Inga arbetsrättsreformer att vänta

Efter att nyss ha lyssnat på Ekots lördagsintervju blir det ju väldigt tydligt. Vi har vunnit valet och det hade kunnat vara betydligt värre. Inte för att jag tycker att Mona Sahlin är så dålig. Visst finns det svagheter, men det sätt på vilket hon genomfört valrörelsen på sluttampen är imponerande.

Mona Sahlin är en fighter utan dess like. Det går knappt att föreställa sig anspänningen att efter opinionsmätning efter opinionsmätning som visade usla siffror, och därtill med all rimlighet ett enormt internt tryck, ställa sig så stark mot statsministern som verkligen toppat formen.

Mona levererade imponerande säkert och on message, som det heter på ren svenska. Det är faktiskt antagligen bara det faktum att Reinfeldt OCKSÅ gjorde det som bärgade valsegern för Alliansen.

Tyvärr innebär resultatet att inga stora reformer är att vänta. Det blir en politik, som i o f s är bättre än alternativet, exakt som den som har drivits under de senaste fyra åren.

Tyvärr är sålunda även hoppet om en bättre arbetsrätt en gnutta tillbakatryckt.