Synen på människor som offer gör dem till sådana
Egentligen är inte integrationspolitiken något märkvärdigt. De problem som vi kan uppleva kring integrationen bygger egentligen på en felaktig politik inom en lång rad områden. Felaktigheter som drabbar hela samhället, men som blir särskilt tydliga (och allvarliga) för till landet nyinflyttade.
Det finns inga quick fix. Det finns däremot en lång rad strukturella problem som måste lösas. Det kommer att ta lång tid, men desto större anledning att sätta igång omedelbart.
Sanna Rayman var på det senaste stureplanscentermötet på vilket vi träffade Maciej Zaremba, och skriver om det i SvD. Hon tar också upp en mycket viktig bok i ämnet, Nima Sanandaji's Mellanförskapet.
Jobb. Vi behöver alla försörja oss. Vi måste ha pengar till mat och husrum. Vi behöver pengar för att kunna köpa oss en gnutta frihet. Vi behöver pengar för att ge våra barn det de behöver och ibland sådant de inte behöver, men som vi vill ge dem för att vi älskar dem och vill att de ska ha det bra.
I vårt land har vi skapat ett samhälleligt skyddnät som hindrar att vi slår i backen om vi misslyckas med manövrerna uppe i arbetstrapetsen. Det är bra att det finns ett sådant i fall att repen skulle visa sig vara gamla och ruttna, felkonstruerade eller att man helt enkelt hanterar dem på fel sätt. (Personligen litar jag dock hellre på egenhändigt ihopsparade säkerhetslinor, men det kanske är en smaksak.)
Systemet bygger på att man ska studsa upp igen och det har man god chans att göra om man har haft fotfäste på arbetsmarknaden och då hunnit skaffa sig kunskap och kontakter.
Systemet fungerar absolut inte när samhället - i ett uttryck för missriktad välvilja - bara baxar upp folk på skyddsnätet. Där ligger de allra flesta av dem kvar och är helt utlämnade till skyddsnätets administörers välvilja.
Man måste fundera på vad detta gör med människor.
Att låsa fast folk i ett tillstånd där de överlever utan egen ansträngning, men helt saknar makt över sitt liv, är enligt min mening en hänsynslös misshandel.
Att få pengar utan att förtjäna dem skapar ingen trygghet. Att inte kunna påverka sin inkomst genom att jobba hårdare och/eller smartare dödar framtidstro. Att inte kunna känna hopp om sina barns framtid är ännu värre.
--------------------
Update: Precis när jag postat inlägget ser jag via Centerbloggar att Emil Källström uppmärksammar en artikel om just LAS och de problem som lagen innebär för den som vill anställa.
Det finns inga quick fix. Det finns däremot en lång rad strukturella problem som måste lösas. Det kommer att ta lång tid, men desto större anledning att sätta igång omedelbart.
Sanna Rayman var på det senaste stureplanscentermötet på vilket vi träffade Maciej Zaremba, och skriver om det i SvD. Hon tar också upp en mycket viktig bok i ämnet, Nima Sanandaji's Mellanförskapet.
Jobb. Vi behöver alla försörja oss. Vi måste ha pengar till mat och husrum. Vi behöver pengar för att kunna köpa oss en gnutta frihet. Vi behöver pengar för att ge våra barn det de behöver och ibland sådant de inte behöver, men som vi vill ge dem för att vi älskar dem och vill att de ska ha det bra.
I vårt land har vi skapat ett samhälleligt skyddnät som hindrar att vi slår i backen om vi misslyckas med manövrerna uppe i arbetstrapetsen. Det är bra att det finns ett sådant i fall att repen skulle visa sig vara gamla och ruttna, felkonstruerade eller att man helt enkelt hanterar dem på fel sätt. (Personligen litar jag dock hellre på egenhändigt ihopsparade säkerhetslinor, men det kanske är en smaksak.)
Systemet bygger på att man ska studsa upp igen och det har man god chans att göra om man har haft fotfäste på arbetsmarknaden och då hunnit skaffa sig kunskap och kontakter.
Systemet fungerar absolut inte när samhället - i ett uttryck för missriktad välvilja - bara baxar upp folk på skyddsnätet. Där ligger de allra flesta av dem kvar och är helt utlämnade till skyddsnätets administörers välvilja.
Man måste fundera på vad detta gör med människor.
Att låsa fast folk i ett tillstånd där de överlever utan egen ansträngning, men helt saknar makt över sitt liv, är enligt min mening en hänsynslös misshandel.
Att få pengar utan att förtjäna dem skapar ingen trygghet. Att inte kunna påverka sin inkomst genom att jobba hårdare och/eller smartare dödar framtidstro. Att inte kunna känna hopp om sina barns framtid är ännu värre.
--------------------
Update: Precis när jag postat inlägget ser jag via Centerbloggar att Emil Källström uppmärksammar en artikel om just LAS och de problem som lagen innebär för den som vill anställa.
Etiketter: arbetsmarknaden, facket, invandring, liberalism, socialism
1 Comments:
Angående dessa personer som nu kommer som flyktingar till landet Sverige får mig att tänka på många situationer som jag själv varit med om dels i min nuvarande storstadsmiljö men däremot sällan i min glesbebyggda fd hemort som icke invandrad Svensk.
1. En dam från Jugoslavien påpekade en dag på en arbetsplats när hon sett på nyheterna att arbetslösheten skulle öka katastrofalt i Sverige de kommande åren om ekonomin inte vände varför (vi) Svenskar inte slog näven i bordet någon gång och körde ut dessa regeringar på trappan.När det framkom att damen bott i Sverige i mer än femton år men trots detta inte såg sig som Svensk utan hellre framhöll sig som före detta Jugoslavisk medborgare blev jag förbryllad och svarade att om du nu har bott i detta land så länge så är du ju lika mycket Svensk medborgare som mig utan invandrare bakgrund så varför protesterar du då inte själv utanför detta regeringshus med dina krav om du begär att resten av folket i det land som du nu bor i ska åstadkomma detta samt att det de själv inte lyckades med detta i före detta jugoslavien när de inte ens kunde bo tillsammans pga olika religioner nu helt plötsligt i detta nya land skulle fungera bättre med ett eventuellt fortsatt väpnat våld där denna Jugoslaviska befolkning redan förstört ett helt land pga detta.Svar uteblev helt vilket knappast förvånade mig !.
2.En helgdag passerade jag en religös byggnad av Muslimsk karaktär där denna var fullt belamrad med olika Muslimska nationaliteter.Vägen utanför var totalt igenkorkad och folk körde bil ungefär som man kan se i en del nyhetsinslag från tredje världen , det vill säga ofta på fel sida av vägen där ett flertal bara stannat och gått ur sina bilar och rakt in i denna Muslimska byggnad !?.Det var med andra ord mer eller mindre totalstopp och jag frågade ett par av dessa Muslimer som lutade sig mot en bil varför de inte kunde köra och parkera på lämplig plats utan var tvungna att ställa bilen mitt på vägen.Som svar fick jag att det var en särskild Muslimsk helgdag och även om denna nu inföll i ett Svenskt land med Kristen huvudtro så fick jag räkna med att detta gick före allt annat.När jag replikerade med att jag precis kom från en arbetsplats i vården denna helgdag och efter många timmars vårdande av svårt sjuka personer som behövde samma vård oavsett om det var helgdag eller ej men för den delen kunde bära sig vettigt åt trots denna särskilda helgdag såg de ut som om ett UFO precis landat.Tro fan det när de gled förbi i bilar för hundratusentals kronor där dessa förare knappt passerat tjugo års ålder ibalnd och för det mesta bara anammar sitt eget men när det gäller att ligga med rumpan i vädret gick det tydligen bra att dela samma byggnad och uppenbart inte hade en aning om att resten av Sverige varken upphörde eller slutade existera bara för att det var helgdag för dessa Muslimer , vilket somliga där uppenbart verkade ha fått för sig.Sorgligt men sant.
3.Det talas ofta om att ingen av dessa invandrare liksom en del Svenskar inte vill vara utan arbete.På en plats jag bodde på var där en del familjer bla från Mellanöstern som under tjugor års tid i detta land inte hade arbetat en endaste dag under denna tid.När Svenska myndigheter försökte få ut dom i arbetslivet gick ett flertal direkt till läkare med krämpor som plötsligt uppstod i och med detta arbetsökande !?.Vad än värre var att jag personligen hjälpt någon av dessa tidigare nämda som brukade ringa på min dörr för att de fått brev från ibland Försäkringskassan mm som de inte kunde läsa pga det Svenska språkets text och därför heller inte förstod formuleringarna som breven åsyftade.Allt efter tjugo år i detta land !?.Man kan ju ta sig för panna för mindre rent ut sagt där jag har full förståelse för att vissa tror att detta skulle vara rena sagorna vilket det tyvärr och definitivt INTE är.
4.Har sett Svenska arbetande ungdomar som blivit kallade för svennedjävlar av diverse invandrade ungdommar där dessa Svenskar om de nu fällt en liknande t ex (blatte) kommenatr garanterat blivit anmälda och registrerade för folkhets !?.
Så här skulle jag kunna hålla på sida upp och sida ner med vardagshändelser där jag sett mer än tillräckligt liksom många andra icke invandrade Svenskar av denna påstådda integration från många men som tur är inte alla invandrade Svenskar.
Tack för ordet.
Josefin
Skicka en kommentar
<< Home