Ett havererat rättssystem?
Jag har gått omkring och trott att det svenska rättväsendet trots allt på det hela taget har fungerat ganska väl.
Att lagar skrivs på ett bra sätt, att de demokratiska kontrollsystemen garanterar kvalitet, att individens integritet säkras och att ingen - eller åtminstone ytterst få och bara i yttersta undantagsfall - blir oskyldigt dömd.
Jag är inte så säker längre. Eller rättare sagt, jag blir mer och mer säker på motsatsen. :-(
Förra veckan blossade nyheter om en massa uppseendeväckande miljödomar upp. En dam förbjöds (interimsmässigt ännu så länge) att röka i sin trädgård.
En gammal man får inte hugga sin ved och barn som leker kan klassas som miljöfarlig verksamhet.
Sopspioner anlitas för att sätta dit folk som försöker lämna in returpapper i överfulla återvinningskärl och människor DÖMS för det!
Undrar vilka allvarliga miljöbrott som inte hinner beivras när man ägnar sig åt denna förföljelse av vanligt folk som inte gör något vi fram tills nu inte betraktat som brottsligt?
Merit Wager skriver idag på bloggen ännu ett inlägg i en lång rad om det så oerhört kafkaartade levnadsöde som den vietnamesiska flyktingen, Thanh, drabbats av.
Läs hela fallet hos Merit för bakgrund. Fallet är så sjukt och man tror inte att det är sant. Men det är det. Thanh har blivit så misshandlad av det svenska myndighetssystemet och verkligen HELT i onödan.
Det som dagens inlägg handlar om är hur Thanh behöver ett intyg från polisen att han samarbetat i fråga om sin utvisning. Han går till polisen på fredagen, men där kan man inte hjälpa honom, eftersom det är "fredag". Han kommer tillbaka idag, men då vill de inte hjälpa honom för att "det är måndag och därför är så mycket att göra".
(Det verkar snarast som att det skulle behövas ett intyg på att polisen har samarbetat.)
Det flerfaldigt belönade journalisten Nuri Kino skriver på sin blogg om rättsrötan i Sverige och är det bara en tiondel så allvarligt som han beskriver, så är redan det anledning nog att tillsätta en justitiemordskommission.
(Lyssna också på Nuri Kinos mycket fängslande podradioprat.)
Färre vågar vittna när de blivit utsatta för brott och stora grupper av unga växer upp helt utan tilltro till polis och rättsväsende. Tyvärr i många fall med all rätt.
Det behövs en grundläggande översyn av det svenska rättssystemet från lagstiftning till ordningsmakt och domstolar. Ju förr desto bättre.
Att lagar skrivs på ett bra sätt, att de demokratiska kontrollsystemen garanterar kvalitet, att individens integritet säkras och att ingen - eller åtminstone ytterst få och bara i yttersta undantagsfall - blir oskyldigt dömd.
Jag är inte så säker längre. Eller rättare sagt, jag blir mer och mer säker på motsatsen. :-(
Förra veckan blossade nyheter om en massa uppseendeväckande miljödomar upp. En dam förbjöds (interimsmässigt ännu så länge) att röka i sin trädgård.
En gammal man får inte hugga sin ved och barn som leker kan klassas som miljöfarlig verksamhet.
Sopspioner anlitas för att sätta dit folk som försöker lämna in returpapper i överfulla återvinningskärl och människor DÖMS för det!
Undrar vilka allvarliga miljöbrott som inte hinner beivras när man ägnar sig åt denna förföljelse av vanligt folk som inte gör något vi fram tills nu inte betraktat som brottsligt?
Merit Wager skriver idag på bloggen ännu ett inlägg i en lång rad om det så oerhört kafkaartade levnadsöde som den vietnamesiska flyktingen, Thanh, drabbats av.
Läs hela fallet hos Merit för bakgrund. Fallet är så sjukt och man tror inte att det är sant. Men det är det. Thanh har blivit så misshandlad av det svenska myndighetssystemet och verkligen HELT i onödan.
Det som dagens inlägg handlar om är hur Thanh behöver ett intyg från polisen att han samarbetat i fråga om sin utvisning. Han går till polisen på fredagen, men där kan man inte hjälpa honom, eftersom det är "fredag". Han kommer tillbaka idag, men då vill de inte hjälpa honom för att "det är måndag och därför är så mycket att göra".
(Det verkar snarast som att det skulle behövas ett intyg på att polisen har samarbetat.)
Det flerfaldigt belönade journalisten Nuri Kino skriver på sin blogg om rättsrötan i Sverige och är det bara en tiondel så allvarligt som han beskriver, så är redan det anledning nog att tillsätta en justitiemordskommission.
(Lyssna också på Nuri Kinos mycket fängslande podradioprat.)
Färre vågar vittna när de blivit utsatta för brott och stora grupper av unga växer upp helt utan tilltro till polis och rättsväsende. Tyvärr i många fall med all rätt.
Det behövs en grundläggande översyn av det svenska rättssystemet från lagstiftning till ordningsmakt och domstolar. Ju förr desto bättre.
Etiketter: rättssäkerhet, rättsväsendet
0 Comments:
Skicka en kommentar
<< Home