Äntligen förbifart Stockholm!

Stockholm växer. Sverige växer. Om det kan man tycka vad man vill, även om jag verkligen har svårt att tro att någon ska tycka att det är dåligt. Det innebär att allt fler människor behöver ta sig runt i landet. Ofta i nord-sydlig riktning.

Kapaciteten är sedan länge i taket och alla någon gång åker E4 uppsalavägen in mot stan på sena eftermiddagen vet vad jag pratar om.

Lösningen heter förbifart Stockholm. En förbindelse från Skärholmen i söder till Häggvik i norr, med mestadels tunnlar.

Karin Svensson-Smith är emot, men något måste faktiskt göras åt trafiksituationen. Det är faktiskt helt orimligt att tvinga människor på väg genom Sverige att krypköra i rusningstrafiken i Stockholm. Det är definitivt inte miljövänligt.

Mälaren ligger i vägen (och det är säkert Svensson-Smith också emot) och det kräver helt enkelt infrastruktur.

Vad beträffar järnvägen är beslut redan fattat om att bygga tunnel under mälaren. Väl så. Nu kommer också en lösning på plats bilar och bussar.

Att passerande trafik slipper in i Stockholm är naturligtvis en mycket god anledning till förbifarten, men det kommer också leda till att trängseln blir mindre (alternativt skapar utrymme för fler transporter och vidhängande tillväxt) inne i stan, då utrymme frigörs på Essingeleden.

En ytterligare aspekt är att två intressanta stadsdelar binds samman, med stora möjligheter till utbyte genom att människor lätt kan ta sig mellan dem för jobb och fritidsintressen.

---

Läs även Anders W Jonsson om detta, som också uppmärksammar den intensiva splittring mellan vänsterpartierna som råder i den här frågan.