Partiledardebatt med luckor och Lööf

En något speciell partiledardebatt blev de allt, då Socialdemokraterna och Vänsterpartiet vägrade komma med anledning av att SVT inte lät dem bestämma om hur de skulle stå. Larvigt. Som det såg ut i studion fanns ingen risk för sammanblandning med SD och skulle SVT gått med på dessa krav nu hade nya krav kommit från fler partier nästa gång.

Jag tänkte mig på att ge betyg på kombattanternas insatser (de som var där) och tar dem i ordning som de stod i studion:

Göran Hägglund klarade sig hyggligt, men jag hade nog räknat med lite mer fart från honom i dessa tider då han har en del att bevisa. Möjligen är han en smula skadeskjuten av den senaste tidens interna ifrågasättande av honom och saknar kanske därför det självförtroende som krävs för att övertyga. Betyget blir 2 av 5

Jan Björklund fick in ett par sköna repliker och visade bättre självförtroende än Hägglund. Lite märkligt blev det dock när han utmanade om energipolitiken, men utifrån hans eget och Folkpartiets perspektiv var det kanske bra. Betyget? 3 av 5.

Annie Lööf gjorde debut som partiledare i en debatt av detta slag och levererade sina repliker väl. Hon utstrålar en större självsäkerhet än vad man kan förvänta sig av en nybakt partiledare och hennes insats lovar mycket gott inför framtiden. En sak som jag generellt har problem med när det gäller Lööfs kommunikation är att hon ofta hamnar i lite för långa resonemang. Budskapen borde förpackas i lite kortare meningar. Men hey, det är ändå sjukt bra för en rookie! Betyget blir överkanten på 3 av 5

Statminister Fredrik Reinfeldt är kassaskåpssäker, men han måste vara på sin vakt så att han inte framstår som alltför överlägsen och arrogant. En fara man löper när motståndet är så svagt som det är. Idag höll han sig på rätt sida om gränsen och det var synd att Juholt inte var med för den brutala jämförelsen. Betyget en solklar 4 av 5.

Åsa Romson fick in ett par fina jabbar mot Alliansen och ett par riktiga klockor mot Sverigedemokraterna, men verkade nervös och stirrig och lyckades endast med stora svårigheter leverera sina repliker på något övertygande sätt. Den retoriska figur som foppatoffeln skulle objektifiera gick inte hem. Den rörde sig faktiskt inte ur fläcken, utan blev bara konstig. Om hon kan tygla känslorna, utan att för den skull tappa energin som hennes uppenbart starka engagemang ger, kan hon nog överraska inför valen 2014. Idag blir det dock bottenbetyg: 1 av 5.

Jimmie Åkesson var faktiskt överraskande svag. I de debatter där han stått ensam mot en annan partiledare har han alltid klarat sig bra. Även mot annorstädes mycket goda debattörer, Mona Sahlin och Maud Olofsson t ex. I detta sammanhang såg han ut som en strykrädd skolpojke som mest var glad att få vara med. Är det möjligen ett tecken på att han känner sig försvagad av den senaste tidens turbulens i hans parti? Betyget blir 2 av 5.

En reflektion är också att Allianspartiernas ledare alla bar en alliansknapp för att visa enad front mot.. tja... mot vad? Det finns inget alternativ till Alliansen idag. Lite trist, kan man tycka.

(MP) hakar av (S)-sänket

Miljöpartiet i Stockholm gör slut med Socialdemokraterna. Kanske inte så märkligt. Det Socialdemokratiska Arbetarepartiet är ett skepp i marvatten, utan någon som håller i rodret och där besättningen mest står och gapar på varandra. Något sådant vill ingen ha med i en konvoj.

Artikeln på SvD Brännpunkt är nästan uppseendeväckande oblyg om hur det är att "samarbeta" med sossarna, vars relevans eroderas med en häpnadsväckande hastighet...

Syndikalisten Fridolin vrider (MP) till vänster

Min bild av Gustav Fridolin är att han har varit en bra politiker. Även om jag inte delat hans ideologiska övertygelser till någon del, så måste man ändå respektera intellektuellt hederliga politiker som kämpar för det de tror på. Trovärdigheten fick sig dessutom en rejäl puff uppåt i och med Fridolins val att lämna politiken innan han lät sig korrumperas av den.

Att samma Fridolin nu försöker göra anspråk på att vara liberal klingar inte helt rent.

Nu är kanske väljarna inte så nogräknade med stringens som en politiknörd som jag, men faktum är att hoppet är ganska stort från de extrema vänsteråsikter som Gustav Fridolin tidigare hållit sig med. Hans retorik skulle jag beskriva som marxistisk, han är - eller åtminstone var tills nyligen - syndikalist och medlem i SAC, ett "fackförbund" som ägnar sig åt vad som mest liknar beskyddarverksamhet och som utan den särställning som facken åtnjuter i lagstiftningen skulle anses grovt kriminell.

I dagens Expressen skriver Sakine Madon att Fridolin i en bok från 2009 (utgiven på Ordfront) skriver att villkoren för företagande är tillräckligt bra och att företagen "oroas för att den offentliga sektorn inte är större". Man undrar vem han har talat med...

I samma artikel framgår också att Fridolin är negativ till lägre skatter. Skatterna kan man väl säkert ha många åsikter om, men det faktum att högre skatter ökar makten för staten/överheten och minskar makten för de tvingas lämna ifrån sig mer av sina pengar, borde väl vara klarlagt?

Fridolin verkar sakna den sunda statskritik som då och då kan skönjas i öar av förnuft i Miljöpartiets hav av utvecklingsmotstånd och elallergi. Lite synd, kan jag tycka, men det är väl bara upp till oss andra att vässa argumenten varför frihet är bra och staten inte bör växa okontrollerat.

---

Som en parentes bör nämnas Folkpartiets pinsamma svar på Fridolins debattartikel i vilket han missförstår väsentliga delar av liberalismens idéer. Johan Pehrson är väl kanske den politiker som allra mest förkroppsligar statlig övermakt och politiska krav på ännu mer sådan...

Slutdebatten klar - tärningen är kastad

Det är så svårt att avgöra läget... Hur kommer det att gå på söndag?

I valstugan är det väldigt positivt! Roliga, trevliga och intressanta samtal med en massa väljare.

En hel del har i praktiken redan bestämt sig för Centerpartiet. De kommer för att ställa några kontrollfrågor och ber sedan om valsedlar.

En inte helt obetydlig andel berättar att de aldrig tidigare röstat Center, men kommer att göra det nu.

Många gillar vår tydliga hållning kring företagarfrågor som LAS.

Andra gillar Maud och flera komplimenterar henne för hanteringen av Saab-affären.

Ett överraskande stort antal människor har hört av sig och är intresserade av att rösta på mig och vill höra sig för om vad jag tycker i vissa specifika frågor och hur det funkar med valkretsarna: om de kan rösta på mig. Det kan man, om man bor i Stockholm eller utomlands.

Ikväll var det slutdebatt... smaka på ordet: sluuuutdebatt. Nu är det slut. Nja, nästan i alla fall... Några fler debatter i TV-blir det i alla fall inte - nästa inslag är valvaka. (update: på TV4 debatterar statsministern mot utmanaren ikväll - det hade jag missat.)

Gårdagens debatt i TV4 var storslam för Alliansen. De rödgröna fick inte många poäng. Ikväll var det något jämnare och oppositionen sköt in sig på en enda fråga och verkade försöka vända sitt underläge i ett enda alexanderhugg - sjukskrivningarna. Statsministern svarade dock väldigt bra.

Reglerna är solklara: Den som är stadd utan arbetsförmåga ska ha ersättning och den som anses vara det obotligt kan bli sjukpensionär. Ungefär ett 50-tal människor per dag blir förtidspensionerade nuförtiden med de nya sjukförsäkringsreglerna. Varför försäkringskassan fattat andra beslut i de fall som nu uppmärksammats i vänsterns valkampanjer kan man omöjligt veta.

Försäkringskassan verkar av allt att döma gjort fel i flera av dessa fall.

Att en så viktig myndighet bedrivs med bristande kvalitet är mycket allvarligt och något som med kraft borde adresseras ögona böj av varje regering, men det är ingenting som med de nya sjukskrivningsreglerna att göra!

(Läs även Per Altenberg om detta, även Annika Beijbom skriver bra.)

Vi kommer att fortsätta att kampanja hela dagen i morgon. Träffa mig t ex på Stureplan mellan 12 och 14.

På söndag blir det till att stå utanför vallokalerna och dela ut valsedlar.

---

Magnus Andersson, Mattias Johansson, Mikael Andersson, SvD, DN, Expressen och Aftonbladet.

"Kuba är ett föredöme"

Gårdagens partiledardebatt i radions Studio Ett bjöd på ett riktigt praktgräl. Lars Ohly lackade ur ordentligt och lätt svavlet osa. Kul att det hettar till, men det finns en allvarlig underton.

Om de rödgröna vinner valet, så kommer vi att företrädas av en regering med ministrar från ett parti som har en annan syn på demokrati än alla andra partier som någonsin ingått i en Svensk folkvald regering. Som tycker att "klasskampen" är överordnad demokratiska fri- och rättigheter.

Lars Ohly tycker att Kuba är ett föredöme och föredrar diktatorn Castro före den folkvalde Socialdemokraten Tony Blair. Något som skulle störa mig något alldeles fruktansvärt om jag vore socialdemokrat.

Samtidigt som det rapporteras om allvarliga övergrepp där oliktänkare, regimkritiska författare och journalister kastas i fängelse och plågas i minimala isoleringsceller och förvägras att ta emot besök från sina familjer (som förövrigt också trakasseras av lokala partifunktionärer) går Det Socialdemokratiska Arbetarepartiet till val tillsammans med folk som tycker att detta sker i ett "föredömligt land".

Tidigare ledamoten av Vänsterpartiets partistyrelse, Eva Björklund, som nu leder Vänsterpartiets internationella forum, är ordförande i Svensk-Kubanska föreningen. Ett ganska sorgligt gäng eparevolutionärer som bjuder på många skratt med sina bagdad-bobuttalanden om Kubas allomfattande förträfflighet.

Skrattet sätts dock i halsen när man betänker att dessa människor faktiskt kan komma att delta i formandet av regeringspolitiken.

För några sköna Ohlycitat rekommenderas SVT's sammanställning.

---

Läs även Tokmoderaten.

Ohly är bra på att tycka det han tycker

En av de finaste komplimanger jag fått i politikens värld kom från en partikompis som jag ibland hamnar på motsatt sida till i interna debatter, lydde just så.

Vederbörande hade - trots våra många meningsskiljaktigheter - röstat på mig i nomineringsprocessen med motiveringen att jag, enligt honom, var "så bra på att tycka det jag tycker".

Så känner jag lite inför Lars Ohly. Sedan Maria Wetterstrands lyskraft falnat något den senare tiden seglar Lars Ohly upp som den starkast lysande stjärnan på den rödgröna himlen.

Han visar självförtroende och engagemang på ett sätt som imponerar - och drar röster från ett i opionionen redan plågat SAP.

Nu står han visserligen för en avskyvärd politik och som företagare känner man hur det knakar i dammluckorna för en veritabel störtflod av krångel och pålagor, varje gång Ohly öppnar munnen.

Men gillar man företagare röstar man i allmänhet inte vänster ändå.

---

Expressen, Aftonbladet, DN, SvD, Borgarbarnet, ETR, och Ravenna.

Det rödgröna föraktet mot arbete fortsätter...

Alltså, i nådens år 2010 är detta ett autentiskt citat från de rödgröna genom Lars Ohly, en garanterad centralt placerad minister i en eventuell vänsterregering:

"det är faktiskt bra att straffa dem som har en anställningsform som är skadlig för den enskilde och för samhället"

Individen skola straffas, ty hon icke begripa sitt eget - tillika samhelhets - bästha. Typ...

Alltså, de VILL verkligen inte vinna valet?

---

Per Altenberg, Ravenna, Expressen, SvD och DN.

Vänsterns utrikespolitik = USA-hat?

I utfrågningen av Mona Sahlin häromkvällen blev det lite ...tja... dålig stämning kring de envisa frågorna om vänsterpartiernas gemensamma utrikespolitiska krav om att USA ska lämna alla sina utländska baser.

USA är alltså ett helt annat land än Sverige och som på inget sätt styrs från Sveriges Riksdag, känns märkligt nog befogat att påpeka, men detta tycks inte bekymra de rödgröna.

Hur detta krav ska sättas i verket är lyckligtvis höljt i dunkel. Tänker de hota med militärt våld måntro? Eller tror de att det räcker att skicka dit Bosse Ringholm som ledare för en förhandlingsdelegation? Med tanke på att Miljöpartiets idé om försvarets materielanskaffning huvudsakligen kretsar kring spetsiga grönsaker är nog det senare att hoppas på.

Detta kan man garva lite åt, men faktum är att det är ganska allvarligt. Den senaste tiden har det ju sett rätt så bra ut i opinionsutvecklingen, men inget är säkert. Ovanstående kan ju rent teoretiskt bli Sveriges utrikespolitik om en månad!

För den som vill förkovra sig ytterligare kring detta rekommenderas Fredrik Westerlund som penetrerar ämnet i senaste NEO i ett reportage som är lika delar skrämmande som komiskt och Albin Ring Broman reder ut begreppen om vad Mona Sahlin egentligen lämnar för besked om delar av utrikespolitiken.

Vänsterpartierna bryter mot affischeringreglerna

Det finns regler, och överenskommelser mellan partierna, om vad som gäller för valkampen. Meningen är att göra processen hanterbar för valarbetarna OCH att ge väljarna goda möjligheter att kunna jämföra alternativen.

Detta är en viktig del av den demokratiska processen, men tydligen är demokrati något som anses för profant att bekymra sig kring i vänsterlägret. Via polarn och allianskompisen Edvin Alam ser jag bildbevis på hur sossarna och vpk sätter sina affischer ÖVER andra. Riktigt dåligt!

Statsministeralternativen sommartalar

Igår åkte jag in till Slussen för att hälsa på alliansvännerna i Moderaterna och lyssna på statsministerns sommartal. Ett bra tal, som glädjande nog handlade om nya skattesänkningar. Allt färre ska behöva betala statsskatt i och med att man vill flytta upp gränsen för vad som anses vara "höginkomsttagare".

Nu tycker jag förvisso att ingen alls ska behöva bestraffas för flit, och där ur sprungen framgång, och att därför statsskatten skulle avskaffas helt och hållet, men detta är väl en bra början och ett steg i rätt riktning.

Antidemokrater (alternativt LO-valarbetare?) försökte störa talet med gastutor, men gav sig efter ett tag. Det var dock ingenting som påverkade den goda stämningen märkbart.

Jag har ju en del synpunkter på Nya Moderaternas fackkrameri. Särskilt med tanke på den ringa utsträckning i vilket facket kramar tillbaks. Icke desto mindre har Fredrik Reinfeldt kommit väl in i jobbet och sköter sig mycket bra.

Jag känner mig trygg att representeras av honom i internationella sammanhang bland utländska regeringschefer.

Och just detta är väl kanske något av det som oroar mig mest OM det nu skulle bli så illa att vänsterpartierna skulle vinna valet.

En i alla lägen svagare gestalt ska föra Sveriges talan och hennes mandat från sitt tilltänkta regeringsunderlag är milt uttryckt spretigt.

Kanske ges tydliga besked om detta och annat i samband med att Mona Sahlin sommartalar idag i Tanto på Södermalm i Stockholm. Just nu kan man läsa på twitter att bananer i pyjamas värmer upp publiken och det känns väl på något sätt följdriktigt...

Andra besked som Mona borde leverera är hur hon avser adressera det gigantiska problemet med ungdomsarbetslösheten. En politik som försämrar förutsättningarna för företagandet, höjer skatterna och kanske framförallt som FÖRDUBBLAR arbetsgivaravgiften för unga, har mer att komma med än att föreslå fler praktikplatser och SYO-konsultenter!

Just detta är något som unge Elias Giertz jagat Mona Sahlin om när han för några månader sedan helt fräckt utmanade henne på debatt. Elias berättar på sin blogg att han tänker fortsätta att söka svar från Mona om detta och känner jag honom rätt så kommer han inte ge sig i första taget! :-)

Om trygghet för företagare

Med personlig erfarenhet som företagare (på heltid sedan 10 år) vet jag vilken typ av trygghet jag vill ha och kan lita på. Den enda sanna tryggheten kommer ifrån att jag vet att våra kunder behöver våra tjänster och att vi kan leverera dem med hög kvalitet. Och att vi kan ta tillräckligt mycket betalt för dem för att täcka alla kostnader förknippade med företagandet.

Den i särklass största kostnaden för oss, och antagligen varje tjänsteföretag, är skatterna. Löneskatter, arbetsgivaravgifter och moms. Och några hundralappar i vinstskatt.

Får vi bara behålla tillräckligt mycket av våra pengar så kan vi hitta de försäkringslösningar, eller buffertsparande, som passar vårt företag och oss som jobbar här.

Precis varje ambition från vänsterpartierna att skapa statlig ovanifrån kommenderad och generöst utdelad "trygghet" får det att krypa i kroppen på mig. För jag - liksom alla andra företagare - VET att vi måste betala det själva via skatten och för att det i alla lägen innebär en statlig inblandning i våra företagsinterna angelägenheter.

"De senaste dagarna har vi inte haft något spel alls på de rödgröna"

Socialdemokraterna är ju hårdnackade motståndare till en avmonopolisering av den svenska spelmarknaden. De sköna mångmiljonbelopp de drar in från a-lotterierna vill de naturligtvis inte förlora.

Trots detta går det ju inte att stoppa internationella spelföretag som erbjuder intressanta produkter från utländska servrar.

Ett exempel på ett sådant intressant spel är riksdagsvalets utgång. Hos Fredrik Antonsson - tokmoderaten - läser jag att Unibet ger 1,65 gånger pengarna för en Alliansseger och hela 2,00 för vänsterseger.

Ladbrokes har haft jämnare odds - 1,80 för Alliansen och 1,90 för Mona och gänget. Dock flaggar Ladbrokes för att sänka oddset på Alliansen till 1,60 och höja vänstersegern till 2,40. Anledningen? "De senaste dagarna har vi inte haft något spel alls på de rödgröna"!

Alliansfritt roar med sin frustration

Man kan väl inte annat än att dra lite på smilbanden åt vänsterns tilltagande frustration över komma allt närmare ett praktfiasko. Inget är vunnet ännu, ska sägas, men med tanke på det håll som opinionen verkar vara på väg lutar det allt kraftigare åt en alliansseger.

Det ser ut som att den enda chansen för vänstern att kunna få inflytande är om Sverigedemokraterna lyckas ta sig in och skapar ett osäkert parlamentariskt läge. Vet inte om de kan vara så jäkla cyniska, men med tanke på nivån som t ex Anders Utbult sänker sig till skulle det inte förvåna mig om de medvetet försöker snacka in SD...

I en grundlös attack mot Magnus Andersson försöker man kleta ihop honom med Sverigedemokraterna. Bevisningen? Andersson länkar till den humoristiska valaffischgeneratorn som eventuellt har ett samband med någon som anses kunna vara Sverigedemokrat.

För det första kan man konstatera att denna guilt by association är på en så skrattretande låg nivå. För det andra är det ju minst lika många sossar som använder tjänsten! När jag kollade idag på "Inskickade" var det 6 allianskritiska "valaffischer" som var senast upplagda.

Möjligen är det ett uttryck för ett "anfall är bästa försvar", när det rödgröna regeringsalternativets tilltänkta statsministerkandidat hyllar antidemokrater.

Nu verkar inte humor vara direkt Anders Utbults grej, men jag kan inte låta bli att tycka att hans haverier är ganska komiska.

Faktum är att jag också (med risk för att bli uthängd som Sverigedemokrat av Alliansfrittbloggen) måste erkänna att jag tycker att en hel del av de submittade valaffischerna är jäkligt roliga! (Bilden nedan t ex.)

Update: Det finns även "affischer" som går långt över gränsen. Det finns vedervärdiga framställningar av såväl statsministern som invandringsfientliga osmakligheter. Dessa tycker jag alltså inte är roliga.

OK, är vänsterväljarna förvirrade än?

Alltså, det vore väl roligare om man kunde tala mer om viktiga reformer inom områden som arbets- och bostadsmarknaderna och (värn- och andra) skatter, men det kräver ju på något sätt att det finns en tydlig opposition som erbjuder ett någorlunda tydligt alternativ.

Just nu verkar förvirringen vara total... Man måste naturligtvis ha all förståelse för att det är lite tjorvig stämning i vänsterlägret efter det senaste halvårets opinionsutveckling. Från en historisk ledning med över tio procentenheter till katastrofsiffror för Socialdemokraterna.

Detta påverkar möjligen såväl samarbetsförmågan mellan partierna som kapaciteten internt, men någon slags ordning får det väl ändå lov att vara?

Thomas Östros kommenterar Centerpartiets förslag om Vattenfall på ett sätt i en tv-kanal och säger motsatsen i en annan. Maria Wetterstrand säger en sak och Peter Eriksson en annan. (Läs om sörjan hos Per Ankersjö och Thomas Böhlmark...)

Lars Ohly vill bilda regering med vad hans ord skulle beskrivas som "välfärdens fiender". (Möjligen kan man hitta samverkansformer om metoderna att ta i tu med dessa med tanke på Mona Sahlins vurm för Slaktaren från La Cabaña.)

Den senaste uppvisningen i politisk stringens à la vänsteralternativet har avsändare Miljöpartiets gruppledare i Stockholm: Yvonne Ruwaida. På frågan om Miljöpartiet vill tillåta byggnation av nya bostäder på stadsdelen Södermalm i Stockholm svarar hon i tidningen Södermalmsnytt ett tydligt "Nej", men på samma fråga i Svenska Dagbladet svarar hon "Ja".

Vill Ylva Johansson göra en Hugo Chávez med apoteken?

Det är väl ingen stor överraskning att avmonopoliseringen av apoteken blev en succé... Kanske något oväntat att det gick så fort! Sedan vi gjorde slut med den med Nordkorea och Kuba gemensamma läkemedelshandelspolitiken har 80 nya apotek öppnats och 700 personer har fått nya arbetsgivare i dessa företag.

Det är faktiskt helt obegripligt att vänsterpartierna envisas med löftet/hotet att riva upp reformen vid en eventuell rödgrön valvinst. Socialdemokraternas socialpolitiska talesperson, Ylva Johansson, utesluter inte ett återförstatligande av de nya och fria apoteken!

En manöver värdig socialistledare med totalitära maktambitioner...

Alternativen i valet har kanske aldrig varit tydligare.

Läs även ETR, Kenneth Johansson på välfärdsbloggen och Annie.

Jo, Baylan, sommarmätningar kanske är lite speciella?

Tänk att en familj är på väg tillbaka till stan efter att ha varit och hälsat på släktingar på semestern. Jobbskatteavdraget som gav mamma och pappa tillsammans över tretusen spänn extra i månaden. Tretusen i månaden som räckte till en säker bil (med a/c) och som du vet tar dig hela vägen utan att krångla.

Gammelmormor var på gott humör och ville hänga med och bada eftersom hon numera anlitar Kalles Städ Service för att torka ovanpå köksskåpen. Genom RUT har mormor råd.

Nu är det visserligen så att äldreboende inte på något sätt kan komma på tal. Enligt tanten är sådant för "gamla människor". Om det ändå mot förmodan skulle bli aktuellt känns det bra att mormor genom lagstiftningen kommer att garanteras valfrihet och inte vara hänvisad till kommuntjänstemännens godtycke. Alla gamla polare är ju på Grankullen. På Tallbacken bor det ju mest bara gamla trökjönsar, brukar mormor säga.

De kommer närmare Stockholm och fastnar i köer och tänker vad himla bra det vore om man kunde bygga den där förbifarten nån gång! Köer är knappast bra för miljön. Vare sig den fysiska runt omkring bilen och globalt, eller den mentala i den semesterpackade bilen.

Klumpen i Nisses mage inför skolstarten från förra året lyser med sin frånvaro i år eftersom mobbargänget numera är splittrat och Elvira som fattar matte snabbt ska få utveckla sina talanger på sin nivå.

Sina matteskills till trots förlorade Elvira tävlingen mot Nisse som gick ut på att spota vindkraftverk. De har nämligen på den senaste tiden blivit jäkligt många och efter 200 tröttande de och började med kor istället. Sådana finns nämligen fortfarande eftersom det med Alliansens politik fungerar bättre att vara småföretagare - t ex lantbrukare.

Det kanske inte hela familjen tänker på, men den underliggande trygghet människor känner i att veta att vi har en regering som tar ansvar för landets ekonomi, som är skickliga och seriösa, som kan samarbeta bra, som satsar på forskning och skola och som inte huvudlöst köper bilfabriker och annat för skattebetalarnas pengar, bidrar säkert till hur man svarar när SKOP ringer.

---

Läs även SvD, DN, Aftonbladet, Expressen och Per Ankersjö.

Vänstern och marknaden

Det kanske är så att det finns ett orsakssamband? I olika omgångar har jag väl på bloggen uttryck en viss förvåning över vänsterns oförmåga att förstå hur marknadsekonomin fungerar. Jag funderar på om det kanske kan vara så att denna oförmåga att förstå marknadsekonomi är det som gör att folk är emot den?

Senast igår på Godmorgon Världen! upprepade Helle Klein Maria Wetterstrands varning för att marknaden ska uppleva det som osäkert att inte veta om det blir "0 eller 10 nya kärnkraftverk"...

Alltså, marknaden ger blanka fan i hur energin produceras, så länge man är säker på att det finns ett leveranssäkert och kostnadseffektivt utbud!

Om det byggs 0 eller 10 nya aggregat spelar ingen roll så länge MÖJLIGHETEN finns om det skulle behövas. Energiöverenskommelsen är suverän på många sätt och teknikneutralitet är vägen att gå. Det är risker och utsläpp som ska prövas och vägas mot alternativen.

Frågan är också hur taktiskt det är att försöka klia osäkerhetsnerven när de rödgröna själva går till val på SYNNERLIGEN oklart energipolitiskt alternativ, enligt vilket kärnkraften i bästa fall ska prövas inför varje val. (Eller i värsta fall förbjudas och snabbavvecklas, oavsett konsekvenser för miljön, industrin och hushållens ekonomi.)

Jag har mailat till ett par fackförbund, Metall och Pappers, för att få reda på vad de tycker om regeringens energipolitik jämfört med vänsterpartiernas, utan att få svar... Väntar med spänning.

---

Läs också Alliansens miljötalespersoners debattartikel i dagens GP.

Rödgrön "felräkning" på 9 miljarder

Johan Norberg har uppmärksammat FORES granskning av den rödgröna budgeten och berättar om det hela i Metro.

Kanske inte så konstigt att förtroendet för såväl Mona Sahlin som Thomas Östros är kört i botten.

Vänsterpolitiken håller ändå faktiskt rätt bra ihop... Vänsterpartiernas politik kommer att leda till färre företag - något som verkar vara en önskad utveckling.

SEB Företag konsumentupplyser om företagarpolitiken

Jag har ju tidigare redogjort för min starka uppfattning om att vänstersidan gör bäst i alla hålla tyst om sin politik och låta folk själva fylla i de tomma raderna och då skapa sig en bild av den rödgröna politiken. När Mona och resten av vänstergänget preciserar och presenterar sin politik dyker de i opinionen.

Inför valet den 19 september kommer ju dessutom intensiteten i jämförelser och kritiska granskningar av båda alternativens politik bara att eskalera, vilket gör tillvaron en smula besvärlig för de som önskar en rödgrön valframgång.

Ett exempel är det nyhetsbrev jag fick från vårt företags bank idag. (SEB) I det listas huvuddragen i de olika regeringsalternativens företagarpolitik. Jag vet inte hur många kunder SEB Företag har, men rimligtvis är det mycket få av dem som läser detta som tycker att vänsterpartiernas företagarpolitik är särdeles bra...

Alliansens företagsrelaterade vallöften
Alliansen vill:

• bygga Motorvägen Förbifart Stockholm
• tidigarelägga satsningar på infrastruktur - 417 miljarder kronor satsas de närmaste tio åren. Förutom satsningar i Stockholmsregionen, som även inkluderar järnvägar, ingår Västlänken och Marieholmstunneln i Västsverige och planer på ytterligare en fast förbindelse mellan Skåne och Danmark
• inte införa kilometerskatt
• inte höja skatten för vanliga löntagare
• inte göra det dyrare att anställa unga
• inte avskaffa rut- och rotavdragen
• inte förtidsavveckla kärnkraften
• inte återinföra fastighetsskatt och förmögenhetsskatt
• inte lagstifta om könskvotering till bolagsstyrelser.

Oppositionens företagsrelaterade vallöften

Oppositionen vill:

• höja inkomstskatten för alla med en månadslön över 40.000 kronor (dvs jobbskatteavdraget minskas stegvis för att helt försvinna för inkomster över 80.000 kronor)
• återinföra avdragsrätt för a-kasseavgiften - avgiften sänks och taket höjs från 680 till 950 kronor per dag
• avskaffa Rut-avdraget för hushållsnära tjänster
• utöka Rotavdraget så att det kan användas till energibesparande åtgärder
• höja skatten på koldioxid med 49 öre per liter bensin, vilket kompenseras med höjt reseavdrag
• införa trängselskatt på Essingeleden i Stockholm liksom kilometerskatt på lastbilar
• återinföra förmögenhetsskatten som alliansen avskaffat
• att stockholmarna ska få folkomrösta om motorvägen Förbifart Stockholm
• sänkt arbetsgivaravgift för småföretag, totalt 2 miljarder kronor 2011 och 6 miljarder 2012
• förbättra kapitalbildningen för små företag, bland annat genom att ett riskkapitalavdrag införs.

Vänsterpartiernas miljöskatter är ett jävla skämt

Kommer precis från ett seminarium på FORES. Ämnet för dagen var den vetenskapliga granskning av de rödgrönas budget som gjorts av Andreas Bergh och Henrik Jordahl.

Det finns en hel del märkligheter i budgeten och jag rekommenderar alla att ta del av det briefing paper som kommer att komma om detta, men den mest grundläggande kritiken (länk till slidesen) är särskilt intressant...

Det finns mycket som tyder på att vänsterpartiernas budget är underfinansierad. De båda forskarna pekade på en mängd olika faktorer som belägger detta.

Bland annat berördes miljöskatterna.

Själva vitsen med miljöskatter är att ekonomiskt styra folk och företag att välja tekniker och metoder som leder till mindre utsläpp från det ämne som beskattas, men i den rödgröna budget räknar man på miljöskatteuttag statiskt! Som att inte skatten har någon effekt på utsläppen! Att samma skattebas - och samma utsläpp - kommer att finnas kvar och generera skatteintäkter till staten.

Kanske ännu mer förvånande var faktiskt hur Sven-Erik Österberg, som var där för att försvara budgeten, svarade på det. Enligt honom skulle miljöskatterna inte ha några särskilda effekter på miljön!!!

Vänsterpartierna har alltså en massa - för miljön - verkningslösa miljöskatter i sin budget?

Hypotesen att de hatar företag mer än vad de gillar miljön blir allt troligare... Något att tänka på när man läser dagens DN Debatt.

---

Update: Andreas Bergh specialgranskar vänsterpartiernas påstående att 90% av väljarna skulle "tjäna" på den rödgröna budgeten.