Det krattas i manegen för Thomas Bodström
Inför ekots lördagsintervju med Thomas Bodström idag kommer det en riktigt bra DN Debatt från oppositionens ekonomiska talespersoner om behovet av effektivisering av myndigheter i allmänhet och polismyndigheterna i synnerhet.
Jag vet inte om de metoder som presenteras är de bästa, men ambitionen är värd all respekt.
(Sedan tycker jag förvisso att ett lämpligt sätt att använda de resurser som staten genom dylika manövrar kan frigöra, är att ge tillbaks pengarna till de som betalade in dem i förstaläget: medborgarna.)
Bodström har tidigare i veckan stuckit ut hakan och föreslagit en del konkreta åtgärder för polisen. Det kan man väl säga vad man vill om, men syftet är naturligtvis att hävda sin egen auktoritet på området och därmed implicit ifrågasätta justitieministerns.
---
Samtidigt väcker Bodströms denna en passant en rad oerhört intressanta frågor.
Det är ju naturligtvis så att den relativa auktoritetsframflyttningen inte bara utmanar justitieministern, utan även befattningshavare på närmare håll.
Mona Sahlin t ex, vars auktoritet ju redan är kraftigt ifrågasatt.
Kommer Bodström idag referera till DN Debattartikeln? Kommer han få det att framstå som att detta i grunden är hans idéer - och därmed honom - som hela vänsteralliansens ekonomiexpertis nu ställer sig bakom?
---
I en normal värld är ett partiledarskifte såhär mindre än ett år kvar till val en omöjlighet. Jag tror faktiskt inte ens att det är förenligt med det Socialdemokratiska Arbetarepartiets stadgar.
Samtidigt kommer alla dessa tecken på att något är på gång. Och de blir allt fler.
Nära och långvariga (och oumbärliga) medarbetare till Sahlin bailar ut sig.
Sahlin framstår numera nästan alltid som ofokuserad och pressad. Till och med direkt osympatisk, vilket är ett dödligt gift för den typ av politiker som lutar sig mer mot folklighet och personlighet än kompetens och operativitet. (Exempelvis i Korseld där hon havererar totalt och förvandlas till rena rama Buffel-Persson.)
I slutet av oktober har Socialdemokraterna kongress. Partisekreterare Ibrahim Baylan har berättat att det mest kommer att handla om jobben.
Det kanske blir ett särskilt jobb det kommer att talas mest om.
Jag vet inte om de metoder som presenteras är de bästa, men ambitionen är värd all respekt.
(Sedan tycker jag förvisso att ett lämpligt sätt att använda de resurser som staten genom dylika manövrar kan frigöra, är att ge tillbaks pengarna till de som betalade in dem i förstaläget: medborgarna.)
Bodström har tidigare i veckan stuckit ut hakan och föreslagit en del konkreta åtgärder för polisen. Det kan man väl säga vad man vill om, men syftet är naturligtvis att hävda sin egen auktoritet på området och därmed implicit ifrågasätta justitieministerns.
---
Samtidigt väcker Bodströms denna en passant en rad oerhört intressanta frågor.
Det är ju naturligtvis så att den relativa auktoritetsframflyttningen inte bara utmanar justitieministern, utan även befattningshavare på närmare håll.
Mona Sahlin t ex, vars auktoritet ju redan är kraftigt ifrågasatt.
Kommer Bodström idag referera till DN Debattartikeln? Kommer han få det att framstå som att detta i grunden är hans idéer - och därmed honom - som hela vänsteralliansens ekonomiexpertis nu ställer sig bakom?
---
I en normal värld är ett partiledarskifte såhär mindre än ett år kvar till val en omöjlighet. Jag tror faktiskt inte ens att det är förenligt med det Socialdemokratiska Arbetarepartiets stadgar.
Samtidigt kommer alla dessa tecken på att något är på gång. Och de blir allt fler.
Nära och långvariga (och oumbärliga) medarbetare till Sahlin bailar ut sig.
Sahlin framstår numera nästan alltid som ofokuserad och pressad. Till och med direkt osympatisk, vilket är ett dödligt gift för den typ av politiker som lutar sig mer mot folklighet och personlighet än kompetens och operativitet. (Exempelvis i Korseld där hon havererar totalt och förvandlas till rena rama Buffel-Persson.)
I slutet av oktober har Socialdemokraterna kongress. Partisekreterare Ibrahim Baylan har berättat att det mest kommer att handla om jobben.
Det kanske blir ett särskilt jobb det kommer att talas mest om.
Etiketter: socialdemokraterna, vänsterpartierna
4 Comments:
För demokratins skull är det bästa om Mona är kvar och någon skandal briserar i händerna på Bodström. Bodström är en maktmänniska ut i fingerspetsarna och en synnerligen Cunning variant så en stor varningstext ska klistras över honom.
(S) och även M behöve ri grunden refomeras internt då dessa 2 av våra största partier har den sämsta interndemokratin där ett fåtal kan kuppa sig till makten och behålla den.
Bodström som stadsminister..
Den tanken är riktigt skrämmande.
Kanske i Malmö? Stockholm och Göteborg får han hålla sig borta ifrån! :-)
Lyssnade till intevjun i efterhand och rekommenderar den för alla som vill få bättre koll på denna välartikulerade kronprins och Boströmsamhällets främste förespråkare.
Inte minst i slutet där det blir mer snömos än vanligt kring vad man får och inte får säga som politiker och att avvisningarna till Egypten var rätt - även om han erkänner att det var fel...
Skicka en kommentar
<< Home