Handel och äganderätt receptet mot hunger

Medan den solkiga historien om Wanja Lundby-Wedins och andra ledande Socialdemokraters och fackföreningsföreträdares styrelsearbete (à la fulla sjömän) går vidare, så odlas faktiskt också en hel del vettig politik på annat håll.

Var i morse på ett frukostseminarium om livsmedelssituationen i världen. Priser, volatilitet, hunger och politiska lösningar diskuterades på initiativ av Timbro.

Journalisten och afrikakännaren Bengt Nilsson har skrivit en rapport som verkar mycket intressant, som berör hungersproblemen och diskuterar lösningar.

Lösningsorienteringen är nyckeln.

Ofta är diskussioner om svält och hunger precis likadana som miljödebatten var för ett par år sedan. Människor lägger sig till med i det närmaste koketta åsiktsyttringar, men som på inget sätt uppbärs i vare sig praktiskt eller politiskt beteende.

Miljödebatten är faktiskt helt annorlunda nuförtiden och det är mycket tillfredställande att se att livsmedelsdebatten, bistånds- och fattigdomsfrågor är på samma väg.

En panel bestående av jordbruksminister Eskil Erlandsson, livsmedelsindustriernas VD Agneta Dreber och en forskare i nationalekonomi diskuterade Bengts rapport och levererade en hel del intressanta politiska slutsatser.

Alla var utan undantag överens om behovet av betydande liberaliseringar med avseende på handeln. EU's (och för den delen USA's) jordbruksstöd skapar oacceptabla konsekvenser för jordbruket i andra delar av världen.

Äganderätt är en annan oerhört central fråga, liksom arvsrätt (i vissa länder ärver t ex inte kvinnor). Stabil äganderätt gör att odlaren har starkare incitament att göra investeringar som höjer produktiviteten. Dels genom att man kan räkna med att få skörda frukterna av investeringen själv och dels genom att stabila äganderätter skapar möjlighet till att belåna fastigheten och på så vis få loss investeringsmedel.

Synen på biståndets roll kanske varierade något i panelen, men Eskil har säkert en poäng i att bistånd kan behövas för att upprätthålla rättsäkra institutioner som värnar bland annat äganderätten.

GMO kan också vara en oerhörd möjlighet. De uppenbara fördelarna är naturligtvis grödor med högre produktivitet och mindre känslighet mot t ex torka, men om man ser till klimatet kan GM-grödor även komma att användas i s. k. No-Tillage Farming, vilket skulle innebära stora utsläppsminskningar av växthusgaser.

Det var på det hela taget ett bra seminarium som ger starkt hopp för en bättre politik vad beträffar livsmedelsproduktion och hunger.