Talang vs klasskampsdogma

Ett uppfriskande litet gräl har blossat upp mellan artisten Promoe och någon/några som kallar sig Autonoma kärnan. (Som ödmjukt nog förklarar att man ägnar sig åt "knivskarp analys". Inte illa...)

Jag ska inte dra några större växlar på detta - Promoe och jag är säkerligen inte överens om särskilt mycket när det gäller politiken - men ett stycke kan man inte annat än att älska:

"Ok, så du är alltså avundsjuk på att jag bor på Österlen? Och att jag har varit på Jamaica? Vad är det som får dig (jag vet att du använder ordet ‘vi’, men det är redan uppenbart att du inte för nån annans talan än din egen - jo visserligen, dina fans här bland kommentarernas kanske - men inte arbetarklassens) att tro att du inte skulle kunna göra de sakerna om det nu är det du vill?"

Det är precis detta det handlar om.

Det finns en massa tomtar som lägger enorma mängder tid och energi på att övertyga sig själva och omgivningen om förekomsten av strukturella hinder för "arbetarklassen" att t ex flytta till Österlen eller resa till Jamaica.

Man kan ju liksom bara fråga sig vad som är mest fruktbart om man nu vill skaffa sig sådant man är avundsjuk på Promoe för? Att ägna dagarna åt klassanalys eller att utveckla sina egna talanger...