Perspektivskifte i sexköpsdebatten

Läser en oerhört intressant artikel i SvD om hur en kvinna erbjuder något som kan beskrivas som sexuella tjänster till äldre och funktionshindrade, allt från enkel kroppslig beröring till smek, massage och sex. Detta är enligt artikeln en bransch som växer. I Tyskland alltså. I Sverige är detta förbjudet och belagt med straff som dessutom höjs från och med halvårsskiftet.

Verksamheten som beskrivs i artikeln verkar präglas av stor värme och full frivillighet från samtliga inblandade. Kan någon förklara igen hur det kommer sig att någon är offer eller förövare när detta sker i Sverige?

Det är ofta personalen från hemmen som ringer efter en sexualassistent. När någon av gamlingarna lider, är deprimerade eller aggressiva är det ofta något som kan avhjälpas med lite mänsklig beröring.

I Sverige, där vi har en lite finare moral, blir gamlingarna i motsvarande situation istället fastbundna, inlåsta och/eller itryckta psykofarmaka.

---

Jag läser också en historia på bloggen Min klon är snyggare än... med anledning av artikeln, som man blir både glad och ledsen av.

Läs även Motpol.