(S) sjunker genom golvet

S-krisen ser bara ut att bli värre och värre. Idag publicerar SVT en undersökning de låtit göra om det förtroende de svenska väljarna känner för regeringsalternativen. Att Alliansen leder på totalplanet är väntat, men ett par saker är direkt anmärkningsvärda.

1. Till och med LO-medlemmarna har högre förtroende för alliansregeringen när det gäller förmågan att sköta landets ekonomi.

2. "Välfärden" har varit Socialdemokraternas paradgren. Inte för att deras politik varit särskilt bra på området, men de har ändå lyckats ha en hög trovärdighet i frågan. Detta har nu förändrats. Alliansen leder även vad beträffar att vara bäst på att "trygga välfärden".

De som försöker driva någon slags framåtsyftande interndebatt, baserat i verkliga förhållanden kring Socialdemokraternas läge, anklagas för illojalitet och krypskytte. Ett trist förhållande som driver deras parti allt längre från en vändning.

Jag tror faktiskt att det är dags att börja tala om ett paradigmskifte i svensk politik. Det finns, enligt min mening, ingenting som tyder på att Socialdemokraterna åter igen kan bli den kraft de varit.

---
SVT, SVT/Mats Knutson och Expressen.

In for the kill

Det hela känns nästan regisserat. Samtidigt som Juholt reser landet runt för att "återupprätta sitt förtroende", något som tydligen går lite sådär, släpper Nya Moderaterna alla spärrar och ägnar sin stämma åt att vältra sig i traditionell socialdemokrati på sin stämma i Örebro.

Det långsiktiga resultatet av detta kan man naturligtvis inte veta, men en sak är säker: Moderaternas taktik fungerar. Sakta men säkert marginaliseras socialdemokratin. De är i de flestas ögon inget alternativ idag. Ytterst få kan nog tänka sig Juholt som statsminister.

Det faktum att Nya Moderaterna idisslar Socialdemokratiska tankar kanske inte direkt tilltalar alla som tidigare av vana röstat på (S), men det luckrar upp fältet och gör att många tidigare S-väljares kompasser snurrar betänkligt när SIFO ringer.

Detta är bra och dåligt. En rotation bland vaneväljare kan vitalisera demokratin. Till det sämre hör att det knappast är några nya idéer som väcker väljarnas lust att röra på sig.

"Centern lyfter alliansen till egen majoritet"

Rubriken är från Dagens Industri och är vacker läsning, även om man naturligtvis inte ska dra några större växlar på den. Opinionsundersökningar är bara opinionsundersökningar, men det är ändå betydligt roligare när de pekar uppåt än tvärtom.

Läs även Aftonbladet, Trelleborgs Allehanda, Expressen och Smålandsposten.

Update: DN skriver också.

Kan vi vara överens om att det kanske behövs lite förändring snart?

Säga vad man vill, men Centerpartiets frontfigurer har onekligen blivit mycket bättre på att ta plats i debattmedia. Bra jobbat!

För ett par veckor sedan var det Anna-Karin Hatt som outade sin kandidatur till... tja, en hel del. Idag slår Kristina Jonäng på den stora trumman i SvD.

Utan att recensera Jonängs idéer idag kan man ju ändå ställa sig frågan varför hon inte gjorde allt detta när hon under 2009 och 2010 var ytterst ansvarig för Centerpartiets strategi?

Under den perioden fattades strategiska beslut som har lett oss fram till var vi är nu: 4%. Jag tror ärligt talat att det inte är MER av den medicinen som behövs...

Jag är beredd att jobba häcken av mig för Maud!

Mot bakgrund av de senaste dagarnas diskussion om ledarskapet i Centerpartiet kommer idag Skops senaste opinionsundersökning som ett stänk påminnelse av situationens allvar. I den hamnar vi under 4%, för andra gången sedan valet.

För att lugna mina nerver skulle det sitta fint med lite öppenhet kring hur vi ska kunna vända detta. Jag älskar ju Maud och det hon gjort för Centerpartiet, men det finns ju gränser för hur mycket vi kan backa utan att man gör några förändringar. Vi måste nog inse att läget är så funtat att sådana kommer att behövas.

Maud själv säger att hon sitter så länge hon tycker att det är "kul", men jag tror att den öppenhetslinje, som vi alla är överens om att Centerpartiet ska följa, kräver någon slags prognos över ledarskapets förväntade lustkänslor framöver. Vill Maud Olofsson leda oss till ett succéval 2014?

Kommer ett positivt besked därom är jag beredd att jobba häcken av mig. För Maud. Men, och det är ett stort men, förändringar måste ske. Förändringar vad beträffar politikens inriktning, partiets organisation och ledarskapets bemanning.

Alltså stora och riktiga förändringar. Inte bara ord på papper, utan riktiga i handling, manifesterade i tuffa beslut och benhårda markeringar som visar att det menas allvar.

Partiledaren måste visa att hon är beredd att göra en make over av sitt ledarskap. "Kill her darlings", tänka fritt och nytt. Byta ut de flesta av sina nuvarande medarbetare och även, om inte alla, så i alla fall flera av de statsråd som nu förknippas med och driver på i den riktning som håller på att föra oss in på grunda vatten.

---

Läs även unga och kloka Hannes Herviue om saken.

Hög tid för stora förändringar

För oss som är verksamma i näringslivet är förändringens nödvändighet obarmhärtigt tydlig. Anpassa dig så att du är relevant för dina kunder eller gå under. Samma förhållande råder i politiken, men fast med inbyggda tröghetssystem som gör signalerna mindre tydliga. Man gör så att säga affär en gång vart fjärde år, jämfört med företagen som gör det varje dag.

Icke desto mindre är det helt uppenbart att Centerpartiet har gjort för få affärer detta valår och som det ser ut i opinionen just nu är ännu färre sugna på att köpa det vi säljer.

För det första är det naturligtvis frågan om vad det är vi ska erbjuda väljarna. Det finns viktiga grunder i Centerpartiets ideologiska kärna som måste få ta sig uttryck i våra politiska strävanden, varav den allra viktigaste kanske kan sammanfattas med att statens makt ska minska till förmån för den enskilda individens.

Sedan ska politiken ut på marknaden och affärsprocessen omfattar många moment. Det handlar om att ha ett stabilt varumärke, något som underlättar affären genom att förse köparen med en positiv grundbild av Centerpartiet. Som ger säljaren utrymme att fokusera på det som leder till avslut istället för att behöva börja förklara från början vad Centerpartiet är för något.

Redan där har vi problem. Jag tror inte att det är solklart för en normal väljare vilket parti Centerpartiet är. Vi dras fortfarande med en stämpel om att företräda vissa delar av landet, medan vi i själva verket - precis som alla andra partier - vill vara ett parti för hela Sverige.

Vi har stora problem med säljet. Alla företrädare, kandidater och valarbetare, är partiets motsvarighet till företagens väskdängare. Att en säljare inte säljer kan bero på två saker: Produkten är dålig eller att säljaren är dålig. Att vissa av våra företrädare runt om i landet lyckats landa mäktiga storordrar (Emil Källström från Västernorrland, t ex) tyder ändå på att det finns attraktiva artiklar i vår portfölj.

För både trade och marknad krävs en kommunikationsavdelning som står på tårna. I år tycker jag att Centerpartiets valmaterial var bättre än någonsin, men det finns fortfarande enormt mycket att göra på området.

Det handlar dels om ren kompetens, men det handlar lika mycket om att släppa in kommunikationen i de politiskt strategiska processerna. För varje strategiskt beslut som fattas finns kommunikativa konsekvenser - hot och möjligheter. Dessa måste analyseras och integreras i utformningen av partiets politik, utnämnandet av dess företrädare och valet av vilka allianser man väljer att verka inom.

För att Centerpartiet och dess säljorganisation ska fungera bättre framöver krävs stora förändringar, i arbetssätt såväl som i organisationen. De distrikt som nu gjort dåliga val måste också rikta blickarna inåt och fundera på vad man kan göra bättre till nästa gång. Det är en del besvärliga frågor som måste ställas. Frågor som kräver brutalt ärliga svar.

(M) off the charts

Socialdemokraterna har det ju inte lätt. I den senaste opinionsmätningen förlorar man ännu mer av det redan kraftigt decimerade stöd med vilket man förlorade valet med dunder och brak.

Jag tror ärligt talat inte ens att Baylan kommer att försöka förklara bort katastrofsiffrorna denna gång. (S) är ett parti i djup kris och det kommer bara att bli värre.

Medan vi i Centern brukar vara bäst när det gäller, så har Moderaterna en stolt tradition av att vara bäst på träning. Idag, såhär två månader efter VM, spöar man Panathinaikos med 3-0.

Kul också att siffrorna skulle räcka till egen majoritet utan KD, även om Centerpartiet behöver bli mycket starkare i sällskapet för att viktiga frågor om frihet för folk och företag ska hamna på agendan.

---

Update: Missa för allt smör i Småland inte Tokmoderatens inlägg på ämnet.

Statskritiken måste vara maktoberoende

I en mycket intressant intervju i Dagens Opinion med Aron Etzler skjuter många tankar fart.

Alla idéburna rörelser riskerar för eller senare att fastna i formen. Allt man kämpat för och emot riskerar liksom att bränna fast en skärmbild av en verklighet som inte längre gäller. Det är ett tillstånd som präglat den så kallade arbetarrörelsen en längre tid i varierande grad.

Politik är ju alltid att vilja något. Det kan ofta vara en ganska odefinierad utopi som företrädesvis kommuniceras implicit genom att kritisera tingens tillstånd idag, men det är likväl att vilja något annat än det som är. En relevant färdväg mot det man vill måste utgå från var man är, vilket ställer krav på just verklighetsbeskrivningen.

Vänsterpartiernas kommunikation i årets valrörelse utgick i hög grad från en undermålig sådan verklighetsbeskrivning. Folk kände nog inte helt och hållet igen sig i det elände som vänstern beskrev.

Även om jag - liksom Aron Etzler - tycker att vi som vill ha ett friare samhälle (såväl ekonomiskt som socialt) har haft bättre fart i idéarbetet får vi nu inte tappa greppet. Vi som ägnar oss åt frihetlig opinionsbildning slits mellan att kritisera vår regering för att inte vara tillräckligt liberal, samtidigt som vi vill försvara den mot ett annat regeringsalternativ som skulle vara ännu sämre ur ett liberalt perspektiv.

Att kritisera staten, men samtidigt försvara de partier som förvaltar den, är en inte helt okomplicerad manöver. Icke desto mindre är det nödvändigt att hitta vägar att göra det...

Läs även Fredrik Segerfeldt.

Poll of polls för (C) = Hockeyklubba

Källa, SVT.

Igår 8,6% - idag 8,9%!

Centermaskineriet har kommit upp i fart! Trots förrgårkvällens omtumlande händelser kavlar vi upp ärmarna och sliter som de ivriga bävrar vi vill att fler ska vara... :-)

Som det ser ut nu lutar det mer åt 3 än 2 mandat från Stockholm och det blir då en hejdlöst spännande väntan fram till onsdag när personvalskryssen ska vara räknade.

80 timmar kvar och (C) noterar 8,6%!

Stabil Alliansmajoritet, stabilt läge mellan blocken och Centerpartiet noterar superfina 8,6%.

Läs mer här.

Centerpartiet bäst när det gäller

Som den opinionsundersökningsjunkie jag är roar jag mig med att betrakta Centerpartiets "hockeyklubba" i poll of polls. När man lägger samman alla opinionsmätningar är opinionsutvecklingen solklar. Centerpartiet går kraftigt uppåt!

I DN/Synovate noterar vi fina 6,2 och United Minds ger oss 7,5%! En bit kvar till målet, men fortsätter det så här kommer vi att överträffa 2006 års succéresultat. :-)

---

Missa inte SvD Brännpunkt idag där ett antal fackföreningsaktiva Centerpartister kritiserar LO's blinda stöd till Socialdemokraterna.

---

Läs även Per Ankersjö, Magnus Andersson, Frank Thorén Hall och Mikael Andersson.

En vecka kvar - nu måste vi kämpa på!

Dagens SIFO tas emot med blandade känslor. (C) backar, medan Alliansen som helhet utökar ledningen gentemot de rödgröna. En opinionsundersökning är bara en opinionsundersökning och sammanlagt - i poll-of-polls - så är utvecklingen mycket positiv för Centerpartiet. (SVT's valwebb har en jättebra tjänst för ändamålet.)

Hos sossarna råder två känslor: uppgivenhet och panik. (Förutom Jytte Guteland som tycker att allt går toppen.) Uppgivenheten märks i valstugorna. Medan stämningen är god och intresset högt hos oss kan man inte låta bli att slå en blick då och då till sossarnas stuga där stämningen med god vilja kan beskrivas som avslagen.

Detta bekräftas också i Aftonbladet där socialdemokratiska valarbetare kommenterar det svaga intresset. En intressant förklaring till att det går dåligt för sossarna är att "folk har fått det för bra". Eh... ja, det är väl bra? :-)

Bilden är tagen kl 17 i fredags. En tid då en massa folk är i rörelse på stan och ett bra tillfälle att snacka med väljare. Då är det i det närmaste tomt i s-stugan på slussen. Igår eftermiddag - en lördag en vecka innan valet - med lika mycket folk ute på stan, höll s-stugan stängt!

Övertrampen är så många att de nu är oräkneliga. Valfusk i anslutning till förtidsröstning är rutin och de rödgröna håller - där de fortfarande har möjlighet - propagandafester för skattebetalarnas pengar. Partistödet och de hundratals miljoner som LO pytsar in räcker tydligen inte, utan nu tar man även pengar som skulle gått till vård, skola och kollektivtrafik för att låta Mikael Wiehe försöka få väljarna att förstå att de har fel som inte vill ha socialism.

Trots att de flesta LO-medlemmar föredrar Reinfeldt framför Sahlin kan man läsa om att LO nu öser in (fler) miljoner i S-kampanjen för att försöka köpa sig regeringsmakten. Lycka till med det...

Centern går framåt även i SKOP!

Borde egentligen ligga och sova nu. Har lång dag framför mig i morn, men jag var bara tvungen att invänta opinionsundersökningen från SKOP som blev offentlig nu kl 00.00.

Alliansen förstärker sitt övertag och Centern noterar finfina 6,1 %. Upp 1 procentenhet jämfört med förra mätningen. :-)

För en halvtimma sedan slutade Kvällsöppet i TV4 och ämnet var kanske signifikativt för den här valrörelsen. Det handlade inte så mycket om vilka som vinner eller förlorar, utan varför Socialdemokraterna förlorar.

Det är 12 dagar kvar och mycket hinner hända, men för varje dag som går blir det ju mindre och mindre troligt att Socialdemokraterna ska lyckas vända sitt allt mer katastrofala läge.

---

Update: Även i SvD och DN, samt hos många bloggande vänner. Bland andra Oscar Fredriksson,, Magnus Andersson, Per Ankersjö och Thomas Böhlmark som också har noterat att mätningen gjordes innan Lars Ohly började prata bröstpumpar.

Centern fortsätter FRAMÅT! :-)

Av allt att döma ser vi ut att göra en ganska hygglig valrörelse. I dagens SIFO får vi 6,7%. Det är faktiskt bara 1,2%-enheter från 2006 års succéresultat. Utvecklingen är dessutom tydlig. Trenden är UPP och fortsätter det likadant de två veckor som nu är kvar, kommer vi att göra vårt bästa val sedan 80-talet! :-)

För våra motståndare ser det motigare ut. Socialdemokraterna befinner sig i fritt fall (i Stockholm får de 19,6%) och inget de gör ser ut att kunna bromsa kanan mot varmare trakter. Och de försöker verkligen med allt, men för varje förslag de lägger mäts de mot regeringen - som i allt väsentligt har bättre politik och (kanske framförallt) större trovärdighet när det gäller genomförandet.

Det är helt enkelt svårt att föreställa sig att ministrar Ohly, Eriksson och Wetterstrand, kryddat med Kalle Larsson, Ida Gabrielsson och diverse miljöpartister, styrda av Mona Sahlin, skulle göra ett bättre jobb än vår nuvarande bemanning. Det främsta exemplet är kanske Anders Borg, som är oerhört populär långt utanför de skaror som kallar sig borgerliga.

Att Socialdemokraternas PR-maskineri med Bo Krogvig i spetsen försöker sig på en del mer eller mindre fula kampanjtricks är irriterande och trist, men det kommer inte att kunna förändra läget. Möjligen kan de mobilisera en och annan soffliggare, men samtidigt irriterar dylika manövrar alla de som vill att valet ska handla om politikens innehåll. Bland dessa finns säkert en del kloka sossar som kan tänkas att rösta annorlunda denna gång.

(C) och alliansen framåt - (S) fortsätter bakåt

Att Jörg Teichert har haft det tufft den senaste tiden kan ingen ifrågasätta. En stroke är ingen lek och krångel med sjukförsäkringen gör naturligtvis inte saken bättre. Och är man van vid att tjäna över 50 papp i månaden är det säkert trist att gå ner till 40.

Icke desto mindre var exemplet av flera skäl illa valt av SVT's utfrågare. Visst var det olyckligt att man valde en person som visade sig vara en Socialdemokratisk kampanjarbetare, men misstag sker. Inte så mycket att orda om.

Däremot finns det en del andra tecken på att exemplet var dåligt valt.

Jag har en polare som är läkare (och Centerpartistisk toppkandidat till riksdagen från Gävleborg) som för en liten stund sedan tittade in på en kopp kaffe på väg till Ockelbo.

Han berättade om det aktuella fallets komplexitet och att han hade dryftat frågan med två kollegor som är experter på försäkringsmedicin, den ena disputerad i ämnet. Båda hade varit överens om att det i första hand inte var frågan om ett problem som hade att göra med de nya reglerna för sjukförsäkringen, utan att sjukintyget var felaktigt skrivet av Jörgs läkare.

Tydligen drabbas strokepatienter av något de lärde kallar för global nedsättning, vilket gör att man inte kan jobba mer än i vanliga fall 75%, oavsett om det är som hjärtkirurg eller med att - som Sven Erik Österberg skulle uttryckt sig - sortera skruv.

Likförbannat ett allvarligt och högst relevant problem för den det drabbar och ett ämne som bör adresseras av lagstiftaren å det snaraste, men ett dåligt valt exempel för att illustrera effekterna av de nya sjukskrivningsreglerna.

Dessutom kan man reflektera över om en statsminister verkligen ska behöva avkrävas explicita svar om enskilda fall i oerhört komplicerade försäkringsmedicinska spörsmål?

---

Efter att ha sagt detta tänker jag idag företrädesvis ägna mig åt skamlöst jublande över opinionsutvecklingen! Centerpartiet tar stadiga kliv framåt och noterar idag 6,2%, Alliansen har egen majoritet och Socialdemokraterna förlorar ytterligare mark, trots (eller kanske tack vare) fulspel och krumbukter.

Nej, det är inte medias fel att (S) kraschar

Ja, Socialdemokraterna gör det ju inte lätt för sig i alla fall... Valmanifestet som lanserades med dunder och brak saknar väsentliga delar om hur vi ska få fart på företagandet och därmed jobben.

Det är till och med så att det viktiga arbetet med att minska regelkrånglet - så att resurser kan lösgöras i företagen till att fokusera på affärerna - motarbetas aktivt i det rödgröna manifestet.

Elisabeth Thand Ringqvist lackar ur och förklarar hur det hänger ihop med "jämställdhetsplanerna" i småföretag på Newsmill.

Det visar sig idag också att Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiets samlade intelligentia räknat fel på fyra miljarder!

Inte nog med att dessa människor vill ha mer pengar av dig, de visar också med all önskvärd tydlighet att de tänker slarva med dem...

---

Det kan inte vara roligt att vara Socialdemokratisk valarbetare nu och jag känner uppriktig sympati med många av dem som kämpar på och kampanjar för något de i grunden tror på, men låt mig i all vänlighet ge ett litet tips: det funkar inte att skylla på media.

SVT Aktuellt beskylls för att vara "Berlusconi-TV".

Kulturbloggen konstaterar att SVT (och DN) är "högermedia" och dömer på samma gång ut de där verksamma journalisternas förmåga att rapportera värderingsneutralt.

En annan skön socialdemokrat konstaterar att det är opinionsundersökningarna det är fel på. Inte nödvändigtvis att de visar fel, men att de inför ett val inte borde få redovisa att Socialdemokraterna saknar stöd från väljarna, eftersom väljarna då (tydligen) kan missledas att tro att Socialdemokraterna inte är "den vinnande hästen" som man bör satsa på. (Eh... ja, ni förstår...)

Det är säkert svårt att ta till sig för många inbitna arbetarrörelsevänner, men det är faktiskt självaste socialdemokratin som har fuckat upp, vilket man nu verkar få betala priset för i opinionen.

Därför går Centern framåt - hela listan

Även om Centerpartiet för ett ögonblick hade egen majoritet i Sveriges Riksdag ;-) är vi ju ett litet parti.

Särskilt viktigt och glädjande är då att se att vi sammantaget går framåt. Visserligen fortfarande på relativt blygsamma nivåer, men riktningen är upp! (Senast bekräftad i dag genom Novus.)

Förklaringar till detta efterlystes häromdagen av Per Ankersjö och nu har han sammanställt en liten lista med våra ohämmat självförhärligande idéer om Centerpartiets framfart i opinionen. Läs och njut. (Eller förfasas om du är Helle Klein.)

Fantastisk Centerfilm!

Centerfilmen är verkligen sjuuukt bra! :-D

Andra som bloggar om den är bland andra: Frida M, Christer Jonsson, Magnus Persson, Lake, Andreas Bjerke, Johan Örjes och Creative Directorbloggen.

Helle Klein bloggar också och hon tycker att filmen och vi alla som inte är socialister (vi verkar ju dessutom bli allt fler för varje dag som går) har en "skrämmande människosyn". Jo, man tackar... ;-)

Förbifartsmotstånd och elallergi vinner inga val

I mätning efter mätning leder nu alliansen och Centern tuffar på hyggligt. Socialdemokraterna går av allt att döma mot ett historiskt katastrofval och det är inte så svårt att se varför. Tänker de fortsätta såhär resten av valrörelsen får de vara glada om de kommer över 20 %.

Vid någon tidpunkt måste de fatta ett jäkligt tufft beslut: göra ett lappkast i kampanjen och börja rikta in sig mot skademinimering. Klippa banden med de glada kommunisterna och täta läckaget av väljare till Miljöpartiet genom att exempelvis tydliggöra vikten av säker och kostnadseffektiv energi till folk och företag, liksom förbifartens nödvändighet.