Tillfälliga lättnader av energiskatterna?

De flesta människor med ett någorlunda analytiskt sinnelag förstår att det inte är ekonomiskt att ha en gammal bil. Jag har själv haft flera gamla och jättebilliga bilar genom åren för att jag i praktiken inte haft något val.

Med en del har man haft tur och kunnat köra många sköna mil, utan vare sig oväntade stopp eller dyra reparationer. Men tur går inte att lita på om man är på väg till ett viktigt möte, eller om man ska få det bästa ut ur de efterlängtade semesterveckorna.

Min förra bil köptes 1999. Jag vet att jag borde ha bytt bil efter en sissådär tre år. Då har värdeminskningtakten börjat klinga av, samtidigt som risken för dyra reparationer ökar. Sammantaget är det bättre ekonomi att byta bil då.

Av två skäl gjorde jag inte det.

För det första älskade jag den där bilen. Det var den första jag köpte helt ny och den första jag valde helt utifrån mitt eget hjärta. Inte för att en granne skulle sälja sin, eller någon avlägsen släkting kolat och att det därför lösgjordes en lågmilad norrlandskörd prisvärd ärtgrön sak som man annars aldrig skulle tittat efter.

För det andra hade jag och min kompanjon vid tiden för min bils treårsdag just startat vårt företag, så kontanter var inte det som låg och drällde allra mest runt i kring. Och trots vad den totalekonomiska kalkylen säger, är det en skrälldus som ska ut i samband med ett bilbyte.

Det där blev en ganska dyrbar historia. Stora strukturella saker pajade och fick bytas ut. Hjullager, drivaxlar och sådant. Det mest irriterande var kanske dock smågrejerna. Bilen var försedd med startspärr. Ett RFID-chip i nyckeln berättar för bilen att nyckeln är autentisk, varpå bilen går att starta. Något glapp någonstans omöjliggör start. Trots att allt väsentligt fungerar som det ska, sitter en liten stöldskyddsanordning i vägen och hindrar hela systemet från att fungera.

Lite så känns det under dessa kalla dagar med kärnkraften. Förra årets stillestånd av hälften av kapaciteten var fullständigt oacceptabel. I år skulle allting fungera. Alla drivaxlar och hjullager är bytta. Men så är det en liten startspärr som glappar.

Man kan vara kritisk mot kraftbolagens hantering, men faktum är att det är politiska begränsningar som lagt grunden för dessa problem.

Elbolagen har inte själva kunnat göra valet för när det ska köpas nytt, utan tvingats köra på med den gamla bilen och reparerat den vartefter. Det gör elen lite dyrare, samtidigt som det blir kö till verkstaden, vilket gör elen ännu dyrare, eftersom utbudet minskar.

Samägandet urholkar också elbolagens ekonomiska incitament att leverera. Det enda som händer vid driftstopp är ju att elpriset åker upp, utan att elbolaget behöver sälja mindre än sina konkurrenter. Om vart och ett av elbolagen ägde konkurrerande kraftverk skulle den ekonomiska skadan för produktionsbortfall i egna anläggningar vara gigantisk, varför mer resurser skulle allokeras till att säkerställa leveranskapaciteten.

As we speak sitter många hushåll, i synnerhet i glesbygden, och betalar alldeles för dyra elräkningar på grund av detta. Vi i Centerpartiet har en tydlig del i skulden till den politik som skapat denna situation och vi bör i ärlighetens namn känna en gnutta ödmjukhet inför det.

Den ekonomiska återhämtningen är också i fara på orter med en näringslivsstruktur som är energikrävande. Igår stod att läsa att Rottneros stoppar massaproduktionen i 10 dagar p g a elpriserna.

Som tur är har den mångåriga energipolitiska låsningen brutits i och med den förra mandatperiodens historiska energiöverenskommelse och dessa stora problem kommer att försvinna. Åtminstone så länge vi har en alliansregering.

Möjligen bör energiministern knacka på hos finansministern för att diskutera en tillfällig lättnad av energiskatterna tills den nya och klokare energipolitiken får genomslag i energibranschens nyinvesteringar.

Solveig Ternström aktuell som socialdemokratisk energiminister!?

Det går att orda länge och väl om energipolitiken, energiöverenskommelsen och nödvändigheten av stabila villkor för näringslivet och därmed jobben. Tillgången till leveranssäker, kostnads- och miljöeffektiv energi är en grundförutsättning för välståndet, oavsett hur man anser att välståndet bör fördelas.

Det är en uppfattning som delats av väsentliga delar av arbetarrörelsen tidigare. IF Metall och Pappers är fackförbund som varit angelägna lobbyister i frågan. Inte minst mot oss Centerpartister.

Det är därför något förvånande att Socialdemokraterna nu gör ett så stort nummer av vårt partis utvecklade hållning i energifrågan.

Det visar också att de själva har utvecklat sin hållning åt andra hållet.

Solveig Ternström lämnar Centerpartiet för att vi kan tänka oss att tillåta nya aggregat på befintliga kärnkraftsplatser och väljer istället att stödja Mona Sahlin och Socialdemokraterna, som alltså måste anses vara ett avvecklingsparti.

Det sätt på vilket Mona Sahlin omfamnar Solveig och de skäl hon anger för sina nyfunna sympatier lämnar inget utrymme för tvekan: Socialdemokraterna kommer inte att tillåta ny kärnkraft när de gamla reaktorerna är uttjänta.

Partikompisen Staffan Danielsson skriver på Newsmill om rykten att Solveig Ternström ska ha lockats av en post som energiminister i en eventuell rödgrön regering.

Vad säger den mer energiberoende delen av fackföreningsrörelsen om det?

Accepterar metall-, pappers- och skogsarbetarna den rödgröna avvecklingpolitiken?

---

Läs även Fredrik Bojeruds spaning om att Mona Sahlin avgår efter valet.

Vänstern och marknaden

Det kanske är så att det finns ett orsakssamband? I olika omgångar har jag väl på bloggen uttryck en viss förvåning över vänsterns oförmåga att förstå hur marknadsekonomin fungerar. Jag funderar på om det kanske kan vara så att denna oförmåga att förstå marknadsekonomi är det som gör att folk är emot den?

Senast igår på Godmorgon Världen! upprepade Helle Klein Maria Wetterstrands varning för att marknaden ska uppleva det som osäkert att inte veta om det blir "0 eller 10 nya kärnkraftverk"...

Alltså, marknaden ger blanka fan i hur energin produceras, så länge man är säker på att det finns ett leveranssäkert och kostnadseffektivt utbud!

Om det byggs 0 eller 10 nya aggregat spelar ingen roll så länge MÖJLIGHETEN finns om det skulle behövas. Energiöverenskommelsen är suverän på många sätt och teknikneutralitet är vägen att gå. Det är risker och utsläpp som ska prövas och vägas mot alternativen.

Frågan är också hur taktiskt det är att försöka klia osäkerhetsnerven när de rödgröna själva går till val på SYNNERLIGEN oklart energipolitiskt alternativ, enligt vilket kärnkraften i bästa fall ska prövas inför varje val. (Eller i värsta fall förbjudas och snabbavvecklas, oavsett konsekvenser för miljön, industrin och hushållens ekonomi.)

Jag har mailat till ett par fackförbund, Metall och Pappers, för att få reda på vad de tycker om regeringens energipolitik jämfört med vänsterpartiernas, utan att få svar... Väntar med spänning.

---

Läs också Alliansens miljötalespersoners debattartikel i dagens GP.

Vem av (S) och (MP) kommer att sitta med svarte petter?

Miljöpartiet kräver omedelbar avveckling av kärnkraften.

Socialdemokraterna har - åtminstone fram tills nu - värnat alla de hundratusentals jobb vars existens bygger på tillgång till leveranssäker, miljövänlig och kostnadseffektiv energi.

Vem av dem ska tvingas stryka på foten? Blir det snabbavveckling oavsett alternativen? I så fall, vad säger IF Metall och Pappersarbetareförbundet som genom Nätverket för framtidens energi hyllar gårdagens beslut av regeringen och Centerpartiet.

Vore jag metallarbetare skulle nog jackan med Byt Regeringloggan skava lite...

Vore jag Miljöpartist skulle nog industrifackens lobbymaskineri kasta en viss skugga över snabbavvecklingsförhoppningarna...

---

Läs även Magnus Andersson på politikerbloggen och varför inte Expressens ledarsida som hyllar Centern och Maud!

Väljarflykten från (S) lär tillta

Jag är en av många Centerpartister som tycker att energiöverenskommelsen förra året var det bästa som hänt svensk energi sedan björkveden.

Efter 30 års ökenvandring landade alliansregeringen i en politik som innebär unika satsningar på förnyelsebar energiproduktion, samtidigt som de stora orosmolnen som hängt över industrin skingrades.

Facket och arbetsgivarna i de energikrävande branscherna har varit mycket angelägna att få långsiktiga villkor att jobba efter. Med långa investeringscykler förstår man naturligtvis vikten av detta. Ska de investera i Sverige eller ska man välja andra länder? Att sysselsättningsutvecklingen i industrin är avhängigt detta är inte heller svårt att förstå.

Man undrar ju om alla dessa sossar som öser skit över Centern och regeringen nu ägnar någon tanke om hur denna utvecklade avvecklingsiver kommer att mottas av hundratusentals traditionella sosseväljare runt om i landets bruksorter?

---

Läs även Gustav Andersson.

Miljöpartiet gräver en magnifik grop

Debatten i kammaren om att tillåta förnyelse av kärnkraften är i full gång. Centerpartiets motståndare gör vad de kan för att hetsa mot oss, men gräver i själva verket en gigantisk grop i vilken risken att själv hamna i är så gott som total om de skulle få bilda regering.

Vad är egentligen alternativen? Och vad fan tror egentligen Miljöpartiet att de håller på med?

De har de facto låst fast sig i en överenskommelse med sina vänsterpolare som innebär att kärnkraften SKA vara kvar. ("Kärnkraften blir kvar till den kan ersättas", gemensam DN Debatt av Mona Sahin, Lars Ohly, Peter Eriksson och Maria Wetterstrand.)

Samtidigt ger man nu en bild av att kärnkraften ska slås av samma sekund som Maria Wetterstrand och kompani flyttar in på departementen... På inte mindre än 15 ställen (om jag räknat rätt) skriver Miljöpartiet i sitt partiprogram att kärnkraften ska avvecklas omedelbart. 10-12 år ska det maximalt ta, oavsett konsekvenser för elpris, leveranssäkerhet och jobben!

Vem tänker de svika? Överenskommelsen, industrin och jobben? Eller de kärnkraftsmotståndare som de nu vill attrahera? Någon måste det ju nämligen bli.

---

Läs även Albin Ring-Broman.

Teknikneutral energipolitik ftw!

Idag klubbas ett helt nödvändigt beslut igenom i riksdagen. Våra kärnkraftverk är gamla och ineffektiva jämfört med nya. För att säkra tillgången på miljövänlig och kostnadseffektiv energi KAN det komma att behövas nya aggregat där de gamla finns idag.

Våra politiska motståndare försöker göra ett stort nummer av vi i Centerpartiet byter strategi när det gäller energipolitiken, trots att de om några borde ifrågasättas för sitt agerande i frågan.

Tyvärr går en del partivänner i fällan...

Det finns (förhoppningsvis) en anledning till att man är skeptisk mot kärnkraft. T ex riskerna. Angreppssättet måste ju rimligtvis vara värderingen av dessa risker per producerad kilowattimme jämfört med andra sätt att producera energi. Låt oss i så fall ha en diskussion därom...

Det finns både utsläpp och risker förknippade med all typ av energiproduktion. Mellan 1990 och 2008 har 482 vindkraftsolyckor ägt rum. 47 med dödlig utgång. Inte för ett ögonblick vill jag för den skull att vindkraft ska förbjudas, men risker, utsläpp och kostnader måste ju vägas mot varandra på ett relevant och vetenskapligt sätt!

Det är också utomordentligt viktigt att i allt detta reflektera över alternativen! Du som står i begrepp att rösta på något av vänsterpartierna bör kanske tänka två gånger om du tycker att det är någorlunda viktigt att det finns industrijobb kvar i Sverige.

Läs även Annie Johansson, Maud på DN Debatt, Elias Giertz, Gustav Andersson, Anders Dahlberg, Helen Törnqvist, Magnus Andersson, ETR och ett 1,5 år gammalt inlägg där jag förklarar min hållning i frågan om kärnkraft.

Möte med Metallare II

Några av de sköna snubbarna från Metall jobbade på Volvo och någon annan i skogsindustrin. Det kändes inte särskilt långsökt att fråga om de inte kände någon osäkerhet kring exempelvis energipolitiken och den aviserade kilometerskatten. När frågan kom på tal skruvade de lite på sig.

De var dock alla överens om att eftersom energin var så viktig för t ex metallarnas jobb, så skulle det bli en bättre energipolitik än regeringens. De höll med om att den befintliga energipolitiken faktiskt är bra (efter lite dragande), låt vara att de nog trodde att den Socialdemokratiska skulle vara ännu bättre.

Men Miljöpartiet då? De skriver ju på flera ställen i sitt partiprogram att kärnkraften ska stängas av omedelbart... Och med tanke på att de verkar gå ganska väl ut ur förhandlingarna kan ju liksom det bli den rödgröna alliansens politik. Är ni inte oroliga för det, undrar jag. Efter en tankepaus konstaterade de tre gentlemännen att "det löser vi.. när det är så viktiga frågor". (Hmmm... tänker jag... jag skulle inte vara så säker.)

Bill Gates om klimat, energi och entreprenörskapets roll

Miljönytta.se skriver om att Bill Gates nyligen hade en mycket intressant föreläsning på TED.com och ämnet var kanske en smula otippat: Klimat och energi. Men så konstigt är det inte.

Bill Gates jobbar numera mest med sin stiftelse och arbetet verkar i mångt och mycket handlat om viktiga saker som vaccin och sånt, men i TED-föreläsningen lyfter Gates fram tillgången på säker och kostnadseffektiv energi som det enskilt viktigaste för utvecklingen för fattiga delar av världen.

Själv anser Bill Gates att den fjärde generationens kärnkraft (som använder uttjänt bränsle från dagens kraftverkstyper som bränsle) är den bästa lösningen, men den stora lärdomen är att vi behöver en stor mängd olika försök med ett större antal parallella lösningar som alla får prövas av marknaden.

Några få lösningar kommer att hålla måttet och de flesta kommer inte göra det. Det är just detta som är så intressant, eftersom det skiljer ut effektiv och klok miljöpolitik från den vänsterpopulistiska.

Med allt från propellrar på biltaket till efterkloka "analyser" att SAAB borde ha satsat miljövänligare bilar, vill vänstern styra vilka metoder som ska utvecklas för energiproduktion och annat också för den delen.

Företagens problemlösningsförmåga bortses ifrån (möjligen med hänvisning till Marxistisk klassanalys). Visst påstår vissa från vänstern att de tror på företagens roll i utvecklingen, men uppenbarligen utan att förstå (eller vilja förstå) hur marknadsekonomi fungerar.

Själva vitsen med att ha teknikneutrala ekonomiska styrmedel är att ett mångfaldigt och fritt näringsliv ska släppa loss hela sin kapacitet för att konkurrera med varandra om de bästa lösningarna. Detta kommer att ske så länge det finns en ordentlig ekonomisk uppsida. Även om inte alla drivs av pengar, så krävs en god förväntad avkastning och en acceptabel risk för företagens finansiärer. Utan den möjligheten kommer det inte bli något...

Miljöpartiet och deras polare i (S) och (V) verkar tro att politiken kan och ska välja ut de tekniker som ska lösa alla problem. Att tro sig kapabel till detta, att veta bättre än hela marknadens aggregerade finansiella och intellektuella kraft, är i sig säkert tillräckligt för att tillskriva dem någon slags diagnos. Det är i alla lägen en hållning som effektivt hindrar den utveckling som Bill Gates kallar Innovating to zero. .

Kloka tankar i en mycket bra föreläsning. Rekommenderas varmt!

MP: "Allt är dåligt - vi vill göra det ännu lite sämre"

Per Bolund, Miljöpartistisk riksdagsledamot, har idag på Aftonbladet debatt en artikel som verkar en smula ...tja... alternativintelligent.

Vi har just nu väldigt höga elpriser. Det beror bland annat på att flera av de svenska kärnkraftsverkens reaktorer inte är i drift, utan genomgår service.

Alltså, Miljöpartiet vill ju stänga av ALLA reaktorer och det omedelbums. Jag tror att det står på omkring 15 ställen i deras partiprogram att kärnkraften ska avvecklas omedelbart och att detta inte är förhandlingsbart.

Problemet: Nu är fem reaktorer ur drift, vilket leder till höga elpriser och import av smutsig el.

MP's Lösning: Stäng av alla nio reaktorer.

Även den mest inbitne elallergiker borde fatta att det är nåt som inte stämmer?

Elprischocken allvarlig för Sveriges ekonomi

Priser sätts ju som bekant i jämvikten mellan utbud och efterfrågan. Just nu råder hög efterfrågan på el eftersom det är svinkallt. Samtidigt går den svenska kärnkraften på halvfart, vilket minskar utbudet ordentligt.

I helgen som var (det var ganska kallt då också) låg priset på elbörsen på ganska normala 40 öre/kilowattimme. Idag för en liten stund sedan noterades obegripliga 14,60 kronor per KWh!

Kärnkraften utgör nästan hälften av den svenska elproduktionen, ca 70 Terawattimmar och vattenkraften ungefär lika mycket, men eftersom det (tydligen) har regnat dåligt i höst är vattenmagasinen halvtomma och kraftverken kan inte ösa på hur mycket som helst, utan måste spara lite på dropparna.

Vindkraften är god för ca 1,5 TWh och det är inte heller alltid det blåser.

Att elprischocken drabbar många privatpersoner är självklart, men man måste också tänka på hur det påverkar en energikrävande tillverkningsindustri. En sektor som redan skakas om ordentligt på grund av finanskrisen.

Detta innebär också att vi just nu importerar el till Sverige. Sannolikheten är så gott som total att du just nu läser det här med hjälp av en del kolkraft.

Slutsatsen kan bara vara en: En politiskt påtvingad avveckling av kärnkraften skulle innebära elpriser stadigvarande på minst det sjuka pris som noterades idag såhär års.

Det innebär också att ett potentiellt koldioxidneutralt land vad beträffar elproduktion ändå brukar el framställd av fossila bränslen.

Jag är så glad över att mitt parti i samband med energiöverenskommelsen kopplade loss det gamla avvecklingskravet.

Detsamma gäller tyvärr inte motståndarsidan. Jag tror att Miljöpartiet nämner kravet på en omedelbar avveckling av kärnkraften (vare sig det finns alternativ eller inte) på inte mindre än 15 ställen i sitt partiprogram.

Hur kallt ska det bli i Miljöpartiets Sverige? Hur fattiga ska vi bli?

FP borde ägna sig åt politik istället

Jag kan för mitt liv inte begripa varför politiker ska envisas med att vilja bestämma hur och var energin ska framställas, när marknaden är så mycket bättre på det.

I den bästa av världar fattar politiken beslut, grundade på god vetenskap, om hur mycket utsläpp planeten tål och beskattar dessa därefter.

Sedan är det upp till energiföretagen att hitta de lämpligaste metoderna att konkurrera om köparna.

Det är - förlåt mig - helt nipprigt av Folkpartiet att göra anspråk på att politiskt kräva fler reaktorer. Det är dessutom djupt oliberalt.

Det är dessutom så att vi har en historisk energipolitisk överenskommelse från i februari i år som förändrade spelplanen över en natt. En i sig jäkligt bra energipolitik vaskades fram och i samband med detta hamnade den heta potatisen i vänsterpartiernas knä.

Varför hotar Folkpartiet nu överenskommelsen? Längtar man verkligen tillbaka till de 30 åren av borgerlig energipolitisk skleros?

Historisk energiöverenskommelse på plats

En gigantiskt satsning på förnyelsebar energi är på plats och Sveriges första energieffektiviseringsprogram ingår i detta.

Jag är ju en stark anhängare av en rent marknadsekonomisk energimarknad, men kan väl egentligen leva med att vi har ett certifikatssystem som stöttar förnyelsebart.

Jag gillar dock skrivningen om att "inte en skattekrona ska subventionera kärnkraften".

Kärnkraften står idag för 66 TWh av vår elproduktion, vindkraften för mindre än 1,5 TWh. Med vetskap om att miljöprövningsprocesser kan ta oerhört lång tid i vårt avlånga land, råder en befogad osäkerhet kring elförsörjningen om det finns en risk för att nya kärnkraftverk inte under några som helst omständigheter får byggas.

De första ska tas ur drift 2023-2025.

En sådan osäkerhet hindrar investeringsbeslut i Sverige. Sådana hinder har direkta effekter på jobben i Sverige. Samtidigt som att ett elunderskott i den svenska produktionen med stor sannolikhet leder till import av kolkraftsel.

Vad regeringen nu gör är att undanröja det omedelbara avvecklingshotet, men att samtidigt säkra satsningar på förnyelsebar energiproduktion. Satsningar vars dignitet och omfattning aldrig tidigare skådats.

Att detta är det rätta inte bara för tillväxten utan också för miljön, bekräftas väl att Miljöpartiet idag också backar från sitt avvecklingskrav.

------------------

Läs även Fredrick Federleys bloggning i frågan.

Krafttag kring energipolitiken i Södertälje

Rundabordssamtalet idag om energipolitiken var mycket intressant ur främst ett allmänpolitiskt perspektiv och kanske liiite av en besvikelse när det gäller den rent energipolitiska delen.

De båda socialdemokraterna Stefan Löfvén och Anders Lago kunde inte nog betona vikten av att regeringen nu måste bjuda in Socialdemokraterna till förhandling om energipolitiken. Detta upprepades flera gånger.

Den enkla fråga man kan ställa sig är naturligtvis varför? Vad finns det att förhandla om?

Om alliansen hamnar någonstans i närheten av sossarnas linje är det ju bara för den socialdemokratiska riksdagsgruppen att rösta "ja" till propositionen och förklara att man har för avsikt att ha denna hållning för överskådlig framtid och att man inte kommer att gå med på en avveckling som Miljöpartiet (och kanske Vänsterpartiet) kräver.

Som jag uttryckte i det förra inlägget handlar hela initiativet naturligtvis till stor del om att säkra kärnkraften, men såväl Leif Östling som flera av paneldeltagarna skjuter över målet när de påstår att kärnkraft måste finnas med som en del av den svenska energiproduktionen.

Hur vet de det?

Det är lite som att ha en politisk diskussion där man bjuder in materialforskare, ett par riksdagsmän, kommunens starke man, lastbilschaufförernas fackbas och trafikskadades riksförbund för att diskutera en lag som ska bestämma om man ska ha raka 6:or eller V8:or i lastbilar.

Det är något som Scania och deras kunder måste fatta beslut om själva.

Det är inte 6:an eller 8:an som ska motarbetas, så det är helt meningslöst att debattera vilken av motortyperna som är bäst. Utsläppen som genereras när man kör dem som drabbar andra människor är problemet och det som ska bekämpas.

Detta sker lämpligast genom att låta den som vill släppa ut skadliga ämnen från t ex dieselmotorer måste ersätta de som drabbas av utsläppen, enligt Polluter Pays Principal.

Detta bör gälla såväl när man kör lastbil som när man producerar energi.

Energipolitiken i fokus hela dagen (och kvällen)

Idag deltar jag på en träff på Scania i Södertälje om energipolitiken. Arrangör är nätverket krafttag.nu som själva beskriver sig som "ett nationellt upprop för en bred överenskommelse om energipolitiken".

(Naturligtvis handlar det till största del om att öppna de politiska låsningar som finns kring kärnkraften.)

Frågan är hur bred en sådan överenskommelse kan bli nu när Mona Sahlin har låst fast Socialdemokraterna i en avvecklingspolitik?

Scania är ett av landets koolaste företag om man frågar mig, så det ska bli kul att träffa Leif Östling. En fråga jag tänker ställa är hur stor del av en lastbils pris som är energikostnad.

Återkommer med ett utförligt referat i eftermiddag.

Missa inte heller kvällens politikpub på Centerpartiets högkvarter om just energipolitiken!

Adressen är Stora Nygatan 4 och det börjar 1830. Centerpartiet bjussar på något att käka och dricka.

Gäster är Staffan Henningsson från WWF och Mikael Ståldal från Miljövänner för kärnkraft.

Kan nog blir väääldigt intressant!

Energiministern visar ledarskap

Maud Olofsson fortsätter idag på den inslagna vägen om en öppning för ny kärnkraft, parat med satsningar på förnyelsebart.

Imponerande och mycket glädjande! :-)

Inte fullt lika imponerande för alla Metallarbetare, som med sin fackavgift kommer att tvingas betala tusentals kronor för socialdemokratiskt valkampanjande som i praktiken syftar till att avskaffa deras jobb.

Per Ankersjö hann först med att kommentera detta.

Om någon missat min kärnkraftsmotion finns den att beskåda här.

(S) vill avveckla kärnkraften

Tydligt besked från Mona Sahlin idag: Kärnkraften avvecklas med en vänsterregering.

Undra tro vad metallarbetarna känner inför det...

Marknaden och miljödomstolarna bör bestämma

Ett litet klargörande kanske är på sin plats. Expressenartikeln antyder att jag från politiskt håll vill driva på för en kärnkraftsutbyggnad, när de hänvisar till politikerbloggens artikel.

Detta stämmer absolut inte och exemplifierar faktiskt hela problemet med energidebatten: Många verkar tro att det är politikens roll att detaljbestämma hur elen ska framställas. Det är en uppfattning som jag inte delar.

(Det är förövrigt enligt min mening lika illa att från politiskt håll driva på för mer kärnkraft som att helt stänga dörren för den.)

Det min motion går ut på är att samma miljöprövningsprocess ska gälla för alla sätt att framställa energi. Jag är faktiskt helt indifferent om exakt hur denna energiframställning ska gå till, bara det sker på ett tillräcklig säkert, miljövänligt och ekonomiskt sätt.

Alla aktörer med marknadens samlade kunskap, tillsammans med kompetenta miljödomstolar, är faktiskt - förlåt mig - bättre skickade att bestämma hur detta ska ske.

Kärnkraftsmotionen

Politikerbloggen skriver om kärnkraftsmotionen.

Jag är verkligen överväldigad av alla positiva kommentarer jag har fått sedan igår! Både av människor jag känner och andra. Skriv dem gärna i kommentarsfältet på motionsbloggen. Det är öppet för alla, inte bara medlemmar.

Update: Expressen skriver om det hela också.

Motion om kärnkraft

Idag kan man på stockholmscenterns motionsblogg läsa min sedan i julas riksbekanta motion om ett förslag på hur Centerpartiet ska förhålla sig till kärnkraft framöver.

Den går i stort sett ut på att vi ska lägga bort utfasningskravet. Att kärnkraften ska kunna finnas med som ett alternativ när nya energiproduktionsanläggningar planeras, liksom att nya kärnkraftverk ska kunna ersätta gamla.

Detta är av vikt för att näringslivet ska känna sig trygga med att investera i Sverige. Något vi alla är beroende av.

Politiken ska ställa väldigt hårda krav på säkerhet och miljöpåverkan från kraftverk, likväl som all industriproduktion och nya planer ska genomgå en rigorös, effektiv och rättssäker miljöprövning. Men politiken ska inte på förhand bestämma sig för vilka energislag som kan komma ifråga för en sådan prövning.