Avgå. ALLA!

Jorå. Dessa jävla tomtar ska få tillgång till medborgarnas tele- och datatrafik? Exakt vilket problem tror regeringen + Socialdemokraterna att man löser med denna manöver?

Orkar bara inte... :-(

Bristande kunskap bakom lagändringen

Stockholms läns skärgårdslandstingsråd Gustav Andersson (C) och Karl Malmqvist, seglare (bland annat svensk mästare i 29er och innan dess nordisk mästare i optimistjolle) och förbundsstyrelseledamot i Centerstudenter, skriver idag på SvD Brännpunkt om att den så kallade sjöfyllerilagen är en dum och onödig morallag.

Lagen har uppenbarligen tillkommit genom bristande insikter i sjö- och skärgårdslivets villkor och praxis. Det är OK, vi är människor, vi gör fel. Men nu är det läge att inse att lagändringen var ett misstag och rätta till det.

”Svaret på vold er enda mer demokrati, enda mer åpenhet, men aldri naivitet”

Det är svårt att skriva något som betyder något och som samtidigt inte känns helt banalt, med anledning av de fruktansvärda händelserna i Norge.

Mycket klokt har sagts kring detta, men jag tror att Markus Uvell uttrycker det bäst på Newsmill: "Sanningen är att fruktansvärda saker kommer att fortsätta hända då och då..."

Inget öppet samhälle kan bygga bort alla risker. Fria människor är fria att tänka även destruktiva tankar. Tydligen har den svenska justitieministern, Beatrice Ask, sagt att det nu är läge att överväga mer övervakning på nätet. Mycket sorgligt och en flat kapitulation inför det fria samhällets motståndare.

Lärdomen kanske istället borde vara att en kompetent, effektiv och lokalt belägen poliskår hade kunnat ingripa snabbare och kanske inte hindrat tragedin, men minskat dess omfattning betydligt.

Pinsamt och ledsamt är också Sverigedemokraternas skamlösa försök att plocka billiga poäng på katastrofen. Den enda trösten är väl att deras neddragna brallor skapar avsmak för en och annan potentiell sympatisör.

Lika usla som SD är, lika stor visar sig Jens Stoltenberg. "Vedergällning genom mer demokrati" platsar bland de bevingade ord som uttalats av historiens största politiska ledare.

En ineffektiv lösning på ett problem som inte finns

Karl Malmqvist benar ut begreppen kring det så kallade sjöfylleriet och gör samtidigt processen kort med Centerpartiets rättspolitiska talesperson, Johan Linander, som av oklara skäl hyllar den onödiga och frihetshotande "sjöfyllerilagen" i och med en artikel i DN som jag skrev om häromdagen.

Karl konstaterar att Linander verkar drivas av någon nykterhetsagenda. Jag tycker att det är enklare än så. Tydligen är det ett självändamål att polisen griper många, för något annat "problem" löser inte lagen.

Detta är ett sådant vedervärdigt exempel på hur en grundlös lag trummas fram av rent populistiska skäl. Lagen hotar inte bara i båtlivet och skärgårdsnäringarna utan har större konsekvenser: onödiga och missriktade lagar urholkar folkets förtroende för rättssystemet.

Om nu det är så viktigt att polisen griper många fritidsskeppare kan jag föreslå att man istället gör pulvermos olagligt, en vedervärdig produkt som göms i mången byssa.

Populism, Peru och ett krig som inte kan vinnas

Populism är en märklig sak och i sig ämne för mången blogginlägg. Frågan har diskuterats i radions OBS och igår handlade det om valet i Peru där alternativen är en vänsterpopulist som lovar allt åt alla och en högerpopulist som berättigar (och bekräftar) sin blodiga historia med att man faktiskt "mördade färre" (sic).

Nobelpristagaren, Peruanen och en av mina stora idoler, Mario Vargas-Llosa, väljer mellan pest och kolera, men föredrar trots allt vänsterpopulisten eftersom högerpopulisten (Keiko Fujimori, ex-diktatorn Alberto Fujimoris dotter) omger sig med sin fars gamla medarbetare och sålunda med all rimlighet kommer att bemanna en eventuell regering med en gäng som bygger sin politiska gärning på övergrepp, korruption och ständiga brott mot mänskliga rättigheter.

Populism bygger, enligt radioprogrammets analys, på avståndet mellan makten och väljarna. Det kan säkert äga sin riktighet, men resonemanget går nog att förklara enklare. Om folk inte vet så mycket kan de gå på större lögner, förenklingar och generaliseringar. Låg kunskapsnivå och svaga utbildningsinstitutioner är sålunda viktiga hörnstenar. Om detta dessutom kan kompletteras med ekonomiskt armod, som väcker krav på politiskt agerande, har man ramverket till ett maktstruktur som förmår att stampa ned folkets frihet.

Mario Vargas-Llosa har tagit tydlig ställning för en avkriminalisering av narkotika, en åsikt som i den svenska debatten emellanåt skulle beskrivas som en populistisk hållning. Inget kunde vara mer fel. Tvärtom skulle jag vilja påstå att "hårda tag mot knarkarna" både är populistiskt och gångbart ute i stugorna.

Att driva en avkriminaliseringsagenda har varit förknippat med gigantiska politiska risker. Jag har själv provat hur det är att sticka upp huvudet i den skitstormen. Det är inte trevligt, men det måste ju göras. Möjligen blir det lite lättare att föra debatten nu när en lång rad stora statsmän och intellektuella gör Vargas-Llosa sällskap och offentligt går ut och förordar en avkriminalisering.

Enligt bland andra Kofi Annan, Thorvald Stoltenberg, Richard Branson och Brasiliens och Mexicos expresidenter är det nu dags för världens regeringar att överväga avkriminalisering som ett sätt att bättre hantera det mycket allvarliga läge som råder.

Faktum ÄR att de stora problemen som är förknippade med narkotikamissbruk helt och hållet beror på det faktum att det är kriminaliserat. "Kriget mot narkotikan" går inte att vinna med mindre än att vi underkastar oss en totalitär kontrollstat och förlusten var ett faktum i samma sekund som kriget förklarades.

Morallagarnas absurditet

Ett exempel på hur sjukt det kan bli när lagstiftningen blir någon slags moralistisk skönhetstävling är hela det rättsfall där en ung flicka åtalas för att hon och en pojke har haft sex.

Det har begåtts ett övergrepp och den skyldige är lagstiftaren, som genom sitt behov av att nå politiska fördelar genom att exploatera människors moralindignation, släpar fram och vänder ut och in på två unga människors innersta liv. Med all säkerhet med stort psykiskt lidande och rimligen även sexuella problem för lång framtid som följd.

Det märkliga är dock, hur bisarrt det än kan låta, att flickan frias. Lagen är solklar: den som är straffmyndig och har sex med någon under 15 år begår våldtäkt mot barn. Tingsrätten konstaterar att pojken inte utsatts för något våld, hot eller tvång, (alla som någonsin har burit omkring på en 14-årig pojkes hormoner förstår hur absurd tanken är) men lagen är ju lagen.

Och ännu en polisskandal...

Läser hos goda vännen Anders W Jonsson en tragisk historia om hur poliser vållar en människas död genom fördomsfullhet och uselt omdöme.

Det är väl ingen större risk att de skyldiga kommer att ställas ansvariga för det, för så går det tydligen inte till i Sverige.

Det måste till en monumental förändring av det svenska rättssystemets sätt att arbeta...

Hornstullsincidenten blir bara värre

Alla känner väl till historien från för något år sedan, då två "tunnelbanepoliser", dvs poliser som knäcker extra som biljettkontrollanter i tunnelbanan, begick rov på såväl lag som all anständighet då hotade och tvingade en bloggare att radera bilder på ett "ingripande" som de hade gjort mot misstänkta tjuvåkare.

Nu visar det sig att åtminstone en av poliserna är eller har varit Sverigedemokrat. Det behöver väl kanske i sak varken betyda till eller ifrån om man bara gör sitt jobb bra och enligt lagen och inte låter politiska motiv styra ingripanden. Så har ju då inte varit fallet.

Vad som tyvärr säger så ofantligt mycket om polisens syn på det hela är dock informationschefens kommentar (som jag läser på Nyheter24):

"Carl Larsson hävdar att han aldrig varit politiskt aktiv i något parti och/eller kandiderat i något val. [...] Carl Larsson har ännu inte beslutat hur han ska gå vidare med dessa fakta."

Vadå "gå vidare med dessa fakta"? Är det fakta eller inte? Har han kandiderat eller inte? Det är väl för fan bara att berätta hur det är!?

---

Läs även Aaron Israelsons bloggpost i ämnet.

Rättssamhället bryts ner bit för bit

Jag blir så ledsen. Svenskt rättsväsende håller sakta på att ruttna inifrån. Det är knappast längre relevant att undvika att begå brott med hänvisning till risken att åka fast. Ett samhälle vars rättsmedvetande bryts ner kommer att fungera allt sämre.

Mänskliga drivkrafter, som t ex att skaffa sig ett bättre liv för sig och sina barn, eller till och med grundläggande trygghet som i skydd från att utsättas för hot och våld, stannar inte av bara för att staten inte längre erbjuder trovärdigt stöd för sådana strävanden.

När folk inte litar på de som upprätthåller lagen, försvinner också respekten för lagen.

I tidningarna kan man nu läsa att de maktmissbrukande arslen, som rättsvidrigt trakasserade och hotade en medborgare till att radera bilder på tveksamt ingripande från samma maktmissbrukande arslen, får behålla sina jobb som poliser.

Tyvärr kommer inte detta som någon chock. Markeringen är att detta är den standard som svenska poliser ska mätas efter.

Är du en vanlig svensson kan du kanske klara dig ganska bra ännu många år, men om du ser annorlunda ut, inte är beredd att titta bort när människor trakasseras i tunnelbanan, eller ännu värre - se utländsk ut och samtidigt ha en fin bil - bör du ta för vana att ha ett par femhundringar med dig i mutpengar. Annars är risken stor att polisen "tycker att du ser drogpåverkad ut" och syr in dig.

Detta är inte långt borta. Och Nya Moderaternas justitieminister Beatrice Ask låter det hända. Hon är nämligen upptagen med brott mot moralen, snarare än brott mot människor.

Detta är ett grundläggande problem med politiken som måste hanteras: svaret på alla frågor är fler lagar. Då verkar man som minister handlingskraftig och det politiska tryck som anbringats i den aktuella frågan kan återgå till det normala.

Förutom de rent ideologiska invändningarna, så finns det rent praktiska: Med allt fler lagar och förbud blir de rättsupphållande institutionernas uppgift allt digrare, med följd att färre brott utreds - resurserna räcker inte till. Saken blir heller inte bättre om medborgarna har svårt att förstå de allt fler lagarnas moraliska grund.

Innan jul hade jag förmånen att lyssna till en föreläsning med Alvaro Vargas Llosa, nobelpristagarens son. Samtalet kom att ganska mycket av vikten av "the rule of law". Bristen på detsamma verkar som en systemisk sjukdom på samhällskroppen och är det största problem som många av de latinamerikanska länderna lider av.

Det känns kanske långsökt att varna för detta i ett land som vi tror om hög rättssäkerhet och låg korruption, men utvecklingen ser fan inte bra ut och om inte denna utveckling bryts så hamnar man förr eller senare i en situation som inte utan vidare går att ta sig ur.

Update: SL har en tävling där man kan designa sitt eget SL kort. Detta bidrag är ju mot bakgrund av diskussionen ovan inte så dumt...

Domen mot Hedman är absurd

Principiellt är sexköpslagen mycket tveksam. Två vuxna människor borde äga full rätt att på frivillig grund ha sex med varandra av vilken anledning de själva finner lämpliga.

OM det skulle visa sig att en sexköpslag ändå skulle lösa stora problem med brottslighet förknippad med människohandel och annat kan man tänka sig att kompromissa med principen, men det finns inget som tyder på att så är fallet.

Magnus Hedman fälldes idag i Svea hovrätt till dagsböter för sexköp och det kniviga i detta är att det ju inte går att styrka att Hedman (eller någon annan) faktiskt har betalt någonting för något överhuvudtaget.

Hos Damon kan man läsa utdrag från domen och det framkommer att rätten anser det så troligt att folk med mycket make up och som talar "engelska med kraftig brytning" är prostituerade, att den som har för avsikt att ligga med någon som stämmer in på den beskrivningen riskerar att dömas för brott.

Samtidigt som polisen lägger resurser på dessa moralbrott får huliganer kasta sten på kvinnor (som antagligen också har kraftig brytning) utan att någon bryr sig.

---

Läs även Jan Söderqvists newsmillartikel om jakten på Magnus Hedman.

Oacceptabel nonchalans från polisen

Helgens stora samtalsämne, artikeln i Sydsvenskan om stenkastning mot en invandrarmamma, väcker starka känslor och många tankar, t ex hur inkompetent, nonchalant och illa fungerande polisen kan vara.

Upprepade och systematiska trakasserier är ganska allvarligt i sig. Stenkastning är oacceptabelt våld och måste beivras. Den slöhet med vilken kriminalkommisarie Göran Schön möter Sydsvenskans frågor är häpnadsväckande och ett tydligt tecken på att saker och ting inte står rätt till med polisen.

Vad ska barnen tänka och tro, när huliganer får kasta sten mot deras mamma och vråla otidigheter, utan att polisen ställer ner kaffekoppen? Att gadda ihop sig i gäng med minsta gemensamma etniska nämnare för att skydda varandra blir på något sätt en följdriktig reaktion. Långt ifrån rätt och med oacceptabla konsekvenser, men fullt begripligt.

Det finns en massa projekt som ska adressera problem som man förknippar med integration, t ex "Centrum mot rasism", och tänker att resurserna istället borde läggas på att säkra rättsstatens funktion.

(S)-företrädare förordar förebyggande mord

Alltså, man undrar ju om han är ironisk, men denne stjärna till s-bloggare verkar av allt att döma förespråka en svensk samverkan med den Israeliska säkerhetstjänsten för att ingripa mot "potentiella terrorister" och få dem att "explodera" innan de hinner skada någon annan.

Alltså, folk som kan bli brottslingar ska tas av daga innan brottet för säkerhets skull? Jo, man tackar... #hejrättssamhälle

Update: Inlägget verkar vara borttaget utan vidare notis...

FRA skickar polisen på fel spår

Medan polisen var upptagen med att trakassera svensk-palestinier med "sprängande" huvudvärk i Göteborg, slår det över för en galning som åker in till Stockholms city i syfte att mörda urskiljningslöst.

Vad som får en människa med hela livet framför sig och alla möjligheter i världen att offra sitt liv på det mest makabra sätt, huvudsakligen för att en knäppskalle till konstnär tillåts ägna sig åt sin konst, är en gåta vars förklaringar måste sökas i psykiatrin.

Det visar också hur dåliga de system är, som trots hoten mot den personliga integriteten baxades igenom. Det skulle förvåna mig oerhört mycket om den utvärdering av FRA-lagen som ska äga rum i början av nästa år kan komma fram till något annat än att det hela inte fungerar som det var tänkt.

---

Gellert Tamas eller någon borde göra en tv-film om polisens tillslag mot de till terrorplaner helt oskyldiga göteborgarna tidigare i höst...

Tunnelbanepoliserna åtalas

I vintras utspelade sig en trist episod med två uppenbarligen till yrket synnerligen dåligt lämpade poliser som med hot och trakasserier tvingade en privatperson att radera bilder.

Anledningen till att bilderna togs i förstaläget var ett tveksamt ingripande från nämnda poliser mot en misstänkt tjuvåkare i tunnelbanan. Av allt att döma kände även poliserna att det ingripandet var tveksamt, eftersom de var beredda att bryta mot en serie lagar och regler för att undanröja bevisen.

Privatpersonen/fotografen visade sig dock vara både rådig och klok och gav sig inte i första taget. Med hjälp av expertis lyckades han återskapa bilderna och nu kan man läsa i tidningen Journalisten att de båda tunnelbanepoliserna åtalas.

Åtalet är ett litet men viktigt steg i en lång vandring som den svenska polisen har att anträda för att återupprätta förtroendet bland stora delar av befolkningen.

Nä, "p-bråk" beskriver inte händelsen korrekt

Seriöst, jag fattade först inte att det var fallet med den ihjälslagna 78-åriga damen det gällde. Rubriken lydde: "Fängelse för p-bråk" och att 23-åringen dömdes till ett år och tio månaders straff.

En mer passande rubrik hade varit "Det fega kräk, den satans skitstövel, som genom att misshandla en nästan 80-årig dam bär ansvar för hennes död, kommer att gå lös på våra gator om mindre än två år."

Läs Ingerö.

Nya uppgifter om skitstövlar i poliskåren

Men vad är det MED den svenska polisen egentligen?

Det blir alltmer uppenbart att det råder något systemfel när man ständigt hör om dessa vidriga kränkningar. I det fall som länkas till utsattes även offret för ren livsfara. Fullständigt oacceptabelt.

De ansvariga måste ställas till svars! Allra minst torde väl händelsen bevisa att aktuella skitstövlar inte är lämpliga som poliser och borde skiljas från sina jobb på blankt papper!

Jag tror faktiskt aldrig att jag haft med någon polis i tjänst att göra som inte klagat över resursbrist. Den första fråga man måste ställa sig är ju hur polisen kan ha tid med allt detta skit då?

Bambuser vs. polisbusar

Den bisarra historien om polisen i tunnelbanan har verkligen tagit fart.

En rekommendation till alla som till skillnad från rådiga Jesper på Tuggarnabloggen, inte är så kunniga när det gäller tekniken, är att installera Bambuser på sin telefon.

Med Bambuser castar du live, som det ju heter på ren svenska... Det som händer går ut på det världsomspännande datanätet interwebs och sparas, oavsett vad som händer med din mobiltelefon.

Det är gratis. Registrera ditt bambuserkonto här.

Man kan använda många olika mobiler, iPhone-appen hittar du här.

---

Kulturbloggen, Mattias $vensson på NEO och Johan Ingerö.

Kling och Klang goes Vitryssland

Det är ju verklig demokratikamp i Iran just nu, där regimen verkligen fick känna på den nya mediateknikens möjligheter i samband med protesterna efter "valet". Jag hörde på radion att den Iranska staten har begränsat internetkapaciteten kraftigt och tagit bort möjligheten att sms:a. Allt för att sätta stopp för demokratirörelsen.

På samma sätt fungerar tekniken här hemma faktiskt som ett demokratiskydd emellanåt.

Det är inte första gången den svenska polisen bär sig illa åt. Jag vet att det finns väldigt många väldigt seriösa, hederliga och rättspatosdrivna poliser, men när man gång på gång hör skräckhistorier om maktmissbruk, trakasserier och ren kriminalitet, måste man ju ställa sig frågan om det inte finns någonting inbyggt i strukturerna kring polisväsendet som föder detta?

På twitter och på en maillista jag är med i talas nu mycket om en episod på hornstulls tunnelbanestation. Vanligtvis hade denna historia gått relativt obemärkt förbi. Personerna som blev ögonvittnen till det hela hade berättat om det för sina vänner, men där hade det stannat.

Nu var det dock så att en bloggare utrustad med en osedvanlig portion integritet inte bara tog mod till sig att konfrontera två poliser som bar sig illa åt mot ett par tonåringar som de misstänkte saknade giltiga färdbevis i tunnelbanan. (Tydligen knäcker poliser extra som biljettkontrollanter.)

Bloggaren plåtade poliserna med sin mobilkamera varvid helvetet brakade lös.

Med hot om att använda polisens rätt att använda sitt "omdöme" att avgöra om någon är narkotikapåverkad, och därmed "ta omhand" bloggaren, avtvingades radering av bilderna.

Men... Bilder går att återskapa. Så också filmen som styrker bloggarens berättelse!

Läs allt här och se bilderna.

---

Jo, jag tycker att man ska betala för sig i tunnelbanan, men det kryper i kroppen varje gång jag ser en biljettkontrollant. Även fast jag alltid har stämpel på remsan känner man sig anklagad och lite skyldig. Vi borde kunna lita på varandra utan stasifasoner.

---

Bloggen tuggarna verkar vara en vänsterblogg. Centeridéer slaktas på löpande band och jag gillar inte bruket av ordet "snutjävlar" i artikeln, även om jag kan förstå varför man anser tillmälet befogat.

Icke desto mindre är bloggaren en hjälte. Med mod och integritet avslöjar han allvarliga problem som det svenska rättsväsendet måste ta tag i.

Fred! 100 röster mot våld och krig

Tillbaka från presskonferens med anledning av ett nytt boksläpp från bokförlaget Max Ström.

Boken handlar kort sagt om frihet från att utsättas för våld och syftar till att väcka tankar om hur den friheten kan försvaras.

I hundra gripande - många oerhört gripande - citat från stora statsmän och små berättelser från ögonvittnen, skildras ställningstagande mot våld i olika former.

Berlinmurens fall, protester mot kommunister och nazister, att med fara för sig själv säga (eller skrika) ifrån när några galningar håller på att slå ihjäl en människa på gatan.

Boken ska skickas ut till alla (!) 16 åringar i Sverige och kopplat till den finns en webbplats med diskussionsforum för ämnet: www.peacepower.se

Långsiktiga åtgärder mot extremistiskt våld

I fredags byttes en god stämning kring Donners plats mot en mer hotfull dito.

En av almedalsveckans höjdpunkter är att träffa politiska motståndare för mikrodebatter, trevliga samtal och små ögonblick av samförstånd. Men det gäller naturligtvis bara så långt man kan vara överens om det demokratiska ramverket. Extrema grupper suger ut alla möjligheter demokratin erbjuder för att motverka densamma.

Så länge nynazismen mest bestått av finniga mobboffer och knäppa gamla gubbar har den i mina ögon varit helt ofarlig. Så länge texterna i deras tossiga pamfletter mest bestått av särskrivningar, stav- och meningsbyggnadsfel har det inte funnits anledning att ta dem på allvar.

Något verkar dock ha hänt. Till en ljudkuliss av ett avlägset men ständigt närvarande rotorsmatter, drog en grupp kåkfarare - hånleende åt dem som tackade nej till deras numera hjälpligt språkligt korrekta tidning - omkring i Visby och verkade njuta av att känna sig sedda.

(Hjalmar Söderberg förklarar lite varför i Doktor Glas: ”Man vill bli älskad, i brist därpå beundrad, i brist därpå fruktad, i brist därpå avskydd och föraktad. Man vill ingiva människorna någon slags känsla. Själen ryser inför tomrummet och vill kontakt till vad pris som helst.”)

Jag gör på inget sätt anspråk på att fullt ut förstå deras mer än lovligt pundiga ideologiska "teoribildning", men det som i det närmaste kan beskrivas som "rasanalys" är egentligen en karbonkopia på vänsterns "klassanalys", med en 'sök och ersätt' på klass/ras.

Precis som för vänstern delas människor in i grupper, varav den ena alltid har rätt och den andra alltid fel. Att det hela faller på sin egen orimlighet verkar inte störa någon av dem. I idévärlden är allt perfekt och med tillräckligt bruna/röda glasögon passar det mesta in i deras respektive modeller.

Nynazismen är ett allvarligt hot och ska tas på största allvar. Detsamma gäller deras motsvarigheter på den andra extremen.

Enligt en rapport från SÄPO och Brottsförebyggande rådet som presenterades igår visar det sig att den politiskt motiverade kriminaliteten är nästan lika stor från vänsterhåll. Detta är ingen nyhet för alla som någon gång läser en tidning eller har oturen att hamna ivägen för våldsvänsterns framfart.

Stora delar av det svenska etablisemanget har sina politiska rötter i samma mylla som dessa galningar, vilket möjligen kan förklara att vänstervåldet länge har omskrivits som mindre allvarligt än nynazistiskt dito.

Det är naturligtvis lättare att tolka vänstervåldet som ett uttryck för en i grunden ofarlig ungdomlig frustration, när man själv deltog i manifestationer mot kapitalism och USA i sin ungdom. Att man liksom ser de marxistiska slagorden som något kanske inte rimligt, men ändå i grunden fint.

Lek med tanken att det hade varit tvärtom... Att mer än hälften av den svenska journalistkåren i sin ungdom varit med i någon nynazistisk organisation och deltagit i för den saken motiverade politiska manifestationer. Hur skulle det ha påverkat rapporteringen om Sverigedemokrater och värre?

Det är onekligen dags att ta tag i den här inte särskilt trevliga utvecklingen, men det finns - tråkigt nog som vanligt i politiken - inga quick fix. Vad det handlar om är tre grundläggande saker:

1. Skolan. Med bättre utbildning blir ungarna bättre rustade att se extrema politiska rörelser som de är.

2. Föräldraansvar. Acceptera för fan inte att ungdomarna börjar halka iväg. Kan de inte hantera sin frihet på ett ansvarfullt sätt krävs inskränkningar i den friheten. Om det går så långt som polisanmälningar är det chips, cola och tonvis med videofilmer tillsammans med minst en av föräldrarna (och gärna polarna) som gäller på helgerna.

3. Polisen och rättsväsendet. Polisen har blivit bättre på att hantera vänstervåldet. Göteborgshändelserna gav dyrköpta erfarenheter, men som verkligen utmynnat i helt nya och långt mer effektiva metoder.

Man önskar att samma utveckling kunde ske när det gäller att beivra den brottslighet som ändå slinker igenom. När något blir rättssak är det för en normalt funtat ungdom det värsta som har hänt. Man vet vad man har gjort och man tror att man kommer att få sota för det. Vad händer med en ung människas syn på rättssamhället när utredningen sedan läggs ner utan vidare?