Vill Miljöpartiet riva Essingeleden?
Jag tycker mycket om Miljöpartiet. Ibland. Men förbifartsmotståndet är tyvärr ett uttryck för två sidor hos MP som faktiskt inte är roliga alls.
Utvecklingsfientlighet är illa nog. Synen på politiken som ett medel att centralstyra vad som helst och hursomhelst är kanske ännu värre.
Vi lever i en föränderlig värld. Vi blir fler i vårt land och städerna växer. Ibland känns det som att Miljöpartisterna nostalgiskt drömmer sig tillbaka till en förindustriell värld, där inga nya fabriker, bostadshus eller vägar byggdes. Som man att ville stanna tiden eller till och med spola tillbaka bandet.
Till vilket år vill man skruva tillbaka tiden? När var utvecklingen så att säga färdig?
Utvecklingsfientligheten är oftast lite komisk, men ibland tar den sig mycket obehagliga uttryck. Som t ex när det motioneras på miljöpartikongresserna om att begränsa invandringen av miljöskäl, eller att den svenska staten bör verka för befolkningsminskning.
Jag upplever också att Miljöpartiet från början och fortfarande i många stycken håller sig med en sund statskritik. Eller åtminstone en kritik mot överdriven centralism. Därför blir det särskilt galet när man från toppnivå verkar tro att politikens företrädare liksom är universums härskare.
När Maria Wetterstrand går ut och tror att hon har makt och kompetens att avgöra vad Saab ska tillverka i Trollhättan, blir bristen på respekt för förhållandet mellan politiken kontra näringslivet tydligt. När Peter Eriksson går ut och vill förbjuda inrikesflyg tar man sig för pannan.
Man kan liksom inte bara bortse från människors behov av vägar, även om plakatpolitiken går hem i snf-kretsar.
Centerpartiet och miljöminister Andreas Carlgren har gjort ett fantastiskt jobb med att få förbifart Stockholm att bli så miljövänligt som möjligt. Det mesta av förbifarten kommer t ex att läggas i tunnlar.
Stockholms läns miljölandstingsråd, Gustav Andersson (C), replikerar på SvD Brännpunkt tillsammans med partikompisarna Per Ankersjö och Claes Västerteg på miljöpartiets brännpunkt från igår om att regeringen skulle "svika kollektivtrafiken".
Det finns en enkel fråga att ställa: Hur väl lyckades miljöpartiet när de satt vid makten som ett av Socialdemokraternas stödpartier?
Hur mycket nybyggnation av spårtrafik lyckades man få igenom och fatta beslut om då?
Alliansen genomför den största satsningen på spårtrafik sedan tunnelbanan byggdes, samtidigt som man fattar nödvändiga beslut för att lösa de redan nu svåra trafikproblemen.
Verkligheten är den att bilen faktiskt ofta passar ganska bra i vår över stora ytor utsträckta stad. Personligen skulle jag gärna se mer koncentrerad stadsbebyggelse med högre hus. Mellan täta områden är spårtrafik ypperligt. Själv tycker jag att tunnelbanan är fantastisk mellan Björkhagen och gamla stan. Men det funkar inte om man bor i Täby kyrkby och jobbar i Bollmora.
Enligt ledande Miljöpartister är den nya vägstäckningen tydligen onskan själv. Man undrar ju hur de hade ställt sig till byggandet av Essingeleden?
---
Någon som hört något officiellt uttalande från Det Socialdemokratiska Arbetarepartiet. Viss splittring verkar ju råda.
Utvecklingsfientlighet är illa nog. Synen på politiken som ett medel att centralstyra vad som helst och hursomhelst är kanske ännu värre.
Vi lever i en föränderlig värld. Vi blir fler i vårt land och städerna växer. Ibland känns det som att Miljöpartisterna nostalgiskt drömmer sig tillbaka till en förindustriell värld, där inga nya fabriker, bostadshus eller vägar byggdes. Som man att ville stanna tiden eller till och med spola tillbaka bandet.
Till vilket år vill man skruva tillbaka tiden? När var utvecklingen så att säga färdig?
Utvecklingsfientligheten är oftast lite komisk, men ibland tar den sig mycket obehagliga uttryck. Som t ex när det motioneras på miljöpartikongresserna om att begränsa invandringen av miljöskäl, eller att den svenska staten bör verka för befolkningsminskning.
Jag upplever också att Miljöpartiet från början och fortfarande i många stycken håller sig med en sund statskritik. Eller åtminstone en kritik mot överdriven centralism. Därför blir det särskilt galet när man från toppnivå verkar tro att politikens företrädare liksom är universums härskare.
När Maria Wetterstrand går ut och tror att hon har makt och kompetens att avgöra vad Saab ska tillverka i Trollhättan, blir bristen på respekt för förhållandet mellan politiken kontra näringslivet tydligt. När Peter Eriksson går ut och vill förbjuda inrikesflyg tar man sig för pannan.
Man kan liksom inte bara bortse från människors behov av vägar, även om plakatpolitiken går hem i snf-kretsar.
Centerpartiet och miljöminister Andreas Carlgren har gjort ett fantastiskt jobb med att få förbifart Stockholm att bli så miljövänligt som möjligt. Det mesta av förbifarten kommer t ex att läggas i tunnlar.
Stockholms läns miljölandstingsråd, Gustav Andersson (C), replikerar på SvD Brännpunkt tillsammans med partikompisarna Per Ankersjö och Claes Västerteg på miljöpartiets brännpunkt från igår om att regeringen skulle "svika kollektivtrafiken".
Det finns en enkel fråga att ställa: Hur väl lyckades miljöpartiet när de satt vid makten som ett av Socialdemokraternas stödpartier?
Hur mycket nybyggnation av spårtrafik lyckades man få igenom och fatta beslut om då?
Alliansen genomför den största satsningen på spårtrafik sedan tunnelbanan byggdes, samtidigt som man fattar nödvändiga beslut för att lösa de redan nu svåra trafikproblemen.
Verkligheten är den att bilen faktiskt ofta passar ganska bra i vår över stora ytor utsträckta stad. Personligen skulle jag gärna se mer koncentrerad stadsbebyggelse med högre hus. Mellan täta områden är spårtrafik ypperligt. Själv tycker jag att tunnelbanan är fantastisk mellan Björkhagen och gamla stan. Men det funkar inte om man bor i Täby kyrkby och jobbar i Bollmora.
Enligt ledande Miljöpartister är den nya vägstäckningen tydligen onskan själv. Man undrar ju hur de hade ställt sig till byggandet av Essingeleden?
---
Någon som hört något officiellt uttalande från Det Socialdemokratiska Arbetarepartiet. Viss splittring verkar ju råda.
Etiketter: alliansen, Centerpartiet, regeringen, tillväxt, trafik, vänsterpartierna
posted by Johan, PL&C at 4:38 em
3 Comments:
mycket i det här inlägget håller jag inte med om alls (no suprise...). Men följande två rader gjorde mig glad:
"Personligen skulle jag gärna se mer koncentrerad stadsbebyggelse med högre hus. Mellan täta områden är spårtrafik ypperligt. "
/Christian
Vi får inte mer koncentrerad stadsbyggnad med förbifart Stockholm. Det är snarare tvärt om eftersom det underlättar för gles expoatering utmed dragningen. I en tät stad behövs inga motorvägar. Det är mellan de täta städerna som de möjligtvis har en plats.
Varför envisas Centerpartiet att med en dåres okunskap hålla fast vid industrialismen, den är ju på väg ut den med. Iaf i den form som du avser. Förbifarten är en ren produkt av industrialismen...antar att Centerpartiet vill vrida klockan tillbaka till 1960-talet då Förbifarten planerades och industrialismen hade sina glansdagar. Dags för Centerpartiet att komma med på banan och inse att det moderna samhället, och dess fysiska strukturer som ex stora motovägar som skapar stadsutglesning, inte funkar i dag. Det kan inga elbilar i världen ändra på.
Skicka en kommentar
<< Home