Almedalsveckan blir vad man gör den till

Hemma igen efter årets "branschfest" på Gotland. Nöjd och trött, som vanligt. Det är en intensiv vecka med många oväntade och väntade möten, intressanta (och några dötrista) seminarier, roliga fester och ett sjuhelvetes hålligång.

Om man vill.

Almedalsveckan är precis vad man väljer att göra den till. Jag har ärligt talat aldrig förstått de som klagar på "politikerkollot" och raljerar om kiviks marknad hit och dit. Under veckan finns i Visby de flesta viktiga opinionsbildare i Sverige. Det är svårt att tänka sig ett bättre tillfälle både att knyta kontakter, suga upp information och - om man är på det humöret - försöka påverka.

Förutom de jobbmoment som ska klaras av (för min del handlar det i första hand om att sammanföra olika stakeholders med makthavare), så har jag i övrigt en halvseriös approach till det hela.

Bland de i år över 1000 aktiviteterna (!) hittar man alltid något väldigt intressant seminarium. I år blev det delad första plats mellan E.ON, LRF och Volkswagens gemensamma biogassatsning som demonstrerades med åktur med Fredrik Ekblom i deras STCC-bil, och FORES seminarium om upphovsrätt och fildelning, som faktiskt höll en förvånansvärt hög nivå.

Bland festligheterna utmärkte sig Dagens Media's gäst-DJ-upplägg på Burmeister. Ett fasligt tryck, trots att svenska opinionsbildare verkar ha fullkomligt miserabel musiksmak. (Nästa år kommer Hårdrockshögern anordna musikafton, tror jag bestämt.)

På fredagen rullade mörka moln in över almedalen. En grupp nazister stod och delade ut sin tidning kring Donners plats under stor polisövervakning. Glädjande nog verkar det inte blivit några sammanstötningar med våldsromantikerna på vänsterkanten.

Tillsammans med den trevliga socialdemokraten Björn Fridén (som driver den inte alltid lika trevliga bloggen Alliansfritt) bläddrade vi igenom tidningens "kulturdel" och förfärades och roades samtidigt av dess analyser, som väl närmast kan beskrivas som mental lyteskomik.

De något mindre mörka molnen i SDU debatterade tidigare i veckan mot MUF och Niklas Wykman, som gjorde en riktigt bra debattinsats. Han anklagade SDU för att agera osvenskt, eftersom den svenska kulturen alltid omfattat en öppenhet mot omvärlden. Touché! :-D

Magnus Andersson hade en hel del intressanta både debattinsatser och utspel.

Ett annat intressant möte ägde rum på en efterfest, som utmynnade i en plan om en gemensam aktivitet mellan två antagligen ganska otippade partners. Mer om det senare. ;-)

Med stor glädje kan jag också konstatera att jag - för tredje året i rad - kammar hem titeln "årets skägg" (jag väljer att tolka det som något positivt) av politikerbloggen.

Bäst på hela veckan var dock vädret! Jämfört med förra året, då det mest regnade, visade sig den gotländska sommaren från sin allra vackraste sida. Ett par dopp i havet hanns med och mina vita ben blev något mindre vita under dessa kortbyxdagar.

Ett par handfasta tips vill jag dela med mig av till ovana Almedalsgäster:

1. Ät ordentlig frukost. På mingelmat står man sig inte. I år körde vi treäggsomelett varje morgon. Det håller hjärnan igång och ger kraft i benen uppför Visbys kullerstensgator.

2. Försök inte "tanka upp" på Primes rosémingel kl 17, hur lockande en gratisfylla än kan verka. Man går miste om möjligheten att föra intressanta resonemang med viktiga kontakter efter talet kl 19. (Talets innehåll och kvaliteter är alltid en bra ingång på ett samtal, även med någon som man annars kanske är lite nervis för att gå fram och snacka med.)

3. Välj ut de mest intressanta seminarierna att gå på. Välj också utifrån lokal. Högskolan är överlag värdelös. Det blir för varmt och syrefattigt. Det är ingen mening att sitta och halvsovande genomlida något som du sen inte kommer att komma ihåg något ifrån. Två om dagen är någon slags gräns för mig.