Vänsterns vansinniga verklighetsuppfattning
Då och då händer det att man läser något blogginlägg någonstans som är så åt fanders så att det blir svårt att bemöta. Man vet liksom inte i vilken ände man ska börja.
Ett sådant tillfälle var när jag häromdagen läste om vad den socialistiska verklighetsbeskrivningen kallar "nedsippringsteorier" på bloggen Ekonomikommentarer...
Inlägget är så vansinnigt på så många plan. Jag tänkte skriva ett inlägg, men kunde inte tygla mitt humör och fick inte ur mig någonting något vettigt.
Nu ser jag att Mattias $vensson har uppmärksammat samma inlägg och bemött det med den äran. Inspirerad av det gör jag ett nytt försök!
Ekonomin är ett dynamiskt system. Pengarna försvinner inte för att någon tjänar dem! När någon genom hårt och smart arbete tjänar en hacka, kommer pengarna OFELBART andra till del. Det handlar inte om att någon är generös och delar med sig. Det handlar om man använder pengar som man tjänar till att köpa saker som andra säljer.
Vad man än använder pengarna till, om det är för konsumtion eller om man sätter in dem på banken eller investerar i någon galnings affärsidé som man råkar tro på, sprids de i samhället mellan alla människor som producerar en vara eller tjänst som någon vill köpa. Hur kan man ha missat det?
Om en person köper en vara av en annan, så flyttas pengar i motsatt riktning. Att beskriva det flödet som "nedsippring"? Ordet är värdeladdat och det är naturligtvis ingen slump. Det används för att framställa ekonomisk frihet på ett ofördelaktigt sätt.
Mervärdet beskattas. Om skatten är låg hinner pengarna passera genom flera människor innan den kommer in i statskassan. Och inte ens där är pengarna förverkade. De används till viktiga saker som utbildning och sjukvård och de som arbetar med offentligfinansierad tjänstproduktion använder ju också sina löner till att köpa varor och tjänster från företagare.
Av medel som sätts in på banken används ju det mesta till utlåning till folk som ska köpa bostad eller kanske starta företag. En del (10% har jag för mig) avsätts till bankreserven och tas sålunda bort från omloppet, liksom pengar som hamnar i folks madrasser, frysfack, eller andra kluriga gömställen i hemmen.
Men kanske jag skriver allt detta helt i onödan.
Ekonomikommentarer beskriver "nedsippringen" som att det skulle vara ett argument för att man (någon, staten, jultomten... oklart vem) skulle ge rika människor mer pengar. Det är det naturligtvis ingen som vill! (utom möjligen Ulf Adelsohn)
Vad hela diskussionen implicerar är ju att vänstern vill hindra människor att använda hjärta och hjärna, ben och armar för att skapa värde! Och det med en ganska märklig teoretisk motivering som redan vid ett ytligt betraktande av verkligheten måste anses vederlagd.
Det är ju en vidunderlig tur att inte sådana som Ekonomikommentarer har haft större inflytande över svensk politik.
Tänk om alla svenska superentreprenörer hade hindrats att skapa sina företag med motiveringen att det värde har skapar ändå inte skulle komma andra till del ( i enlighet med nedsipprings- hästskits- eller annan retoriskt/semantiskt finnesrikt benämnd "teori".)
Christofer Polhem
Göran Fredrik Göransson
Alfred Nobel
Gustaf Dalén
Lars Magnus Ericsson
Ludvig Fredholm/J Sigfrid Edström
Sven Wingqvist, Assar Gabrielsson och Gustaf Larson
Några enstaka exempel på människor som vänstern hade velat stoppa eftersom de festligt nog kommit på att dessa enskilda människors insatser inte skulle gynna någon annan än de själva.
Att miljontals svenskar tjänar sin utkomst ur företag som samma människor skapat verkar tydligen inte relevant för vänsterns verklighetsbeskrivning...
Ett sådant tillfälle var när jag häromdagen läste om vad den socialistiska verklighetsbeskrivningen kallar "nedsippringsteorier" på bloggen Ekonomikommentarer...
Inlägget är så vansinnigt på så många plan. Jag tänkte skriva ett inlägg, men kunde inte tygla mitt humör och fick inte ur mig någonting något vettigt.
Nu ser jag att Mattias $vensson har uppmärksammat samma inlägg och bemött det med den äran. Inspirerad av det gör jag ett nytt försök!
Ekonomin är ett dynamiskt system. Pengarna försvinner inte för att någon tjänar dem! När någon genom hårt och smart arbete tjänar en hacka, kommer pengarna OFELBART andra till del. Det handlar inte om att någon är generös och delar med sig. Det handlar om man använder pengar som man tjänar till att köpa saker som andra säljer.
Vad man än använder pengarna till, om det är för konsumtion eller om man sätter in dem på banken eller investerar i någon galnings affärsidé som man råkar tro på, sprids de i samhället mellan alla människor som producerar en vara eller tjänst som någon vill köpa. Hur kan man ha missat det?
Om en person köper en vara av en annan, så flyttas pengar i motsatt riktning. Att beskriva det flödet som "nedsippring"? Ordet är värdeladdat och det är naturligtvis ingen slump. Det används för att framställa ekonomisk frihet på ett ofördelaktigt sätt.
Mervärdet beskattas. Om skatten är låg hinner pengarna passera genom flera människor innan den kommer in i statskassan. Och inte ens där är pengarna förverkade. De används till viktiga saker som utbildning och sjukvård och de som arbetar med offentligfinansierad tjänstproduktion använder ju också sina löner till att köpa varor och tjänster från företagare.
Av medel som sätts in på banken används ju det mesta till utlåning till folk som ska köpa bostad eller kanske starta företag. En del (10% har jag för mig) avsätts till bankreserven och tas sålunda bort från omloppet, liksom pengar som hamnar i folks madrasser, frysfack, eller andra kluriga gömställen i hemmen.
Men kanske jag skriver allt detta helt i onödan.
Ekonomikommentarer beskriver "nedsippringen" som att det skulle vara ett argument för att man (någon, staten, jultomten... oklart vem) skulle ge rika människor mer pengar. Det är det naturligtvis ingen som vill! (utom möjligen Ulf Adelsohn)
Vad hela diskussionen implicerar är ju att vänstern vill hindra människor att använda hjärta och hjärna, ben och armar för att skapa värde! Och det med en ganska märklig teoretisk motivering som redan vid ett ytligt betraktande av verkligheten måste anses vederlagd.
Det är ju en vidunderlig tur att inte sådana som Ekonomikommentarer har haft större inflytande över svensk politik.
Tänk om alla svenska superentreprenörer hade hindrats att skapa sina företag med motiveringen att det värde har skapar ändå inte skulle komma andra till del ( i enlighet med nedsipprings- hästskits- eller annan retoriskt/semantiskt finnesrikt benämnd "teori".)
Christofer Polhem
Göran Fredrik Göransson
Alfred Nobel
Gustaf Dalén
Lars Magnus Ericsson
Ludvig Fredholm/J Sigfrid Edström
Sven Wingqvist, Assar Gabrielsson och Gustaf Larson
Några enstaka exempel på människor som vänstern hade velat stoppa eftersom de festligt nog kommit på att dessa enskilda människors insatser inte skulle gynna någon annan än de själva.
Att miljontals svenskar tjänar sin utkomst ur företag som samma människor skapat verkar tydligen inte relevant för vänsterns verklighetsbeskrivning...
Etiketter: extremvänstern, företagande, marknadsekonomi, socialdemokraterna, socialism, vänstern
24 Comments:
"socialistiska verklighetsbeskrivningen kallar "nedsippringsteorier" "
Det kan vara så att ditt inlägg bara brister på det pedagogiska planet eller att jag brister i förståelse, men jag har verkligen svårt att utröna om du har någon aning om vad du pratar om. Nedsippringsteorin är verkligen inte vänsters påfund. Det har du väl förstått eller?
Nä, det har jag förstått.
Begreppet var antagligen ett försök att förklara varför det är bra att enskilda människor skapar rikedom och därför hindra kommunisterna att konfiskera deras egendomar (och själar).
Men att överhuvudtaget behöva teorier för att förklara något så naturligt som att skapade resurser passerar genom en massa människors plånböcker tyder på ett snedvridet perspektiv.
Även om begreppet har ett annat ursprung passar det för vänsterns behov. Man använder "nedsippring" eller "hästskit" som begrepp i debatten för att förskjuta tolkningsföreträdet. Att man ska behöva motivera marknaders friheter istället för att behöva motivera inskränkningar i dem.
Ett retoriskt välkonstruerat inlägg från Ekonomikommentarer ska sägas. Inte desto mindre bedrägligt.
Jag förstår dig fortfarande inte. Du skriver och påstår saker som inte står i blogginlägget som du länkar till eller som har direkt att göra med den teori som du försvarar (eller gör du det?).
Om originalinlägget är bedrägligt skulle du kunna bemöta det i sak istället för att hitta på en massa saker om vad "vänstern" tycker och vill. Just nu är det oklart för mig vad du egentligen argumenterar om eller för. Att du gillar dumförklara "vänstern" på oklara grunder behöver du dock inte förtydliga, den biten har jag fattat.
Jag tror inte att du vill förstå...
En fråga: Om Fredrik Reinfeldt får en tusenlapp mer i månaden och en arbetslös fattiglapp får en tusenlapp mer i månaden, vilken tusenlapp omsätts snabbast i konsumtion?
Gurkan: Om alla fattiglappar får gratis tusenlappar i månaden hur motiverade blir de då att ansvara för sin försöjning?
Men det är ju det här som är problemet: Vänstern håller debatten i att handla om vem som ska FÅ pengar.
Det funkar inte så.
Och det missförståndet kanske förklarar varför folk är socialister. Om det årligen delades ut pengar av staten, riksbanken eller någon god fé, vore det ju naturligtvis djupt orättvist om vissa fick mer och andra fick mindre. (särskilt om de som redan hade mycket fick mer)
Men så är det ju inte. Fria människor tjänar pengar på någorlunda fria marknader.
Ju friare de är, desto bättre går det att göra det.
Ett annat missförstånd, som delvis är kopplat till det förra, är att det finns en given mängd pengar/resurser i samhället. Så är det naturligvis inte.
Människor i företag kommer på nya metoder att lösa gamla problem som är billigare och bättre.
De gör det eftersom de måste bli bättre än sina konkurrenter.
När de lyckas kan de sälja det de producerar till ett lägre pris (och sålunda sälja mer) och/eller ta ut en högre vinst.
(i det skeendet har företagaren i fråga lösgjort ett värde som kan användas till annat. Tillväxt kallas det också)
Jag noterar att ni inte törs svara på vilken tusenlapp som snabbast omsätts i konsumtion (som ger tillväxt i näringslivet), den fattiges eller den rikes!
Gurkan: Det handlar knappast om att bara få pengar i omsättning... det handlar om att skapa ett system som motiverar folk att att ta ansvar och att ge en morot till de som faktiskt bär upp vår välfärd (jag skulle tom tycka att det räckte att man slapp bli bestraffad för att vara produktiv som det är idag)
Vill du bara bränna pengar så kan du fortsätta rösta socialdemokraterna/vänster för där har du ett bra koncept för kapitalförstöring som både passiviserar människor och totalt missar nedsippringseffekter.
Så din fråga är totalt ointressant... men däremot är det intressant att notera du inte bemöter grundfrågan... Tror du på att arbete/företagande skapar värde i flera led?
Ur blogginlägget: "Det handlar inte om att någon är generös och delar med sig. Det handlar om man använder pengar som man tjänar till att köpa saker som andra säljer"
Och min fråga var:Om Fredrik Reinfeldt får en tusenlapp mer i månaden och en arbetslös fattiglapp får en tusenlapp mer i månaden, vilken tusenlapp omsätts snabbast i konsumtion?
Jag förstår att ni vill hävda att frågan är ointressant och försöker glida undan med motfrågor eftersom ni inte törs svara på den!
Men Gurkan. Du exemplifierar ju precis det jag menar... Det är ju ingen som ska FÅ någon tusenlapp.
Om man lyckas tjäna tusenlappen på hederligt arbete så tycker jag att man ska få behålla det mesta av den.
Jag tänker dock inte ge någon en tusenlapp som inte förtjänar den genom att erbjuda mig någonting i utbyte. Vare sig Reinfeldt eller annan...
Gurkan, det handlar inte om att vi inte vågar svara på din fråga. Det handlar om att du har lagt till ett villkor i din frågeställning som vi inte håller med som. Genom att besvara din fråga skulle vi legitimera grundföreställningen att
Dvs Att det skulle vara okej att "fattiglappen" fick gratis pengar....
Du kör med klassisk gammal vänterretorik och det funkar iaf inte på mig.
Få mig att hålla dig om att fattiglappen ska ha dessa pengar oförtjänt så ska jag svara på din högst teoretiska fråga.
Dock ska sägas att jag verkligen vill att alla ska ha de bästa förutsättningarna att kunna använda sin tid, och muskelkraft till att tjäna tusenlappar... (och att man får behålla det mesta av det)
Vänstern vill (som vanligt) att nedsippring ska innebära att de kan sitta hemma och titta på hur saldot på deras bankkonton ökar utan att de behöver göra någon insats själva. De drömmer om det arbetsfria samhället där alla får vad de vill ha bara för att de vill ha det, och då är "nedsippring" ungefär samma sak som statliga bidrag. Skillnaden mellan dröm och verklighet är att verkligheten kräver en motinsats, och därför håller vänstern hellre till i fantasins rike där alla mår bra utan att de behöver arbeta.
Sammanfattningsvis: Om Reinfeldt får en skattesänkning som ger honom tusen kronor mer i börsen, så har han förtjänat den. Om den fattige får en skattesänknig som ger honom tusen kronor mer i börsen så har han fått "gratis pengar" vilket är fult och leder till att hela samhället förfaller typ.
Det nyliberala resonemanget!
Kan vi "vänsterflummare" få lite konkreta exempel på när "nedsippringsteorin" fungerar sådär upperligt jävla bra? Har lite svårt att greppa det där.
Ett land som tämligen kraftigt omfamnat teorin ungefär sedan 80-talets början är ju USA, egentligen även när Demokraterna regerat. Kan någon förklara för mig varför reallönerna i USA för vanliga arbetare inte har ökat med mer än 1% (!!!) sedan 1980, medan den rikaste femtedelen av landets befolkning nästan har fördubblat sina inkomster. (Källa: U.S. Bureau for Labour Statistics http://www.bls.gov, klicka historical data under average hourly earnings i högerspalten).
Jävligt klen nedsippring där måste jag säga. "De rika blir rikare och de fattiga fortsätter vara lika fattiga"-teorin kan vi kanske fortsättningsvis kalla den? :)
Nu kommer väl Francisco dela Capitalista dyka upp från sitt paralella universum och säga att en vänsterflummare som jag inte förstår någonting, till skillnad från honom, men det må ju vara hänt. Tjo!
...och nej, Kina är inget bra exempel. Nog för att en hel del blivit nyrika där, men mångdubbelt fler har blivit grymt mycket fattigare, tom. fattigare än under kommunistdiktaturen (nu har det ju blivit en kapitalistdiktatur med diverse gamla komunistinslag istället).
Martin, det hela är oerhört enkelt: i länder med stor ekonomisk frihet är färre människor fattiga, i länder med liten ekonomisk frihet är fler människor fattiga. Det finns få samband inom ekonomin som är så uppenbara, och när du kommer och babblar om amerikanska reallöner sedan 1980 och folk som är fattigare i Kina idag än under kommunisttiden (!) så bevisar du faktiskt bara att du inte ens vill förstå vad det handlar om. Som jag skrev hos Andreas Bryhn: nedsippring betyder inte att du som parasit kan sitta hemma och vänta på att ditt konto ska fyllas på med pengar utan att du behöver anstränga dig för det. Så kommer inget samhälle någonsin fungera, lär dig leva med det.
Gurkan: Du verkar ju bara vilja provocera och missförstå men jag ska igen göra ett seriöst försök att diskutera med dig.
Skattesänkningar för fattiglappar eller andra är helt okej så länge de är proportionella, dvs inte i kronor. En skattesäkning på 5% är rättvis men inte att börja tala reella kronor.
Vet inte riktigt vad du vill komma med din argumentation...
"Tusenlappen" har jag lånat av Fredrik, han lovade ju att alla som jobbar skulle få just en tusenlapp. Inte några procent utan en tusenlapp.
Vart jag vill komma är helt enkelt att en skattesänkning (tusenlappen) för de som tjänar minst, ger mest tillbaka till samhället i form av ökad konsumtion som i sin tur ger tillväxt som i sin tur ger mer vinst åt företagaren!
Den rike konsumerar redan så mycket han orkar så om han får tusenlappen så hamnar den i kassaskåpet istället.
Ibland tror jag att vänstern har lärt sig vad ekonomi och pengar är genom att spela monopol.
Se bara debatten ovan.
Pengar är något man antingen "får" av banken, eller något man tar av sina medspelare på lösa grunder (genom dyr hyra på Norrmalmstorg).
Ekonomi handlar således bara om att stå rätt i flödet av pengar utifrån, eller att lura/roffa pengar av andra.
Och mest pengar vinner, dvs pengar blir målet (inte medlet).
Inget av detta har ett smack med marknadsekonomi att göra.
Pengar är bara ett bytesmedel, och har inget eget värde alls.
Det handlar i grunden om människors skapande och att kunna byta det man skapat med varandra.
Lik förbannat jublade ni nyliberaler när ni "fick" eran tusenlapp av Fredrik när skatten sänktes!
Era ekonomiska teorier kan ni ju ordbajsa om hur mycket ni vill medan ni blundar för verkligheten!
Frågan ni inte törs svara på löd:
"Om Fredrik Reinfeldt får en tusenlapp mer i månaden och en arbetslös fattiglapp får en tusenlapp mer i månaden, vilken tusenlapp omsätts snabbast i konsumtion?"
Något svar lär ju knappast komma.
Skulle det inte varit bättre om "fattiglappen" arbetade ihop sin tusenlapp istället för att få/ta den av andra människor?
Det är nog ganska meningslöst att fråga artikelförfattaren om vilken tusenlapp som snabbast omsätts i varuhandel, eller helt enkelt i nödvändig föda.
Eftersom han inte vill, att fattiga skall "få" någonting, med ordet använt i sin vidaste betydelse.
I hans värld, existerar inte rationaliseringar, och automatiseringar, som OMÖJLIGGÖR för många, att få ett arbete. Dom skall tydligen inte "få" något annat heller, utom en plats i rännstenen. Nedsippringsteorin är i det långa loppet fel, ju rikare, desto arrogantare, desto sämre samhälle. Obegripligt att inte aktieägare räknas in bland de arbetsskygga ?! Det finns många stupida kapitalisttillskyndare, som inte kan utföra dom enklaste produktiontekniska uträkningar, vad rationalisering innebär t.ex.
Skicka en kommentar
<< Home