torsdag, juni 04, 2009

Nä, en röst på Piratpartiet är inte en röst på Attac

Låt mig inledningsvis säga att jag gillar (en hel del av) det som Piratpartiet gör. De har en viktig opinionsbildande och utbildande roll att spela i det politiska samtalet och gör det med bravur. Engagemanget är äkta och deras kampanjnärvaro känns ärligt talat jäkligt uppfriskande.

Jag tror dock att de och många av deras sympatisörer vida överskattar möjligheterna för dem att faktiskt kunna påverka någonting i Europapolitiken, men det lär de väl upptäcka själva så småningom. Det mesta - för att inte säga allt - av politiken avgörs knappast i en debatt i parlamentet. När en fråga kommer dit är den i praktiken redan förhandlad och avgjord.

Om det kan man tycka vad man vill, men så är det.

För att kunna delta i den europapolitiska processen krävs kontakter, kunskap och stor social förmåga. Kontakterna är oftast skapade sedan länge tillbaka i de stora partigruppernas ungdomsorganisationer. För de som kommer in nya i politiken krävs ofta lite draghjälp genom någon partikompis som känner rätt människor. Kunskapen går inte att läsa sig till, utan måste ofta förvärvas genom egna erfarenheter och, ettan på listan möjligen undantagen, verkar Piratpartiet dra till sig en hel del kufar som jag inte tror kommer att känna sig bekväma i statsmannaminglen.

För mig är frihetsfrågorna större än den (förvisso oerhört viktiga) delmängd som PP koncentrerar sig kring. Jordbrukspolitiken (och ett avvecklande av densamma), utrikespolitiken, skatterna och frihandeln är alla oerhört viktiga delar av europapolitiken som jag inte vill släppa.

Visst kanske man skulle kunna prioritera en för ögonblicket akut frihetsfråga, som t ex Henrik Alexandersson verkar resonera, men för min egen del tror jag att Piratpartiets möjligheter att faktiskt kunna åstadkomma någonting även för den enda fråga man brinner för är ytterst begränsade.

Även om PP kommer in i en bra partigrupp (bara det är tveksamt), så bör man kanske ställa sig frågan om varför någon liberal, miljöpartist eller vad det nu skulle bli, självmant skulle vilja släppa ifrån sig initiativet i aktuella frågor till ett konkurrerande parti? Något som skulle vara nödvändigt för att kunna bygga upp någon slags politisk lägesenergi för vem som helst som kommer ny. Den som inte tror på detta bör betrakta Junilistans framfart (eller brist på densamma) under innevarande mandatperiod.

Åter till rubriken för detta inlägg: Det tutas ut på bred front att tvåan på Piratpartiets lista stöder Attack och att därför en röst på Piratpartiet skulle vara att ge en röst åt Attack.

Det är det inte. Piratpartiet kommer enligt min mening att sakna tillräcklig politisk styrfart för att genomdriva någonting som helst i europaparlamentet, vare sig det rör sig om fildelning eller protektionism, handelshinder och socialism.

Etiketter: ,

3 Comments:

OpenID mikaelelmlund said...

Johan,

Skönt med en ”värdig” kritik av PP. Läste just din C kollega karl Malmqvist uppmaning att man skulle ”bränna Piratpartiets valsedlar”, man blir minst sagt förvånad över hur mycket energi det verkar finnas bland C bloggar för ren smutskastning, och mestadels inte vare sig intelligent, insatt eller särskild värdig sådan.

Som aktiv Centermedlem fram till stämman i Örebro känns det extra trist att lyssna på sådant. Man hade hoppats på lite självinsikt, kanske även självkritik, men det är svårt att hitta.

Anledningen till att jag gick med i Centerpartiet, lämnade Centerpartiet och nu stödjer Piratpartiet är av samma konsekventa anledning. För mig handlar det om den grundläggande respekten för den enskildes privata sfär. Att behöva argumentera för rätten till ett privatliv borde överhuvudtaget inte vara relevant i ett civiliserat samhälle, detta ska ju vara fundamentet i det samhällskontrakt som det demokratiska samhället bygger på? Hur förbannad man än må vara på skattepolitik eller arbetsmarkandsregler faller dessa sakfrågor liksom i en annan sekundär kategori.

När det gäller din analys håller jag med MEN, jag tror inte att det är detta Piratpartiets eventuella mandat i EP handlar om. Det är inte primärt frågan om byggandet av traditionella politiska allianser, även om detta givetvis också kommer att bli en konsekvens. I första hand handlar det om att belysa och kommunicera.

Med all respekt för det arbete som du, Hultin, Ankersjö med flera lagt ner på att påverka Centerpartiet, det var först när Piratpartiet tog plats på scenen, dess medlemstillströmning började och de kunde ses i opinionsmätningar som de traditionella partierna tog frågan på allvar, tyvärr.

Plötsligt hör man de mest rabiata höger och vänster människor lyfta fram integritet som en prioritet. Vi ser hur regeringen svettas över Datalagringsdirektivet och på Europa nivå hur Telekompaktet ”plötsligt” blev allt för kontroversiellt. Detta hade i min mening aldrig skett om det inte fanns en ny kraft som utmanade, inte bara retoriskt utan faktisk, i verkliga mandat.

Detta är Piratpartiets uppgift, de är mästare på de sociala medierna, saknar allt var politiks lojalitet och tradition vill säga. Det är uppenbart, även för de traditionella partierna att med dessa bloggande och basunerande aktivister i Europaparlamentet måste man välja sida och man kommer att få redovisa sitt ställningstagande inför väljarna. Detta är vad det handlar om, inte knapptryckningar, och jag tycker att vi redan ser resultat. Med PP i EP kan man också förvänta sig att dessa frågor inte faller den sekund vallokalen stänger.

4:05 em  
Blogger Johan, PL&C said...

Tjena Mikael!
Tack för en seriös och bra kommentar. Jag håller med om det mesta, utom kanske slutsatsen om värdet i plattformen. :-)
MVH
/J

7:39 em  
Blogger Karl Malmqvist said...

Och jag vill (återigen) säga att mikael nog var lite väl upprörd när han läste mitt inlägg. Det jag sa var att man inte ska använda sitt eget personliga RÖSTKORT, inte att man ska bränna piratpartiets valsedlar.

Att inte rösta själv är en demokratisk rättighet. Att förhindra någon annan att rösta är det inte.

1:06 em  

Skicka en kommentar

<< Home