Socialismen har svårt att slå bland företagare

Med frihet följer ansvar. Och det borde ju rimligtvis även råda motsatt förhållande. Vänsterpartierna missförstår konsekvent företagandets anda. De försöker locka företagare och företagarvänligt inställda väljare med statligt styrd och betald "trygghet".

Vad man inte säger är att all denna trygghet som vänsterpartierna vill dela ut bara ju måste betalas av samma företagare som de menar ska åtnjuta den på ett eller annat sätt.

Ett praktiskt problem är svårigheterna att avgöra när en företagare är arbetslös eller för sjuk för att jobba.

Om man har dålig fart på säljet tjänar man inga pengar, men inte fan är man arbetslös då? Tvärtom har man ett hästjobb framför sig i att ringa och träffa nya kunder.

Om man har brutit armen kan man inte göra vissa saker i sitt byggföretag, men väl en mängd andra saker. Städa på lagret, fixa till hemsidan, förhandla om bättre rabatter hos byggvarugrossisten...

Chansen att en tungfotad statligt initierad myndighet skulle kunna sköta dessa system effektivt och rättssäkert ser jag som ytterst osannolikt. Missbruksincitamenten är gigantiska och de företagare som tvingas betala dyrt för de påtvingade trygghetssystemen kommer att känna sig nödgade att utnyttja dem så mycket det går för att få valuta för pengarna.

Låt företagen vara ifred! Låt dem och deras ägare tjäna pengar om de är så pass skickliga att de klarar det.

---

Denna typ av rödgrönt resonemang känns igen. I vintras ville såväl Mona Sahlin som Peter Eriksson köpa Saab.

De ville ta pengar - i praktiken - från företag som jobbade rätt. Som klarat anpassningen till den snabbrörliga marknadens krav. Och ge dem till företag som inte gjorde det.

---

Läs även Andreas Bjerke.