LAS är har sedan länge passerat bäst föredatum
LAS är åter på tapeten, men tyvärr verkar det saknas politisk vilja och kraft att ta tag i problemet.
LAS och framförallt turordningsreglerna är en sån dinosaurie i den svenska lagstiftningen. Det är ett regelverk som i all väsentlighet saknar relevans.
För de större företagen som Volvo och SKF är undantag mer regel än undantag. När man behöver dra ner bestämmer man tillsammans med facket vilka som ska få gå och vilka som ska få stanna. Det verkar också som att de flesta fackklubbar klarar detta utan att hänfalla till korrupta bedömningar.
För mindre företag, t ex alla de tjänsteföretag som förväntas sysselsätta allt fler i framtiden, kan det vara oerhört kostsamt att bli av med en felrekrytering. Så kostsamt att hela företaget äventyras.
Detta tack vare en oerhört udda fågel på lagstiftningshimlen: En avtalsrätt där ena parten har alla rättigheter och där den andra parten har inga. (Allt sprunget ur en vansinnig klass-"analys" från det förrförra århundradet.)
Det är egentligen världens naturligaste sak. Den som är bäst lämpad för ett jobb är ju självklart den person som ska ha jobbet ifråga, oavsett kön, religion, ursprung, ögonfärg eller antal anställningsår.
Socialister verkar tro att arbetande människor är menlösa offer som endast innehar anställning av arbetsgivarens godhet. Så är det naturligtvis inte. De anställda (åtminstone i privata företag) är oftast företagens främsta tillgångar. Deras kunskap, kontakter och utvecklingsvilja är helt avgörande för om företaget kommer att gå bra eller dåligt.
I en allt mindre värld där kraven på omställning sker allt snabbare måste företagen ha möjlighet att byta inriktning på sin kompetensmix vid behov. Allt som hindrar det är ett gigantiskt hinder mot framväxten av nya jobb.
Motiveringen till att ha dessa pundiga lagar är att "skydda" arbetstagare. Så verkar socialdemokratiska stjärnskott som t ex Veronica Palm resonera. Visst "skyddar" LAS de som redan har haft anställning i många år från konkurrens från sådana som ännu inte etablerat sig på den svenska arbetsmarknaden. T ex till landet nyinflyttade och ungdomar.
Veronica Palm och andra måste förklara varför det är OK att lagligen hindra människor från att få ett jobb, trots att de skulle kunna göra jobbet bättre.
En lag som håller en person kvar på en arbetsplats, håller ju som en logisk konsekvens en annan ute.
LAS och framförallt turordningsreglerna är en sån dinosaurie i den svenska lagstiftningen. Det är ett regelverk som i all väsentlighet saknar relevans.
För de större företagen som Volvo och SKF är undantag mer regel än undantag. När man behöver dra ner bestämmer man tillsammans med facket vilka som ska få gå och vilka som ska få stanna. Det verkar också som att de flesta fackklubbar klarar detta utan att hänfalla till korrupta bedömningar.
För mindre företag, t ex alla de tjänsteföretag som förväntas sysselsätta allt fler i framtiden, kan det vara oerhört kostsamt att bli av med en felrekrytering. Så kostsamt att hela företaget äventyras.
Detta tack vare en oerhört udda fågel på lagstiftningshimlen: En avtalsrätt där ena parten har alla rättigheter och där den andra parten har inga. (Allt sprunget ur en vansinnig klass-"analys" från det förrförra århundradet.)
Det är egentligen världens naturligaste sak. Den som är bäst lämpad för ett jobb är ju självklart den person som ska ha jobbet ifråga, oavsett kön, religion, ursprung, ögonfärg eller antal anställningsår.
Socialister verkar tro att arbetande människor är menlösa offer som endast innehar anställning av arbetsgivarens godhet. Så är det naturligtvis inte. De anställda (åtminstone i privata företag) är oftast företagens främsta tillgångar. Deras kunskap, kontakter och utvecklingsvilja är helt avgörande för om företaget kommer att gå bra eller dåligt.
I en allt mindre värld där kraven på omställning sker allt snabbare måste företagen ha möjlighet att byta inriktning på sin kompetensmix vid behov. Allt som hindrar det är ett gigantiskt hinder mot framväxten av nya jobb.
Motiveringen till att ha dessa pundiga lagar är att "skydda" arbetstagare. Så verkar socialdemokratiska stjärnskott som t ex Veronica Palm resonera. Visst "skyddar" LAS de som redan har haft anställning i många år från konkurrens från sådana som ännu inte etablerat sig på den svenska arbetsmarknaden. T ex till landet nyinflyttade och ungdomar.
Veronica Palm och andra måste förklara varför det är OK att lagligen hindra människor från att få ett jobb, trots att de skulle kunna göra jobbet bättre.
En lag som håller en person kvar på en arbetsplats, håller ju som en logisk konsekvens en annan ute.
Etiketter: las, marknadsekonomi, socialism
posted by Johan, PL&C at 3:45 em
1 Comments:
Håller med! Facket är emot alla unga i samhället!
LAS står dessvärre mycket mycket hårt mot de unga, och pga LAS har de mycket svårt att få fäste på arbetsmarknaden. Eftersom de unga oftast har den kortaste anställningstiden så blir de alltid de som får sparken först vid uppsägningar. En skolkompis har fått sparken 3 gånger på 2 år pga LAS. Snacka om orättvis otrygghet för de unga. Det borde vara kompetens som avgör i mycket högre grad.
Nej, LAS är otidsenlig och djupt orättvis mot de unga och borde skrotas!!!
Skicka en kommentar
<< Home