlat av Maud och gänget! Nu väntar vi bara på nyheten om avskaffad LAS, sänkta arbetsgivaravgifter och halverad tjänstemoms... :-)

Sveriges Radio, Expressen, SvD, Albin Broman och Magnus Andersson.

Fram för allmänflyget!

Med anledning av det svenska flygets 100-årsjubileum, var det i helgen flygfestival i Stockholm och flyg- och teknikintresserad som jag är tog jag en paus i kampanjandet för att besöka begivenheterna på gärdet.

Det kanske är lite fånigt, men jag tycker att det är mysigt att stå under dessa dundrande exempel på människans triumf över elementen. Det är också en smula fantastiskt att lilla Sverige utvecklat sådana tekniska underverk som exempelvis Tunnan, Lansen och Draken.

Flyget i allmänhet har varit under attack med miljöargument som tillhygge och sådana går ju sällan att bemöta med mindre än att bli betraktad som någon slags miljöhatande galning. Icke desto mindre är dessa argument sällan särskilt relevanta. Bättre bränslen och energieffektivitet är i fokus även för flygets utvecklingssatsningar och man måste också sätta utsläppen i relation till andra källor.

Trafikflyget är dock så självklart för de allra flesta att alltför stora galenskaper för att stoppa det hålls borta. Miljöpartiets förbud mot inrikestrafik söder om Sundsvall skulle antagligen inte kunna införas, bara med anledning av sin egen orimlighet.

Allmänflyget, däremot, saknar ofta försvarare. Allmänflygets representanter är nämligen relativt få och representerar inga starka ekonomiska intressen, varför de inte heller har några starka lobbyorganisationer som talar för dem.

Icke desto mindre utgör allmänflyget en intressant möjlighet i ett glesbefolkat land med stora avstånd.

Många drömmer nog om egen täppa i naturskön miljö i en del av landet där fastighetspriserna är rimliga, samtidigt som man har ett jobb att sköta där köerna är långa och bostäderna dyra.

Klockren centerfråga om du frågar mig!

Lästips

Elisabeth Thand Ringqvist skriver klokt på Newsmill om det svenska företagandets förutsättningar.

Goda vännerna Alexander Bard och Annika Beijbom skriver tillsammans med kloka och trevliga Erik Laakso och den respekterade vänsterdebattören Anders Svensson om faran med Miljöpartiets religiösa förhållande till "naturen".

Träffa Centerpartiet i skärgården!

Sedan i förrgår pågår Stockholmscenterns skärgårdskampanj! Vi har hyrt en segelbåt och kajkar runt i skärgårn och snackar politik med båtfolket.

Jag kan tänka mig att det finns många åsikter om allt möjligt. Bränslebeskattningen, bottenfärgerna och promillegräns. Buller och bygglov. Vattenskotrar och camping.

Jag kommer att ansluta i Sandhamn idag och imorgon går vi till Möja, så då finns det chans att ställa kniviga frågor till mig, komma med idéer som du går och bär på eller kanske bara klämma till med glada tillrop...

Skärgårdsborna är ju också i regel beroende av goda villkor för företagandet. Allt ifrån skatter till möjligheter att få bygga bryggor och hus, kranar och slipar, är viktiga frågor för vilken gränsen är tydlig mellan de politiska alternativen: Medan Miljövänstern helst vill göra hela skärgårn till reservat, så tycker vi i Centern att det är lika viktigt att människor kan komma ut och vistas i den vackra miljön och att de som väljer att leva i skärgården kan driva sina företag utan onödigt krångel.

Under rubriken Matlandet kan man också nämna en omvittnat fantastisk produkt som tillverkas just på Möja - Möja Taffelbrännvin. Där växer den spanska körveln ymnigt och naturligt. Den används enligt lång och stolt tradition för att krydda brännvin. Den traditionen har tagits upp och förs vidare genom Långviks Krydderi och Handel. Jag hoppas att det blir tillfälle att smaka! Med gårdsförsäljning (som Centerpartiet ju föreslår) skulle saker och ting onekligen gå lättare för just detta skärgårdsföretag.

(För dig som inte vill vänta på att gårdsförsäljningen blir verklighet finns produkten att köpa från Systembolagets beställningssortiment. Lite mer pyssligt, men för alla oss som tycker att mat, dryck och skärgårdföretagande är viktigt kan det kännas bra att bidra till att företaget håller ut tills bättre villkor är på plats.)

Efter ytterligare några strandhugg ses vi på lördag i Vaxholm för final. Är du intresserad av Centerpartiet tycker jag att du ska ta en skärgårdsbåt dit och säga hej!

---

Lite på skärgårdstemat kan man läsa Albins inlägg om Vänsteralliansens rangliga skorv, från vilket Miljöpartiet tydligen kan tänka sig att hoppa av!!! Utan någon som burkar i lovart blir babordskantringen ett faktum.

Fem myror är fler än en myndighet

För ett par år sedan jobbade jag i ett uppdrag där vi hade en viss samverkan med kundens reklambyrå. Det gick ganska bra till slut, men vi hade en hel del problem med att få bra leveranser från reklambyrån.

Jag har funderat en hel del på vad det berodde på... Ett systemfel var att i princip alla deras idéer byggde på att deras copywriter sedan skulle skriva en skitbra text. Man hängde upp ett helt projekt på att EN människa förväntades leverera ett litet mirakel. Att leveransförmågan i just detta fall var något mindre än mirakulös bidrar givetvis till min upplevelse av projektet, men även om självaste Selma Lagerlöf suttit vid pennan skulle riskerna varit för stora.

Det är lite samma sak med det socialistiska förhållningssättet till stat och människa. Man strävar efter att skapa system där sedan en tjänsteman ska fatta ett optimalt myndighetsbeslut. Man verkar tro att det liksom går att veta vad som är bäst och man verkar tro att det går att veta vad som är bäst för varenda människa.

För det första missar man ju det uppenbara faktum att alla människor är olika. Att vi har olika preferenser och vill fatta olika beslut om hur vi vill konsumera, jobba och leva våra liv. För det andra bortser man ju helt ifrån det faktum att en mångfald av försök har betydligt större chans att träffa rätt än ett.

Denna felsyn har en del allvarliga implikationer för våra samhällsinstitutioners konstruktion.

Det är bland annat därför det är så galet med vänsterpartiernas idéer om statliga riskkapitalfonder. Man verkar tro att tjänstemän kan fatta bättre investeringsbeslut än folk och företag. (Till saken hör också att det faktiskt är folkets och företagens pengar från början och det i alla lägen vore bättre att låta dem investera själva.)

Ett annat exempel på samma felsyn är miljölagstiftningen som liksom bygger på att handläggaren i kommunen eller på länsstyrelsen ska vara någon slags renässansmänniska. Inte bara måste man veta allt om de senaste naturvetenskapliga rönen i alla upptänkliga discipliner, utan även vara väl bevandrad i företagsekonomiska spörsmål och juridikens snårstigar.

Eftersom det är ganska ont om universalgenier i den svenska förvaltningsapparaten blir det som det blir. Bristande insikt i investeringskalkylens förtrollande värld och företagandets villkor, parat med rädslan för att göra fel - att släppa igenom något som senare visar sig miljökatastrofalt - gör tillståndsprocesserna till långdragna och komplicerade historier.

Ett mycket allvarligt förhållande som skadar inte bara företagen, tillväxten och välståndsutvecklingen, utan också miljön.

Ämnet diskuteras mer än någonsin nu (i DN igår, t ex) och på fredag nästa vecka håller Svenskt Näringsliv ett seminarium i Visby (klockan 14 - restaurang Bolaget på stora torget) där man presenterar en skrift som sammanfattar intrycken från möten med närmare 100 företag som alla vittnar om den ohållbara situation som rådande miljölagstiftning skapat.

Läs även Miljöfara.

Teknikneutral energipolitik ftw!

Idag klubbas ett helt nödvändigt beslut igenom i riksdagen. Våra kärnkraftverk är gamla och ineffektiva jämfört med nya. För att säkra tillgången på miljövänlig och kostnadseffektiv energi KAN det komma att behövas nya aggregat där de gamla finns idag.

Våra politiska motståndare försöker göra ett stort nummer av vi i Centerpartiet byter strategi när det gäller energipolitiken, trots att de om några borde ifrågasättas för sitt agerande i frågan.

Tyvärr går en del partivänner i fällan...

Det finns (förhoppningsvis) en anledning till att man är skeptisk mot kärnkraft. T ex riskerna. Angreppssättet måste ju rimligtvis vara värderingen av dessa risker per producerad kilowattimme jämfört med andra sätt att producera energi. Låt oss i så fall ha en diskussion därom...

Det finns både utsläpp och risker förknippade med all typ av energiproduktion. Mellan 1990 och 2008 har 482 vindkraftsolyckor ägt rum. 47 med dödlig utgång. Inte för ett ögonblick vill jag för den skull att vindkraft ska förbjudas, men risker, utsläpp och kostnader måste ju vägas mot varandra på ett relevant och vetenskapligt sätt!

Det är också utomordentligt viktigt att i allt detta reflektera över alternativen! Du som står i begrepp att rösta på något av vänsterpartierna bör kanske tänka två gånger om du tycker att det är någorlunda viktigt att det finns industrijobb kvar i Sverige.

Läs även Annie Johansson, Maud på DN Debatt, Elias Giertz, Gustav Andersson, Anders Dahlberg, Helen Törnqvist, Magnus Andersson, ETR och ett 1,5 år gammalt inlägg där jag förklarar min hållning i frågan om kärnkraft.

Vänsterpartiernas miljöskatter är ett jävla skämt

Kommer precis från ett seminarium på FORES. Ämnet för dagen var den vetenskapliga granskning av de rödgrönas budget som gjorts av Andreas Bergh och Henrik Jordahl.

Det finns en hel del märkligheter i budgeten och jag rekommenderar alla att ta del av det briefing paper som kommer att komma om detta, men den mest grundläggande kritiken (länk till slidesen) är särskilt intressant...

Det finns mycket som tyder på att vänsterpartiernas budget är underfinansierad. De båda forskarna pekade på en mängd olika faktorer som belägger detta.

Bland annat berördes miljöskatterna.

Själva vitsen med miljöskatter är att ekonomiskt styra folk och företag att välja tekniker och metoder som leder till mindre utsläpp från det ämne som beskattas, men i den rödgröna budget räknar man på miljöskatteuttag statiskt! Som att inte skatten har någon effekt på utsläppen! Att samma skattebas - och samma utsläpp - kommer att finnas kvar och generera skatteintäkter till staten.

Kanske ännu mer förvånande var faktiskt hur Sven-Erik Österberg, som var där för att försvara budgeten, svarade på det. Enligt honom skulle miljöskatterna inte ha några särskilda effekter på miljön!!!

Vänsterpartierna har alltså en massa - för miljön - verkningslösa miljöskatter i sin budget?

Hypotesen att de hatar företag mer än vad de gillar miljön blir allt troligare... Något att tänka på när man läser dagens DN Debatt.

---

Update: Andreas Bergh specialgranskar vänsterpartiernas påstående att 90% av väljarna skulle "tjäna" på den rödgröna budgeten.

Det fanns många miiljöfrågor att oroa sig över

"– Jag kunde vara otroligt orolig. Jag tyckte att vi levde bra och skyddat, men så insåg jag att det fanns något därute som hotade och förstörde."

Så säger Maud Olofsson i en DN intervju. I artikeln står att en av dessa saker att oroa sig för var ozonlagrets förtunning. Detta vänder den alltid objektiva och sakliga bloggen Alliansfritt Sverige till att Maud påstår sig upptäkt ozonhålet.

Sa Maud fel till journalisten? Vid vilken ålder bekymrade hon sig över vad?

Skitsamma... I min värld är det viktigare att man ser miljöhot och gör något åt dem än att man minns exakt vid vilken ålder man blev uppmärksam på dem.

Naturskyddsföreningen säljer sin tystnad?

Det är inte första gången man tänker så... I två år har Svenska Naturskyddsföreningen vetat om att IKEA's dotterbolag Swedwood köper gamla träd från Ryssland, men har valt att inte gå ut offentligt om det.

Själva saken tycker jag inte är särskilt relevant. Träd har ju den härliga egenheten att de ...tja... "växer på träd". Visst finns det skyddsvärda skogsområden, men det är ju knappast så att det är ont om skog i vare sig Ryssland eller Sverige. Swedwood är säkerligen dessutom en osedvanligt varsam aktör i de ryska skogarna, vilket gör kritiken mot dem än fånigare.

Det anmärkningsvärda är ju Naturskyddsföreningens agerande, som ju måste anses ligga på gränsen till korruption? Man har mottagit 650 000:- i "konsultarvoden". Om det har påverkat beslutet om att inte gå ut offentligt med att man tycker att Swedwood gör fel i Ryssland får väl var och en bedöma.

Läs mer på SR Vetenskapsradion.

Det handlar kanske inte om klimatet?

Något man länge misstänkt är att bilmotståndarna liksom använder miljön som ett svepsjäl att begränsa bilismen. Man gillar helt enkelt inte bilar och människor som gillar dem, men det känns antagligen lika irrationellt som det är, så att man behöver någon form av rationalisering... ungefär som när invandringsmotståndare försöker hänvisa sin antipati gentemot migration till ekonomiska frågor.

Johannes Forssberg skriver om detta igår på Expressenbloggen i ett inlägg som beundransvärt ärligt förklarar att miljöaspekterna egentligen kan vara av underordnad betydelse. Problemet är (tydligen) att bilen är ett "maktmedel".

Om detta kommer vi inte att komma överens. Jag gillar bilar. Jag tycker att de är fantastiska frihetsmaskiner och att vissa bilar till och med är att betrakta som konstföremål. Motorkulturen är också till glädje för många. Allt ifrån racing till ömsint pyssel med en bil eller motorcykel som symboliserar en tid eller en kultur som du gillar att bli påmind om.

Med detta i minne bör man också betrakta den senaste utvecklingen i klimatforskningen. I dagens DN kan man läsa om hur ett nytt forskarmanifest kräver en nystart i klimatfrågan. Detta går i huvudsak ut på att fokusera på hur samhället kan klimatsäkras, snarare än att försöka säkra klimatet, så att säga.

Utan att ta ställning i sak kan man ju faktiskt inse det rationella i ansatsen...

Heja bilen!

Som många bloggläsare säkert förstått gillar jag bilar. Så här års vaknar bilhobbyn till liv och styr man kosan längs landsvägarna uppåt och inåt i landet ser man en entusiastbil på nästan varje gård.

Jag har ingen statistik på det, men undrar tro om inte Sverige måste vara det land i världen som har flest bevarade 50- och 60-talsbilar per capita? En kulturskatt väl värd att vårda.

Den svenska bilismen är också en näring som sysselsätter många. Alltifrån nybilshandel till specialiserade motortrimmare och reservdelshandlare. Kanske du går och ruvar på en affärsidé som vilar på motorintresset? I så fall finns det nu i samband med Centerpartiets vårkampanj möjlighet att vinna ditt aktiekapital!

Kanske din affärsidé till och med handlar om någon teknik som minskar bilarnas energiförbrukning, eller på annat sätt väsentligt minskar bilåkandets utsläpp av växthusgaser? Maud Olofsson och Andreas Carlgren skriver idag på DN debatt om en rejäl miljöbilspremie för bilar i den riktiga teknikfronten: de som oavsett teknik släpper ut mindre än 50 gram koldioxid per kilometer!

Läs mer i rapporten "En grön bilpark".

Läs även Helen Törnqvist, Per Ankersjö, Annie Johansson, Håkan Askengren och SUST.

Centerpartiets Clean Technätverk på tisdag

Missa för sjutton inte Centerpartiets Cleantechnätverks premiärseminarium på tisdag!

Miljöminister Andreas Carlgren är inbjuden för att berätta om sina visioner om företagande och miljö, men kanske ännu mer spännade är de gäster som faktiskt GÖR det som vi politiker mest snackar om:

Linda Magnusson, Green capitalist of the year 2009, VD O2 Vindel AB

Magnus Rehn, affärscoach, Stockholm Innovation and Growth (STING),affärsinkubator med bas i Kista

David Sonnek, ansvarig affärsutveckling/teknologi, SEB Venture Capital

Peter Platell, Serieinnovatör inom solenergi och ångturbiner, grundare av bla Ranotor AB och Lowte AB.

Jan-Erik Nowacki, Teknisk rådgivare, Svenska värmepumpföreningen (SVEP)

---

Det hela börjar kl 1430 och håller på till 1630. (Tisdagen den 11:e maj).

Plats: Green Tech Building, Klarabergsgatan 37 i Stockholm.

För mer information och anmälan, maila eller ring Pontus Löfstrand, 0703-331934, pontus@lofstrands.se.

Vi kan fortsätta att åka bil med gott samvete

Jag debatterar idag på SVT Debatt om den onödiga förföljelsen av bilister.

"Det måste bli ett stopp för den meningslösa klappjakt på bilar och bilister som motiveras av myter och miljömoralism. Transporter och fysiska möten är en nödvändighet för att näringslivet ska fungera och bilen är en nödvändighet för att mångas vardag ska fungera."

Läs gärna hela. :-)

Vad säger SNF om Vänsterpartiernas planerade angrepp på naturkänsliga områden?

Du får verkligen ursäkta mig om jag har fel, men jag kan inte hitta någon officiell kommentar från Svenska Naturskyddsföreningen angående vänsterpartiernas löfte om att bygga höghastighetstågspår kors och tvärs genom landet. Jag har letat på deras webbplats, läst deras blogg och sökt på Eniro nyhetssök utan resultat. Finns det någon kommentar så har jag missat den, vänligen upplys mig i så fall i kommentarsfältet. Jag är nämligen mycket nyfiken.

Med tanke på att Svenska Naturskyddsföreningen gör anspråk på att vilja skydda naturen är det väl en smula märkligt att man inte säger något alls om att de rödgröna tänker göra känsliga naturområden (däribland flera Natura 2000-omården) till byggarbetsplatser under årtionden med stora miljöbelastningar som följd.

Finns det några beräkningar på hur många hundra ton utsläpp alla dumprar, schaktmaskiner och annat kommer att släppa ut när laserninjatågspåren ska på plats?

Har man spekulerat i konsekvenser för djurlivet dels när diken, banvallar, stål och högspänningsledningar ska på plats, dels sedan när höghastighetstågen ska dundra förbi?

Personligen tycker jag inte nödvändigtvis att det behöver vara ett jätteproblem, vi har natur så att det räcker och blir över i Sverige och världen förändras ständigt så nybyggen måste tillåtas. Icke desto mindre ska ju dessa förändringar och vidhängande miljöbelastningar vägas mot olika alternativ så att vi får så mycket som möjligt för både pengarna och det miljöslitage som varje infrastuktursatsning innebär.

Fördelen med flyg är ju att man bara behöver starta och landa på marken. Resten sker liksom långt ifrån granbarkborren.

Kanske är nu situationen lite speciell i Naturskyddsföreningen eftersom det pågår någon slags personstrid om ordförandeposten. Den vanligtvis i debatten så aktive Mikael Karlsson har möjligen därför annat att lägga energi på, men med tanke på att SNF med sådan kraft ägnat sig åt att överklaga skiten ur Botniabanan kan man ju verkligen undra varför de inte säger något.

Eller är en rödgrön valvinst viktigare än den svenska naturen för Svante Axelsson och gänget?

Vulkanen gör Miljöpartiets jobb

Det här med vulkanutbrottet är intressant på flera sätt. Att man inte kan flyga genom stoftmolnet är en sak, men alla kanske inte tänker på vad stoftmolnet egentligen innehåller.

Det återstår att analysera vilka utsläpp Eyjafjallajökulls utbrott kommer att ge, men ett liknande utbrott inträffade 1991 i vulkanen Pinatubo på Filippinerna. Facit från det blev utsläpp på ca 800 ton kvicksilver (Sveriges samlade utsläpp är mellan 1 och 2 ton per år), 550 000 ton krom (Sveriges utsläpp är ca 100 ton per år) och 5 500 ton kadmium (Sveriges utsläpp är som för kvicksilver, dvs mellan 1 och 2 ton per år).

Alla de som i något ögonblick tror att flygstoppet nu på något sätt skulle vara BRA för miljön bör sålunda tänka igen...

Häromdagen skrev de båda goda vännerna och partikompisarna och tillika riksdagskandidaterna Frank Nilsson och Elisabeth Thand Ringqvist på Aftonbladet debatt att flygstoppet nu ger en försmak om hur det blir om Miljöpartiet får bestämma.

Detta reagerar Maria Wetterstrands pressekreterare på. Jag har träffat Anders Wallner ett par gånger och gillar honom skarpt. Han verkar vara mycket skärpt, rolig och påläst. Det är mot bakgrund mot det en smula märkligt att han nu anklagar Frank/Elisabeth för att ljuga om Miljöpartiets politik, när det finns så många källor till Miljöpartiets föreslagna flygförbud.

---

Läs även Ankersjö, Erika Hedblom och Liberati om saken.

Miljölagstiftningen hindrar miljöförbättringar

Besökte idag å yrkets vägnar ett industriföretag i södra norrland. De är världsledande på sitt område och mycket innovativa. De har funnits länge och sitter mer eller mindre ihop med sin lokalisering; de flesta på orten har sin utkomst från företaget, direkt eller indirekt.

Bland alla de utmaningar de tar sig an finns naturliga många hinder att ta sig över. Vissa stora, naturliga och ofrånkomliga, men också andra helt onödiga.

Genom Sveriges luddiga, komplicerade, ineffektiva och rättsosäkra miljölagstiftning har företaget varit ålagda att först utreda en mängd irrelevanta konsekvenser av verksamheten. Senare tvingade till dyra och komplicerade åtgärder för att ändra på eventuella miljöproblem som utredningen påvisar.

Men ska inte företagen då ta sitt ansvar? Är miljön inte så viktig att värna att länsstyrelser och miljödomstolar ska kunna stoppa miljöbovar?

Jo, självklart. Men...

Vad som verkligen är ett miljöproblem är i sig föremål för debatt och tydligen kan vad som helst vara det enligt gällande lag. En dam som röker i sin trädgård, lekande barn och flagglinor som slår mot grannens flaggstång.

I det aktuella fallet handlar det om ett läckage från en deponi. En i naturen vanligt förekommande och ogiftig metall spiller över i en intilliggande sjö med ca 8 kg per år.

För det första är det inte på något sätt påvisat att metallen skulle vara miljöfarlig.

För det andra ligger det några hundra meter från platsen ett reningsverk som årligen släpper ut ca 1700 kg av samma metall, till samma vatten.

Företaget tvingas till investeringar i 100-miljonerkronorsklassen för att genomföra en miljömässigt och på alla andra sätt helt meningslös åtgärd. Ordstävet "sila mygg och svälja kameler" dyker upp...

Företagets mycket kunniga och välrenommerade miljöchef avslutade mötet med en suck: "Tänk vilka miljöförbättringar vi hade kunnat gjort med dom pengarna."