Yttrandefrihet och facket
Av debatten kring Sofia i Göteborg och Hot ell- och restaurangfackets blockad följer en större diskussion. När en enskild riksdagsman uttalar ett stöd för Sofia tar facket oerhört illa upp och hotar med storstrejk om inte statsministern och näringsministern ber om ursäkt.
Har vi inte yttrandefrihet i det här landet? Att hota med åtgärder som drabbar en hel befolkning för något någon har sagt saknar ju alla rimliga proportioner.
När de nu agerar som de gör, bevisar de främst en sak: Att deras makt är större än deras omdöme. De visar tydligt att de inte är ansvarsfulla nog att förfoga över det förödande vapen de i dagsläget besitter.
Lagstiftaren måste faktiskt göra något. Ju förr desto bättre.
Har vi inte yttrandefrihet i det här landet? Att hota med åtgärder som drabbar en hel befolkning för något någon har sagt saknar ju alla rimliga proportioner.
När de nu agerar som de gör, bevisar de främst en sak: Att deras makt är större än deras omdöme. De visar tydligt att de inte är ansvarsfulla nog att förfoga över det förödande vapen de i dagsläget besitter.
Lagstiftaren måste faktiskt göra något. Ju förr desto bättre.
3 Comments:
Nja.
Det är ju inte fråga om vanlig kritik som facket för höra -- de beskylls ju trots allt för att använda sig av "mobbning och maffiametoder".
Vilket är minst sagt ett "intressant" ordväl för att beteckna en fullkomligt laglig verksamhet.
liknelsen är tuff men inte alls orelevant i min mening. Problemet är att facket inte klarar av att bemöta den frustration och ilska många känner kring fackets tilldelade roll och hur de väljer att (miss)bruka den.
Att ge sig på en näringsidkare (som skapar sysselsättning och välfärd) och inte vill ingå kollektivavtal med facket som dessutom inte har några medlemmar i det aktuella företaget ÄR mobbing och maffiametoder.
Tjena Thomas!
Jag tycker inte att man kan dra gränsen för yttrandefrihet där och det är till och med tveksamt om yttrandefriheten överhuvutaget ska begränsas.
Jo, det är förresten lagligt att låta bli att skriva på kollektivavtal, så båda parter i den här konflikten agerar innanför lagens råmärken. Det är bara det att styrkeproportionerna blir minst sagt skeva där en organisation med 60 000 medlemmar bränner av sina vapen mot en ensam ung kvinna.
Håller du inte med om att något slags proportionalitetsprincip vore rimlig?
Skicka en kommentar
<< Home