Monabashing på hög nivå

Fan att inte politiken ska kunna handla om politiken? Mona Sahlin verkar röra upp känslor i Det Socialdemokratiska Arbetarpartiet. (För att inte tala om i den oberoende socialdemokratiska pressen.) Även om jag så att säga hejar på det andra laget, så känns Monabashingen trist.

Häromdagen kunde man läsa hur Pär Nuders besvikelse över att blivit sidsteppad sammanfattas i en bok som huvudsakligen verkar innehålla snaskigt Monaskvaller.

Nu kommer Lotta Gröning med en bok på samma tema.

Allt detta träffar också Mona Sahlin i sin svagaste punkt: Hennes auktoritet som ledare för det stora förmodat statsbärande partiet. Därmed försvagas också bilden av henne som lämplig ledare av en regering.