Kulturens vikt för välståndet
SvD har en sommarserie i näringslivsdelen om uppfinnare och innovatörer. Idag (i papperstidningen) talar man med Hasse Johansson som en gång i tiden satte sitt hus i pant för en idé som han trodde på.
En risktagning som ingen bank och knappast extern riskkapitalist hade gått med på. Men Hasse lyckades sälja sin nya och förbättrade teknik till Saab-Scania i början av 80-talet. Resten är som det heter historia. En historia som förklarar vad det är som genererar tillväxt och som skänker hela vårt samhälle välstånd.
Hasse säger många intressanta saker i artikeln, men en sak som fastnade var diskussionen om de tre vågor som varje innovation måste skölja. Ett rent idéstadium, ett experimentiellt genomförande och sist ett rationellt faciliterande av tekniken som gör den tillgänglig på marknaden.
Som exempel nämner Hasse månfärd. Jules Verne kastade fram helt nya idéer och utmanade de invanda sätten att tänka om hur och framförallt kanske vad. Hundra år senare drev rymdkapplöpningen medel till ett pionjärprojekt där man satte en människa på månen. Nästa våg är när månresor görs tillgängliga för hugade privatpersoner.
Detta väcker ett par tankar.
Kulturens betydelse. Fria tankar, obundna av tekniska och pekuniära begränsningar, får uttryck i konsten och kulturen. Utan den kan vi säkert uppfinna fantastiska saker, men vi kommer inte ha några mer intressanta idéer vad vi ska använda dem till.
Betydelsen av privatkapital. Hasse Johansson berömmer innovationsklimatet i den första och andra vågen, men mellan steg 1 och 2 krävs mer än teknisk innovationsförmåga. Nämligen ekonomisk. För att ta de nya och fantastiska idéerna till marknaden och till kommersiell succé, krävs kapitalism och kapitalister.
Jordmånen för framväxten av nya sådana är långt ifrån de bästa i vårt avlånga land. Det finns en norm där likhet i inkomst och förmögenhet anses eftersträvansvärt.
Det är möjligt att vårt kulturklimat är acceptabelt för att stimulera till nytänkande i den första av innovativitetens vågor och när det gäller pionjärprojekt finns det både vilja och medel att göra satsningar här och var. Detta har genom åren skett i stor skala i vårt avlånga land, främst genom försvarsindustrin.
Men förutsättningarna för ett bra innovatörsklimat i det tredje steget motarbetas, aktivt och med eftertryck, på bred front genom den statsfinansierade kulturövningen. Kommersialiseringen framställs som något dåligt och den naturliga och sunda drivkraften att skapa värde och tjäna pengar anses ofta omoralisk.
Något som måste ändras om vi önskar framtida tillväxt, jobb och välstånd i Sverige.
En risktagning som ingen bank och knappast extern riskkapitalist hade gått med på. Men Hasse lyckades sälja sin nya och förbättrade teknik till Saab-Scania i början av 80-talet. Resten är som det heter historia. En historia som förklarar vad det är som genererar tillväxt och som skänker hela vårt samhälle välstånd.
Hasse säger många intressanta saker i artikeln, men en sak som fastnade var diskussionen om de tre vågor som varje innovation måste skölja. Ett rent idéstadium, ett experimentiellt genomförande och sist ett rationellt faciliterande av tekniken som gör den tillgänglig på marknaden.
Som exempel nämner Hasse månfärd. Jules Verne kastade fram helt nya idéer och utmanade de invanda sätten att tänka om hur och framförallt kanske vad. Hundra år senare drev rymdkapplöpningen medel till ett pionjärprojekt där man satte en människa på månen. Nästa våg är när månresor görs tillgängliga för hugade privatpersoner.
Detta väcker ett par tankar.
Kulturens betydelse. Fria tankar, obundna av tekniska och pekuniära begränsningar, får uttryck i konsten och kulturen. Utan den kan vi säkert uppfinna fantastiska saker, men vi kommer inte ha några mer intressanta idéer vad vi ska använda dem till.
Betydelsen av privatkapital. Hasse Johansson berömmer innovationsklimatet i den första och andra vågen, men mellan steg 1 och 2 krävs mer än teknisk innovationsförmåga. Nämligen ekonomisk. För att ta de nya och fantastiska idéerna till marknaden och till kommersiell succé, krävs kapitalism och kapitalister.
Jordmånen för framväxten av nya sådana är långt ifrån de bästa i vårt avlånga land. Det finns en norm där likhet i inkomst och förmögenhet anses eftersträvansvärt.
Det är möjligt att vårt kulturklimat är acceptabelt för att stimulera till nytänkande i den första av innovativitetens vågor och när det gäller pionjärprojekt finns det både vilja och medel att göra satsningar här och var. Detta har genom åren skett i stor skala i vårt avlånga land, främst genom försvarsindustrin.
Men förutsättningarna för ett bra innovatörsklimat i det tredje steget motarbetas, aktivt och med eftertryck, på bred front genom den statsfinansierade kulturövningen. Kommersialiseringen framställs som något dåligt och den naturliga och sunda drivkraften att skapa värde och tjäna pengar anses ofta omoralisk.
Något som måste ändras om vi önskar framtida tillväxt, jobb och välstånd i Sverige.
Etiketter: kapitalism, kultur, marknadsekonomi, ny teknik
posted by Johan, PL&C at 2:05 em
2 Comments:
Det klokaste jag läst på länge. Högern värderar ofta bara ekonomi, vänstern värderar bara kultur. Det ena är ganska värdo utan det andra. ju.
Tack som fan!
Jo, det verkar finnas en beröringsskräck från ömse sidor...
Skicka en kommentar
<< Home