Centerpartiet - politikens K 70
Kommer du ihåg Volkswagen K 70? Risken är stor att du inte har en aning om vad jag talar om... Det var inte så många som köpte en K 70.
Faktum är att K 70 var en väldigt bra bil. Nyskapande för sin tid, för att inte säga epokgörande. Detta lyckades inte Volkswagen kommunicera med trovärdighet. Delvis för att de fram tills K 70 modellen lanserades hade sålt helt andra typer av bilar. Hopplöst omoderna sådana. 30-talsbaserade konstruktioner med galna vägegenskaper och dålig värme.
NSU var ett bilföretag i kris på 60-talet. De hade bra produkter, men hade inte lyckats lösa kvalitetsproblemen med sin fantastiska wankelmotor. Bilintresserade gillade NSU, men inte tillräcklig mycket för att köpa deras bilar i särskilt stor utsträckning. Man litade inte på wankelmotorn. Man trodde inte att den skulle hålla.
Volkswagen var i stort behov av förnyelse och köpte ett konkurshotat NSU 1969. Med köpet av NSU fick de plötsligt tillgång till modern bilteknik genom modellen Ro 80 och den nya R 70 (som sedermera då kom att bli VW K 70). Den strategiska affären har, om man frågar mig, gjort Volkswagen till vad de är idag. Om VW inte hade fått tillgång till tekniken från Ro 80/R 70 hade de antagligen inte funnits nu.
Istället för att försöka lösa problemen ersattes Wankelmotorn med en vanlig kolvmotor.
Trots att K 70 var en fantastisk bil sålde den väldigt dåligt. Efter bara 4 år lade man ner produktionen efter att ha sålt lite drygt 200 000 bilar världen över.
Ett fiasko. Om man inte ser till vad K 70-äventyret ledde fram till. Tekniken som man introducerat applicerades i två andra bilmodeller: VW Golf och Passat.
Golf typ 1 var orginalet för en helt ny typ av bilar och kom att stå modell för hur moderna bilar konstruerades: Framhjulsdrift, framvagn med stående fjäderben av McPhersontyp och halvstel bakaxel. Allt taget mer eller mindre direkt från K 70-modellen.
Golf typ 1 tillverkades mellan 1974 och 1983 och sålde i nästan 7 miljoner (!) exemplar och efterföljande golfgenerationer har varit lika framgångsrika.
Jag brukar använda historien om K 70 i jobbsammanhang ibland där jag varnar min kund för att bli sin branschs "K 70", dvs att man sitter med en bra produkt eller tjänst - kanske den bästa i branschen - men som ingen (eller åtminstone för få) köper.
Centerpartiet är något av politikens K 70. Eller kanske faktiskt ännu mer NSU Ro 80. (K 70 funkade ju faktiskt väldigt bra, medan Ro 80 hade både fantastiska poänger och kvalitetsproblem.)
I grunden har vi den bästa politiken på en rad områden. Problemet är att vi inte riktigt får ut den. Och problemet är också att vi ibland dras med vissa kvalitetsproblem.
FRA-debatten var kanske lite som en dålig rotortätning för oss. Nu har vi (mot många i konstruktionsteamets vilja och i överenskommelse med de andra allianspartierna) bytt wankelmotorn mot en tråkigare och sämre fyrcylindrig radmotor.
Wankelentusiasterna får helt enkelt välja Piratpartiet.
(I sammanhanget bör nämnas att Mazda köpte wankeltekniken och att de sedan dess haft en liten men tydlig och antagligen mycket lönsam position på marknaden med sina RX-sportbilar med wankelmotor.)
Centerpartiet verkar tyvärr alltför ofta skruva ihop bitarna slarvigt och oproffsigt, vilket hindrar att konstruktörernas eventuella snille omsätts i produktkvalitet. Att kommunikationen misslyckas med att skapa en god (och rätt) bild av varumärket gör det svårare för såväl bilhandlare som valarbetare att övertyga människor om att välja oss.
Kan man dra några slutsatser av ovanstående resonemang?
Jodå. Vi måste börja med att bestämma oss för en ambitionsnivå för förändringsarbetet. För förändring är helt nödvändig! Har man inte förstått det kommer man att gå samma öde som varumärket NSU till mötes.
Vi måste till att börja med ha en rimlig ambition. Det är kanske inte så troligt att vi i år kommer att sälja 6,8 miljoner Golfar, om man gör en intellektuellt hederlig analys.
Vi måste ha en ambition som stämmer överens med vad Centerpartiet faktiskt ÄR idag. Inte vad vi skulle vilja att vi var.
Men ambitionen bör inte bara vara kvantitativ, utan även kvalitativ.
Vi är idag en NSU Ro 80. Går det att göra en storsäljande braksuccé av den? Kanske. Men det är mycket osäkert och därför ett utomordentligt riskfyllt projekt. Även om vi skulle lyckas kränga in den med reklam för 65 miljoner skulle många av köparna bli missnöjda och aldrig köpa en bil av oss igen.
Jag tror att vi måste lägga alla resurser på att göra en K 70. En jäkligt bra och ideologiskt stringent bil utan större kvalitetsproblem.
Tilltala få, men kloka, bilköpare som gör medvetna val och som kan vara goda ambassadörer för vårt varumärke. Då kan 2014 bli ett Golfår och många valår efter det.
(Glöm inte heller att K 70 faktiskt sålde i 200 000 ex medan Ro 80 hamnade under riksdagsspärren med blygsamma 37 000.)
Faktum är att K 70 var en väldigt bra bil. Nyskapande för sin tid, för att inte säga epokgörande. Detta lyckades inte Volkswagen kommunicera med trovärdighet. Delvis för att de fram tills K 70 modellen lanserades hade sålt helt andra typer av bilar. Hopplöst omoderna sådana. 30-talsbaserade konstruktioner med galna vägegenskaper och dålig värme.
NSU var ett bilföretag i kris på 60-talet. De hade bra produkter, men hade inte lyckats lösa kvalitetsproblemen med sin fantastiska wankelmotor. Bilintresserade gillade NSU, men inte tillräcklig mycket för att köpa deras bilar i särskilt stor utsträckning. Man litade inte på wankelmotorn. Man trodde inte att den skulle hålla.
Volkswagen var i stort behov av förnyelse och köpte ett konkurshotat NSU 1969. Med köpet av NSU fick de plötsligt tillgång till modern bilteknik genom modellen Ro 80 och den nya R 70 (som sedermera då kom att bli VW K 70). Den strategiska affären har, om man frågar mig, gjort Volkswagen till vad de är idag. Om VW inte hade fått tillgång till tekniken från Ro 80/R 70 hade de antagligen inte funnits nu.
Istället för att försöka lösa problemen ersattes Wankelmotorn med en vanlig kolvmotor.
Trots att K 70 var en fantastisk bil sålde den väldigt dåligt. Efter bara 4 år lade man ner produktionen efter att ha sålt lite drygt 200 000 bilar världen över.
Ett fiasko. Om man inte ser till vad K 70-äventyret ledde fram till. Tekniken som man introducerat applicerades i två andra bilmodeller: VW Golf och Passat.
Golf typ 1 var orginalet för en helt ny typ av bilar och kom att stå modell för hur moderna bilar konstruerades: Framhjulsdrift, framvagn med stående fjäderben av McPhersontyp och halvstel bakaxel. Allt taget mer eller mindre direkt från K 70-modellen.
Golf typ 1 tillverkades mellan 1974 och 1983 och sålde i nästan 7 miljoner (!) exemplar och efterföljande golfgenerationer har varit lika framgångsrika.
Jag brukar använda historien om K 70 i jobbsammanhang ibland där jag varnar min kund för att bli sin branschs "K 70", dvs att man sitter med en bra produkt eller tjänst - kanske den bästa i branschen - men som ingen (eller åtminstone för få) köper.
Centerpartiet är något av politikens K 70. Eller kanske faktiskt ännu mer NSU Ro 80. (K 70 funkade ju faktiskt väldigt bra, medan Ro 80 hade både fantastiska poänger och kvalitetsproblem.)
I grunden har vi den bästa politiken på en rad områden. Problemet är att vi inte riktigt får ut den. Och problemet är också att vi ibland dras med vissa kvalitetsproblem.
FRA-debatten var kanske lite som en dålig rotortätning för oss. Nu har vi (mot många i konstruktionsteamets vilja och i överenskommelse med de andra allianspartierna) bytt wankelmotorn mot en tråkigare och sämre fyrcylindrig radmotor.
Wankelentusiasterna får helt enkelt välja Piratpartiet.
(I sammanhanget bör nämnas att Mazda köpte wankeltekniken och att de sedan dess haft en liten men tydlig och antagligen mycket lönsam position på marknaden med sina RX-sportbilar med wankelmotor.)
Centerpartiet verkar tyvärr alltför ofta skruva ihop bitarna slarvigt och oproffsigt, vilket hindrar att konstruktörernas eventuella snille omsätts i produktkvalitet. Att kommunikationen misslyckas med att skapa en god (och rätt) bild av varumärket gör det svårare för såväl bilhandlare som valarbetare att övertyga människor om att välja oss.
Kan man dra några slutsatser av ovanstående resonemang?
Jodå. Vi måste börja med att bestämma oss för en ambitionsnivå för förändringsarbetet. För förändring är helt nödvändig! Har man inte förstått det kommer man att gå samma öde som varumärket NSU till mötes.
Vi måste till att börja med ha en rimlig ambition. Det är kanske inte så troligt att vi i år kommer att sälja 6,8 miljoner Golfar, om man gör en intellektuellt hederlig analys.
Vi måste ha en ambition som stämmer överens med vad Centerpartiet faktiskt ÄR idag. Inte vad vi skulle vilja att vi var.
Men ambitionen bör inte bara vara kvantitativ, utan även kvalitativ.
Vi är idag en NSU Ro 80. Går det att göra en storsäljande braksuccé av den? Kanske. Men det är mycket osäkert och därför ett utomordentligt riskfyllt projekt. Även om vi skulle lyckas kränga in den med reklam för 65 miljoner skulle många av köparna bli missnöjda och aldrig köpa en bil av oss igen.
Jag tror att vi måste lägga alla resurser på att göra en K 70. En jäkligt bra och ideologiskt stringent bil utan större kvalitetsproblem.
Tilltala få, men kloka, bilköpare som gör medvetna val och som kan vara goda ambassadörer för vårt varumärke. Då kan 2014 bli ett Golfår och många valår efter det.
(Glöm inte heller att K 70 faktiskt sålde i 200 000 ex medan Ro 80 hamnade under riksdagsspärren med blygsamma 37 000.)
Etiketter: bilar, Centerpartiet
5 Comments:
Lysande skrivet! Jag gillar liknelsen.
"Wankelentusiasterna får helt enkelt välja Piratpartiet"
Valet för de wankelmodiga? ;-)
Menar Du att man faktiskt kan köpa en serietillverkad wankelmotordriven bil över disk. Nu blir jag entusiastisk!
Det menar jag. Kolla med Mazdaimportören.
En träffande beskrivning av verkligheten för C. Men finns viljan att gå framåt?
Skicka en kommentar
<< Home