Vad händer med GM's varumärken?
Enligt SvD och Wall Street Journal är GM nära konkurs. Intressant att spekulera i vad som händer med koncernens tillgångar. För en ny ägare i sista minut som köper hela klabbet är väl inte så troligt och kongressen verkar ställa sig kallsinnig till en bail out.
De amerikanska biltillverkarna lider något alldeles enormt av gamla avtal som tvingar dem att betala bland annat sjukvårdskostnader till inte bara anställda och deras familjer, men även till dem som varit anställda i företagen för länge sedan och som inte längre har något med företaget att göra. Förutom sjukvårdsförmånen.
(Att vård i USA är fruktansvärt dyrt är en annan - men relevant - diskussion.)
Bilarbetarfacket vägrar hårdnackat att förhandla om dessa avtal och så länge dessa ligger som en kvarnsten kring bolagens halsar kommer de kanske inte vara värda att rädda.
Men parallellt med alla negativa immaterialrättsliga attribut, finns ju naturligtvis en hel del positiva sådana. Alla varumärken till exempel!
Kineserna är med all rimlighet högintresserade av att koppla ett grepp om den amerikanska marknaden och Chevrolet vore en Heliga Graal. Beroende på en köpares riskbenägenhet och kassa skulle naturligtvis en diversifierad portfölj vara av intresse, varför systermärken till Chevrolet kan bli föremål för uppköp. Cadillac som premiumbrand är självklar och säkert skulle man har användning för ett budgetmärke. Om man ska gissa ligger väl Buick närmast till hands.
Även Hyundai från Sydkorea vill säkert skaffa sig goda marknadskanaler in i den amerikanska marknaden och GM har ju ytterligare ett par klassiska varumärken, Oldsmodile och Pontiac, i sin portfölj.
Opel har lyckats väldigt bra med sin senaste modell Insignia, men det beror till stor del på att man har kunnat samverka med koncernsystrar för att dela utvecklingskostnaderna som annars skulle vara oöverstigliga. Med en ny verklighet för GM är saken inte densamma och om Opel ska överleva som märke behövs en ny ägare. För en tid sedan dagdrömde jag om att BMW skulle köpa Volvo. Kanske Opel är en mer rimlig kandidat för den Bayerska biltillverkaren.
Saab är egentligen ett helt onödigt märke. Det är bara i Sverige vi tycker att det är något att komma med. Kanske varumärket kan leva kvar genom ett asiatiskt uppköp, men i så fall blir det ingen utveckling i Sverige och tillverkning endast av någon marginalmodell (om ens det). Framtidens Saabar kommer att vara en Jiangling, Shenyang eller liknande med Saabemblem och svenska flaggor för marknader där man av någon anledning tycker att Saab klingar bättre.
(Eller har möjligen Investor en dröm, en plan och en slant över?)
De amerikanska biltillverkarna lider något alldeles enormt av gamla avtal som tvingar dem att betala bland annat sjukvårdskostnader till inte bara anställda och deras familjer, men även till dem som varit anställda i företagen för länge sedan och som inte längre har något med företaget att göra. Förutom sjukvårdsförmånen.
(Att vård i USA är fruktansvärt dyrt är en annan - men relevant - diskussion.)
Bilarbetarfacket vägrar hårdnackat att förhandla om dessa avtal och så länge dessa ligger som en kvarnsten kring bolagens halsar kommer de kanske inte vara värda att rädda.
Men parallellt med alla negativa immaterialrättsliga attribut, finns ju naturligtvis en hel del positiva sådana. Alla varumärken till exempel!
Kineserna är med all rimlighet högintresserade av att koppla ett grepp om den amerikanska marknaden och Chevrolet vore en Heliga Graal. Beroende på en köpares riskbenägenhet och kassa skulle naturligtvis en diversifierad portfölj vara av intresse, varför systermärken till Chevrolet kan bli föremål för uppköp. Cadillac som premiumbrand är självklar och säkert skulle man har användning för ett budgetmärke. Om man ska gissa ligger väl Buick närmast till hands.
Även Hyundai från Sydkorea vill säkert skaffa sig goda marknadskanaler in i den amerikanska marknaden och GM har ju ytterligare ett par klassiska varumärken, Oldsmodile och Pontiac, i sin portfölj.
Opel har lyckats väldigt bra med sin senaste modell Insignia, men det beror till stor del på att man har kunnat samverka med koncernsystrar för att dela utvecklingskostnaderna som annars skulle vara oöverstigliga. Med en ny verklighet för GM är saken inte densamma och om Opel ska överleva som märke behövs en ny ägare. För en tid sedan dagdrömde jag om att BMW skulle köpa Volvo. Kanske Opel är en mer rimlig kandidat för den Bayerska biltillverkaren.
Saab är egentligen ett helt onödigt märke. Det är bara i Sverige vi tycker att det är något att komma med. Kanske varumärket kan leva kvar genom ett asiatiskt uppköp, men i så fall blir det ingen utveckling i Sverige och tillverkning endast av någon marginalmodell (om ens det). Framtidens Saabar kommer att vara en Jiangling, Shenyang eller liknande med Saabemblem och svenska flaggor för marknader där man av någon anledning tycker att Saab klingar bättre.
(Eller har möjligen Investor en dröm, en plan och en slant över?)
2 Comments:
Fast amerikanska bilar är ju objektivt sätt skitbilar, dyra skitbilar. Vem skulle vilja köpa deras skitfirmor som tillverkar skitbilar?
Inte firmorna, Anonymous. Bara varumärkena. Av samma skäl som man slänger på Renault/Peugeot/Citroën-loggor på en del japanska bilar för att de ska sälja bättre i västeuropa (läs Frankrike) skulle nog kinesiska/koreanska bilar sälja bättre i USA med ett "välkänt" märke på fronten.
Minns du Daewoo? Livsfarliga skitbilar, billiga förvisso, men ändå. De heter "Chevrolet" nu, i Sverige och lite varstans. Bilarna är samma skit, men med den välkända loggan i grillen säljer de säkert bättre nu.
Skicka en kommentar
<< Home