Klyftor är TOPPEN!

Vänsterpartiet har tagit fram en rapport (pdf) som visar att inkomstskillnaderna ökar med den borgliga regeringen. Hurra säger jag! Eller åtminstone inte "å nej!".

Rapporten skrivs det att människor (eller, "de rika") med regeringens politik får en massa saker. Så är det naturligtvis inte. Människor tjänar sina egna pengar. Människor äger sin tid, de äger sina tankar, de äger sina muskler och sitt arbete och har full rätt att utnyttja den kapacitet som allt det ger för att tjäna pengar, så länge inte detta inkräktar på andras motsvarande rättigheter.

Den egendom som människors på detta sätt skaffat sig är inte automatiskt statens att dela ut, hur vällovliga syften man än anser sig ha.

Det är på inget sätt ett problem att människor blir rika! Tvärtom. Det är toppen. Det gynnar oss alla. Ekonomin är inte statisk. Den utvecklas hela tiden och den utvecklas av människor som ser till att uppfinner rationellare metoder att uppfylla gamla eller nya behov.

Det är ett problem att människor är fattiga. Men ekonomin är inte en given mängd resurser. Bara för att någon blir rik betyder inte det att någon blir fattigare.

Visst kan man minska klyftorna genom att kringskära människors möjlighet att bli rika. Men man minskar inte fattigdomen på det viset, så varför skulle man vilja göra det? Med vilken rätt gör man det?

Så finns det två sätt att möta världen som den ser ut:

Det ena är att omfamna avundsjukan. Konstatera att den djävel som har det bättre än jag antagligen har snott det från mig, för det lärde vi oss i skolan den där dagen som vi talade om marx (i o f s nästan varje dag för alla som gick i skolan på 70-talet).

Eller så kan man låta sig inspireras, utbilda sig, jobba hårt och smart i annans eller eget företag och göra något som man är bra på bättre än alla andra.

Oavsett vilket av ovanstående betraktelsesätt man vanligen hänfaller till måste man väl ändå kunna vädja till sunt förnuft: Vilket tror DU är mest fruktbart om man vill ha det bättre?

Att vänsterpartiet tycker detta varken upprör eller oroar. De är sedan länge bortkopplade från reellt politiskt inflytande.

Värre är när man läser det oreserverade stöd som annorstädes vettiga socialdemokrater skänker vänsterpartiet i dessa höggradigt ideologiska frågor...