fredag, maj 14, 2010

Med fungerande marknader behövs inget fack

Alla normalt funtade människor känner emellanåt tvivel på sin egen förmåga att göra sitt jobb, eller att få ett jobb (liksom att ha en bra kärleksrelation eller kanske att vara en bra förälder). Det är sunda tvivel, men för att kunna göra allt detta som vi är oroliga för att inte klara måste vi också tro på oss själva.

Jag påstår inte att precis varenda del av fackföreningsrörelsen är dålig. I de allra flesta fall tror man säkert att man gör något gott, ibland kanske man låter ändamålet helga medlen och i andra fall gör man ingen djupare analys än att alla som har andra åsikter än socialdemokratiska är "löntagarfientliga" och vill människor ont.

Icke desto mindre är fackföreningsrörelsens hela affärsidé att få oss att tro att vi inte klarar oss själva. Att facket och den makt som lagstiftningen satt i deras händer är den enda anledningen att vår arbetsgivare inte sänker våra löner eller ger oss sparken. Om man bara ägnar ett par sekunder åt att fundera på om det över huvudtaget är rimligt så fattar man väl ganska snabbt att så inte är fallet?

Alla människor har ett värde på arbetsmarknaden som ändras ständigt. Konkurrensen mellan företag driver fram nya metoder att öka kvaliteten och eller sänka kostnaderna. För att vara konkurrenskraftiga som arbetstagare måste vi också hela tiden förkovra oss, slipa våra skickligheter, vårda våra kontaktnät och ta hand om oss själva så att vi är friska och kan jobba.

(Och innan någon hoppar igång så vill jag också tillägga att det måste finnas en bra sjukförsäkring för de gånger man ändå blir sjuk.)

Är du missnöjd med din lön får du se till att öka ditt värde. Inget fack i världen kan hållbart trycka upp lönenivåer över vad som motsvarar sitt verkliga värde. Sätt att öka sitt värde är ofta att lära sig mer och att jobba hårdare.

Har du en dålig arbetsgivare så är det bästa botemedlet inte att strejka, utan att byta jobb.

I det samhälle som jag, Centerpartiet, och för den delen CUF, vill leva i finns det många företag som konkurrerar om oss på arbetsmarknaden.

För att det ska kunna vara så krävs det ett förbättrat företagsklimat. De skattesänkningar som skett under alliansregeringen nu är mycket välkomna, men fortfarande har vi progressiva skatter som straffar utbildning, flit och framgång.

Det är min starka uppfattning att vi även måste reformera hela arbetsmarknadens funktionssätt, inklusive konflikträtten och LAS. För idag är arbetsmarknaden, som sagt, ett skämt.

---

Update: Missa för all korv i karelen inte Karl Malmqvists inlägg på samma tema.

Etiketter: , , , ,

6 Comments:

Blogger Wilhelm Svenselius said...

Mycket bra skrivet, Johan. Det är såna här inlägg som gör att man vill rösta på dig i höst ;)

7:18 em  
Blogger Johan, PL&C said...

Wohooo! Då ska jag fortsätta. :-)

7:48 em  
Blogger Elias said...

"Alla människor har ett värde på arbetsmarknaden som ändras ständigt."

I vänsterns världsbild är detta ett helt okänt faktum.

11:05 em  
Blogger L. O. K. Ejnermark said...

Hade vi inte en arbetarrörelse hade vi haft lägre löner, sämre arbetsmiljö och anställningstrygghet. Det är inte bara en god analys av rådande maktförhållanden, det är även ett historiskt faktum - även en realitet i dagens kristider då arbetarrörelsen successiva svaghet i västvärlden lett till inte bara en sänkning av anställningstrygghet utan även vad gäller löner. För att inte glömma den förflyttning av industrin till Asien där arbetsmarknaden ligger på barnarbetarnivå och inlåsta löneslavar. Vi är tillbaka på 1800-talets nivå vad gäller kapitalismens hantering av arbetsmarknaden, tack vare arbetarrörelsens svaghet eller uteblivande.

Därför är det sorgligt att se hur Centerns ungdomförbund totalt missförstår sin egen samtid, men även saknar historisk kunskap. Hade varit bättre om CUF hederligt erkände att en fri kapitalism utan arbetarrörelse leder till sämre villkor för arbetare på arbetsmarknaden, men att CUF som representant för det svenska näringslivet ändå föredrar det då det skulle innebära högre profit för näringslivet.

3:36 em  
Anonymous Emil said...

Kristoffer Ejnermark:

Din verklighetsbild ar onekligen en forenkling av den verkliga. Dock gar det inte att bestrida att facket har gjort en gang i tiden behovdes och har gjort bra saker. Detta ar dock inget bra argument for att fackets verksamhet idag inte skall granskas. Vad galler din analys av hur bristen pa fack i u-lander drabbar arbetare i dessa lander sa hade det kanske varit bra att komma ihag att levnadsstandarden har okat dramatiskt i u-lander som har latit sig "exploateras av i-landerna" (dvs handlat med dessa) medan den fortfarande ar kvar pa skrammande laga nivaer i de lander som inte latit sig "exploateras". Dina insinuationer om att det skulle vara varre for asiaterna att ha jobb, kunna forsorja sig och ha tak over huvudet ar dessutom milt uttryckt osmakliga och egoistiska.

Vidare, mig veterligen har finanskrisen i forsta hand lett till lagre vinster, lagre bonusar till ledningar och till arbetsloshet - lagre loner for de som har kvar sina jobb har det val daremot knappast lett till.

Vidare 2) sa visar din jamforelse med 1800-talet en nastintill otrolig brist pa historiskt kunnande och sjalvinsikt.

4:56 em  
Blogger Nils Lindholm said...

Bara att kolla filmen om IKEA hur 'arbetarna' stog i färg o blekningstrågen och trampade garnerna.

När lacksprutboxen inte längre fick användas i Sverige pga. påvisbara skador på arbetarna, så flyttades boxen dit dom ännu inte 'kommit på detta' !!
Vi har länderna som skrotar båtarna där livslängden sjunkit !!!

Nej varför ska vi ha någon som försöker hålla livslängden på arbetaren upp?
Det blir ju dubbelt, då om dom lever länge drar dom ju mer ur pensionsfonderna.

!!!
Mc Donaldsgrejen har tydligen inte vistas då du skrev detta?

12:36 fm  

Skicka en kommentar

<< Home