Ja, vi har kul i vårt parti. Lev med det...
Jag har funderat en del över mobbare och vad som liksom får människor att vilja mobba. Antagligen har det att göra med bristande självkänsla som man på något sätt stärker relativt sett, genom att försöka trycka ner andras.
Förutom de uppenbara invändningarna man kan ha mot ett sådant beteende kan man väl också konstatera att det knappast skapar någon varaktig höjning av självkänslan, eftersom den ju faktiskt bara är relativ och dessutom bara för stunden.
Om det dessutom råkar förhålla sig så att det tilltänkta offret inte låter sig trampas på, utan säger ifrån, eller inte tar till sig av det hela och på så vis inte låter sin självkänsla stukas, blir det ju liksom #dubbelfail för mobbaren.
Det kommer jag att tänka på ibland när en del socialdemokrater drar på sin allra lägsta hö-hö-centern-jättedum-retorik. Av någon anledning verkar just Centerpartiet vara en riktig nagel i ögat på vissa sossar. En sådan är Peter Andersson med en lång rad bloggposter mot korkade, onödiga, meningslösa, elaka, jättejättedumma, sparkapådomsonliggerpartiet Centern som sviker sina ideal [läs: av (S) önskade (C)-ideal] och som numera finns i Stockholm, kan ni tänka... voj voj.
Idag uppmärksammas av nämnda Peter en videobloggning från vårt 100-årsjubileum där bland annat undertecknad får frågor som om det var Centerns 200-årsjubileum, på vilka jag svarar skämtsamt. Men Peter Andersson skriver som om detta var en seriöst menad analys.
Hur ska man tolka detta? Kan det vara så att Peter Andersson inte förstår att detta skedde i en lättsam kontext? Det är knappast troligt. Att någon människa skulle vara så monumentalt humorbefriad förefaller helt enkelt inte sannolikt.
Det är väl helt enkelt fråga om gammal hederligt buffelsosseri. Du vet, finger i magen, vända ryggen till den som talar och allmänna översittarfasoner.
Man måste givetvis förstå att detta sker i en situation där Socialdemokraterna är oerhört pressade och det är antagligen inte så roligt. (Därav kanske också den nedsättande kommentaren om att Stina Bengtsson, liksom jag och de flesta andra Centerpartister upplever att vi har kul i vårt parti.)
Så blås på mot mig och Centern, Peter, om du finner någon tröst i det. Men tänk också på att det antagligen inte gör dig gott på sikt.
Förutom de uppenbara invändningarna man kan ha mot ett sådant beteende kan man väl också konstatera att det knappast skapar någon varaktig höjning av självkänslan, eftersom den ju faktiskt bara är relativ och dessutom bara för stunden.
Om det dessutom råkar förhålla sig så att det tilltänkta offret inte låter sig trampas på, utan säger ifrån, eller inte tar till sig av det hela och på så vis inte låter sin självkänsla stukas, blir det ju liksom #dubbelfail för mobbaren.
Det kommer jag att tänka på ibland när en del socialdemokrater drar på sin allra lägsta hö-hö-centern-jättedum-retorik. Av någon anledning verkar just Centerpartiet vara en riktig nagel i ögat på vissa sossar. En sådan är Peter Andersson med en lång rad bloggposter mot korkade, onödiga, meningslösa, elaka, jättejättedumma, sparkapådomsonliggerpartiet Centern som sviker sina ideal [läs: av (S) önskade (C)-ideal] och som numera finns i Stockholm, kan ni tänka... voj voj.
Idag uppmärksammas av nämnda Peter en videobloggning från vårt 100-årsjubileum där bland annat undertecknad får frågor som om det var Centerns 200-årsjubileum, på vilka jag svarar skämtsamt. Men Peter Andersson skriver som om detta var en seriöst menad analys.
Hur ska man tolka detta? Kan det vara så att Peter Andersson inte förstår att detta skedde i en lättsam kontext? Det är knappast troligt. Att någon människa skulle vara så monumentalt humorbefriad förefaller helt enkelt inte sannolikt.
Det är väl helt enkelt fråga om gammal hederligt buffelsosseri. Du vet, finger i magen, vända ryggen till den som talar och allmänna översittarfasoner.
Man måste givetvis förstå att detta sker i en situation där Socialdemokraterna är oerhört pressade och det är antagligen inte så roligt. (Därav kanske också den nedsättande kommentaren om att Stina Bengtsson, liksom jag och de flesta andra Centerpartister upplever att vi har kul i vårt parti.)
Så blås på mot mig och Centern, Peter, om du finner någon tröst i det. Men tänk också på att det antagligen inte gör dig gott på sikt.
Etiketter: Centerpartiet, socialdemokraterna
posted by Johan, PL&C at 4:48 em
2 Comments:
Alltså, Johan. Vad gäller tal om att "mobba" när man reflekterar över dagspolitik och partiers situation...
Jag kan tycka att det är något överdrivet. Minst sagt. En ganska stor andel av mina inlägg under hösten har handlat om min eget parti och dess krisläge. Eftersom min lilla vana har blivit att kommentera en del av vad medierna skriver så var det ganska naturligt.
När det gäller citatet från dig som är det självklart tänkt som en så smålustig avslutning på inlägget som det nu kan vara. Om du personlighen har tagit illa upp så ber jag om ursäkt för att det gick att tolka oerhört seriöst. Så var inte tänkt.
Jag menar dock att ett parti måste kunna analyseras, kommenteras och till och med kritiseras utan att man drar iväg med någon form av mobbningssnyfthistoria. I den delen gäller inte någon ursäkt
pa
Du behöver inte be om ursäkt, Peter! Tvärtom ger jag dig ju carte blanche att blåsa på allt vad du orkar.
MVH
/J
Skicka en kommentar
<< Home