Rösta på S och skyll dig själv
Det är så förvånansvärt att det inte råder en stormande debatt bland landets alla kommuninnevånare om våra kommunalpolitikers ansvar för rådande situationer, som för vilka det ofta råder i det närmaste krigsstämmning kring.
Häromdagen var det i lokalnyheterna för Gävle-Dala ett inslag om hur miserabelt Gävles gator sköts. Inte i ett ord riktades kritik mot de politiskt ansvariga. Osäkert ens om oppositionen försökte.
Idag skriver Thomas Idergaard på DN Debatt om kommunernas ytterligt oansvariga prioriteringar och stundtals helt galna politik. Det är verkligen dags för väljarna att vakna.
I Sandviken är folk förbannade på att man drar ner på personal i skolan. Jag tror att 80 lärartjänster ska bort. Ändå krävde innevånarna för inte länge sedan ett äventyrsbad. Något som de snälla socialdemokraterna mer än gärna lät bygga som ett monument över sig själva. För de pengar som egentligen kanske borde ha använts till utbildning och äldrevård.
Detta är väl på något sätt egentligen frid och fröjd. Människor väljer olika. Vissa föredrar cigaretter till sig själva istället för kläder till sina barn. Vissa köper hellre en platt-TV för skatteåterbäringen, än att sätta in pengarna på banken för att ha om tvättmaskinen pajar eller om ett husdjur blir sjukt.
På samma sätt väljer man kommunpolitiker som bygger äventyrsbad och bandyhallar istället för att säkra kvaliteten på skolan och äldrevården. Ett uselt val och ansvarslöst beteende om du frågar mig. Men ett val fattat i demokratisk ordning och - får man anta - på rationella grunder.
Det är också ett val som man som kommuninnevånare faktiskt får lov att stå för. Regeringen måste stå emot klagokören av glupska gamungar som sätter sprätt på vartenda öre av sina egna pengar och sedan kräver andras.
Det är oerhört trist att se hur vissa alliansföreträdare faller till föga och stämmer in falsksången och direkt upprörande att en partiledare för ett av allianspartierna gör det.
Istället borde fokus ligga på att uppmana alla som nu är besvikna att rösta på någon som lovar att hantera skattepengarna bättre och prioritera sådant som verkligen är viktigt.
Häromdagen var det i lokalnyheterna för Gävle-Dala ett inslag om hur miserabelt Gävles gator sköts. Inte i ett ord riktades kritik mot de politiskt ansvariga. Osäkert ens om oppositionen försökte.
Idag skriver Thomas Idergaard på DN Debatt om kommunernas ytterligt oansvariga prioriteringar och stundtals helt galna politik. Det är verkligen dags för väljarna att vakna.
I Sandviken är folk förbannade på att man drar ner på personal i skolan. Jag tror att 80 lärartjänster ska bort. Ändå krävde innevånarna för inte länge sedan ett äventyrsbad. Något som de snälla socialdemokraterna mer än gärna lät bygga som ett monument över sig själva. För de pengar som egentligen kanske borde ha använts till utbildning och äldrevård.
Detta är väl på något sätt egentligen frid och fröjd. Människor väljer olika. Vissa föredrar cigaretter till sig själva istället för kläder till sina barn. Vissa köper hellre en platt-TV för skatteåterbäringen, än att sätta in pengarna på banken för att ha om tvättmaskinen pajar eller om ett husdjur blir sjukt.
På samma sätt väljer man kommunpolitiker som bygger äventyrsbad och bandyhallar istället för att säkra kvaliteten på skolan och äldrevården. Ett uselt val och ansvarslöst beteende om du frågar mig. Men ett val fattat i demokratisk ordning och - får man anta - på rationella grunder.
Det är också ett val som man som kommuninnevånare faktiskt får lov att stå för. Regeringen måste stå emot klagokören av glupska gamungar som sätter sprätt på vartenda öre av sina egna pengar och sedan kräver andras.
Det är oerhört trist att se hur vissa alliansföreträdare faller till föga och stämmer in falsksången och direkt upprörande att en partiledare för ett av allianspartierna gör det.
Istället borde fokus ligga på att uppmana alla som nu är besvikna att rösta på någon som lovar att hantera skattepengarna bättre och prioritera sådant som verkligen är viktigt.
Etiketter: demokrati, hur skattemedel används, utbildning
4 Comments:
Kritik är bra men man bör hålla sig till fakta: Parkbadet byggdes inte "för inte länge sedan" utan invigdes 1976. Äventyrsbadsdelen byggdes till någon gång under 1980-talet. Badhuset brändes förvisso ned 1991 men det rådde såvitt jag vet politisk enighet om en snar återuppbyggnad.
Gävles gatuunderhåll är en sorglig historia med mer än 10 år av underbudgetering på nacken. En kommun av Gävles storlek bör anslå minst 15 MKr/år för gatuunderhåll, medan anslagen i Gävle under många år legat på ca 5 MKr/år kompletterat med enstaka brandkårsutryckningar i form av riktade extraanslag från kommunfullmäktige. Att varken vänsterstyret eller den borgerliga oppositionen förmår göra något beror på det politiska spelet:
Kulturen har traditionellt sett legat de borgerliga varmt om hjärtat, så de kan knappast föreslå en nedskärning av den för att få råd till gatuunderhåll. Och den som föreslår att man petar i vård-skola-omsorg-komplexet får inte många röster i kommunalvalet.
Socialdemokraterna har alltid hållit Gävles fana som kulturstad högt, och detta i trots mot ett intensivt motstånd från en stor och högljudd del av befolkningen för vilka kultur är ett uttryck för klassförakt. (Konserthusbygget var i praktiken tvunget att myglas igenom mitt mellan två kommunalval för att inte (s) skulle förlora makten. Hockey, däremot...) För det ledande skiktet i (s) är det därför otänkbart att skära i kulturen. Och den som föreslår att man petar i vård-skola-omsorg-komplexet får inte många röster i kommunalvalet.
Återstår Sverigedemokraterna, partiet vars profil är att vara emot i stort sett alla kulturyttringar som inte är svensk folkmusik, kristendom eller klassisk skulptur- och målarkonst. Timbrohögern skulle säkert kunna slå sig i slang med Sverigedemokraterna och 2010 ta massor av (s)-röster bara på kulturfrågorna.
@Anders Norén:
Helt rätt, man bör hålla sig till fakta. Så det är inte utan att man undrar varför du inte gör det själv.
Historien om äventyrsbadet på Parkbadet utspelade sig under senare delen av min uppväxt i Sandviken, ett par år innan jag flyttade därifrån för att studera.
När det ursprungliga Parkbadet byggdes är givetvis ointressant, eftersom detta handlade om det s.k. äventyrsbadet. Den ursprungliga delen av badhuset återuppbyggdes direkt efter branden 1991, och invigdes vid jul 1992. Kostnaderna för detta täcktes av försäkringspengar. Detta var fullständigt okontroversiellt.
I samma veva beslutade man, under viss diskussion i lokalpressen som jag minns det, om att Sandviken skulle satsa på ett "äventyrsbad", vilket var något ganska nytt vid den tiden. Detta rörde sig om en helt ny byggnad (förvisso hopbyggd med det existerande badet). Det var en ganska stor satsning och bekostades helt av Sandvikens kommun. Äventyrsbadet invigdes i oktober 1993.
Som jag minns det fortsatte diskussionerna om det ekonomiskt lämpliga i satsningen ett bra tag därefter, även om badet initialt lockade en del folk från t.ex. Gävle, eftersom anläggningen då fortfarande var en av få motsvarande i Sverige.
Man kan, med visst fog, hävda att även 1993 knappast kan kallas "inte så länge sedan" i detta sammanhang. Dock är äventyrsbadet är definitivt en bra bit yngre än du gör gällande, och att försöka spåra dess historia tillbaka till 1976 års badhus är irrelevant.
Ord och inga visor! Och så sant på många orter, inte bara i Gävle. Idrott(gärna utövad av män) och kultur får pengar i överflöd, för där kan man "köpa" röster, omsorgen och skolan får stå tillbaka. Gamla och barn röstar ju ändå inte.
Dr. M: Var du någonsin på "gamla" Parkbadet? Jag har aldrig varit på "nya", bara på gamla, och det gamla Parkbadet hade vattenrutschkana och annat som man förknippade med äventyrsbad. I annat fall hade man ju lika gärna kunnat åka till "standardbadhusen" Valbobadet eller Strömbadet!
Skicka en kommentar
<< Home