Plattskatt är rättvisare och effektivare

Jag läser ett mycket intressant inlägg på Maria Wennbergs blogg om landsbyggdsliberalismens betydelse och om hur bönderna i Hälsingland trotsade statens regleringar och skapade sin egen marknadsfrihet i ett av staten hårt reglerat samhälle.

Jag har tidigare skrivit om den skrift som författats av Martin Ådahl från tankesmedjan Fores, som heter just Den svenska landsbyggdsliberalismens betydelse och här kan du läsa den i sin helhet.

Den sunda statskritik som var och förblir central i centerrörelsen behövs mer än någonsin. I en tid då det anses extremt att anse att de värde en människa skapar i första hand tillhör henne själv har vi en lång väg att gå.

Staten ska inte begränsa vare sig våra drömmar eller våra möjligheter att förverkliga dem, genom att bestraffa de som jobbar hårt och smart, som skaffar sig utbildning och som kommer på bättre sätt att lösa nya och gamla problem, som genom kunskap och engagemang erbjuder en vara eller tjänst som människor föredrar framför konkurrentens.

Dessa människor bidrar oerhört mycket bara i sin gärning, men också genom sina skatter, även om dessa skulle vara proportionella (platta).

Kanske faktiskt ännu mer än om de är progressiva, dels eftersom incitamenten att anstränga sig blir starkare, men också för att det antagligen är smart att låta makten över dessa resurser stanna hos den som bevisligen är bra på att förmera dem.

Läs även Fredrick Federley, Mikael Jonsson och Mattias Larsson.

Update: missa inte Johan Ingerös ledare om Annie Lööf i dagens SvD.