OK, är vänsterväljarna förvirrade än?

Alltså, det vore väl roligare om man kunde tala mer om viktiga reformer inom områden som arbets- och bostadsmarknaderna och (värn- och andra) skatter, men det kräver ju på något sätt att det finns en tydlig opposition som erbjuder ett någorlunda tydligt alternativ.

Just nu verkar förvirringen vara total... Man måste naturligtvis ha all förståelse för att det är lite tjorvig stämning i vänsterlägret efter det senaste halvårets opinionsutveckling. Från en historisk ledning med över tio procentenheter till katastrofsiffror för Socialdemokraterna.

Detta påverkar möjligen såväl samarbetsförmågan mellan partierna som kapaciteten internt, men någon slags ordning får det väl ändå lov att vara?

Thomas Östros kommenterar Centerpartiets förslag om Vattenfall på ett sätt i en tv-kanal och säger motsatsen i en annan. Maria Wetterstrand säger en sak och Peter Eriksson en annan. (Läs om sörjan hos Per Ankersjö och Thomas Böhlmark...)

Lars Ohly vill bilda regering med vad hans ord skulle beskrivas som "välfärdens fiender". (Möjligen kan man hitta samverkansformer om metoderna att ta i tu med dessa med tanke på Mona Sahlins vurm för Slaktaren från La Cabaña.)

Den senaste uppvisningen i politisk stringens à la vänsteralternativet har avsändare Miljöpartiets gruppledare i Stockholm: Yvonne Ruwaida. På frågan om Miljöpartiet vill tillåta byggnation av nya bostäder på stadsdelen Södermalm i Stockholm svarar hon i tidningen Södermalmsnytt ett tydligt "Nej", men på samma fråga i Svenska Dagbladet svarar hon "Ja".