Avskaffa strejkrätten för kommunalanställda
Den första strejk jag minns var 1980 har jag för mig, och det var tunnelbanan som hade stoppats den gången. Något som i högsta grad berörde mig, eftersom jag bodde i söderförort och gick i skolan i stan.
Jag fick ta en buss åt ett annat håll och kliva på ett pendeltåg någon halvtimma senare. Det blev tidiga morgnar och sena eftermiddagar för en 11-åring, men det var lite spännande också.
Idag på väg till jobbet ser jag ett glatt gäng i solstolar iklädda band med texten "strejkvakt" och "kommunal". Antagligen behagligare än att jobba, men med tanke på resultatet från kommunals förra strejk och nu senast sjuksköterskestrejken kan man undra vad bussförarna nu egentligen hoppas på?
Strejken som institution bygger på en sedan länge obsolet syn på hur samhället och arbetsmarknaden fungerar. Man kan strejka hur mycket man vill, men man kan aldrig strejka sig till bättre villkor än vad produktivitetsökningarna skapar för tillväxtutrymme.
Detta är naturligtvis ingenting som LO-topparna informerar om. De bygger sin verksamhet på att föra sina medlemmar bakom ljuset. LO's makt och faktiskt existensberättigande vilar på felaktiga bevekelsegrunder (för att inte säga en ren lögn).
Busstrejken är meningslös på alla sätt. Den drabbar skoningslöst (och bara) tredje man. Hela samhället lider av kommunals orimliga syn på sin egen roll i världen.
Strejkrätten borde med detta vara kraftigt ifrågasatt!
Läs också Ingerö om att strejken är samhällsfarlig.
Update: Ingerö bloggar även idag om det hela och beklagar den svenska politikens akuta brist på en Thatcher! :-/
Jag fick ta en buss åt ett annat håll och kliva på ett pendeltåg någon halvtimma senare. Det blev tidiga morgnar och sena eftermiddagar för en 11-åring, men det var lite spännande också.
Idag på väg till jobbet ser jag ett glatt gäng i solstolar iklädda band med texten "strejkvakt" och "kommunal". Antagligen behagligare än att jobba, men med tanke på resultatet från kommunals förra strejk och nu senast sjuksköterskestrejken kan man undra vad bussförarna nu egentligen hoppas på?
Strejken som institution bygger på en sedan länge obsolet syn på hur samhället och arbetsmarknaden fungerar. Man kan strejka hur mycket man vill, men man kan aldrig strejka sig till bättre villkor än vad produktivitetsökningarna skapar för tillväxtutrymme.
Detta är naturligtvis ingenting som LO-topparna informerar om. De bygger sin verksamhet på att föra sina medlemmar bakom ljuset. LO's makt och faktiskt existensberättigande vilar på felaktiga bevekelsegrunder (för att inte säga en ren lögn).
Busstrejken är meningslös på alla sätt. Den drabbar skoningslöst (och bara) tredje man. Hela samhället lider av kommunals orimliga syn på sin egen roll i världen.
Strejkrätten borde med detta vara kraftigt ifrågasatt!
Läs också Ingerö om att strejken är samhällsfarlig.
Update: Ingerö bloggar även idag om det hela och beklagar den svenska politikens akuta brist på en Thatcher! :-/
posted by Johan, PL&C at 6:19 em
5 Comments:
"Man kan strejka hur mycket man vill, men man kan aldrig strejka sig till bättre villkor än vad produktivitetsökningarna skapar för tillväxtutrymme."
Vad är det som säger att man har så bra villkor som produktiviteten tillåter idag?
Ingenting. I statlig och kommunal produktion.
I den privata sektorn, däremot, fungerar marknaden och styr upp villkoren till sitt rätta värde.
Strejken gällde ju just de privatanställda busschaufförerna! 8av 10 busschaufförer arbetar idag i privata företag.
I den privata sektorn fungerar marknaden så där. Så sent som idag står det att läsa i DN att 200 000 privatanställda tjänstemän inte fattar att någon tjänstepension inte läggs undan till dem. Men det är väl den fungerande marknaden som ligger bakom, antar jag?
... fast de "privatanställda" bussförarna har ju även de sina pengar ur en offentlig budget. Det är ju fortfarande det offentliga som planerar, styr och betalar för kollektivtrafik, även om själva bussbolaget är privat ägt.
Om marknaden fungerade så perfekt som antyds här, skulle heller inga förhandlingar krävas.
Om man tänker sig en strejk i ett privat företag syftar ju denna till att framtvinga så bra arbetsvillkor som möjligt, det vill säga så bra som medges av företagets intjäningsförmåga. Lyckas de anställda förhandla fram alltför omfattande förmåner, går företaget omkull.
Vill man inte tillåta strejker är man knappast liberal.
Skicka en kommentar
<< Home