onsdag, januari 16, 2008

Korkad klasskampsdemagogi om vården

Mona Sahlin och Ylva Johansson ger sig ut i den här debatten på svaga argument, sakfel och direkta lögner.

Genom klasskampsosande skräckfigurer om privatiseeeering gör man gällande att vårdtagarna ska delas upp i ett A och B lag, så att de rika kan får vård och att de fattiga kan vänta.

För det första är det svårt att se varför det skulle vara sämre för mig som vårdköande att kön blir kortare genom att de som vill och kan väljer ett annat alternativ?

För det andra bör man fråga sig (eller ännu hellre dem) om socialdemokraterna vill gå så långt som vänsterpartiet - dvs förbjuda folk att använda annan vård än den som drivs av det offentliga? Ni vet sådan vård som Göran Persson fick för sin höft.

Utan något som helst minne av sina egna misslyckanden inom vårdområdet - Ylva Johansson bär en stor del av ansvaret till att vårdköerna växte lavinartat under vänsterregeringen - har man nu kommimt på några kluriga idéer. Vagt formulerade och utan särskild trovärdighet. De hade haft några år på sig att genomföra dem.

Ett av "förslagen" är dessutom direkt vansinnigt, att man ska undanta lagen om offentlig upphandling för vårdområdet. Det är en lag som syftar till att säkerställa att en offentlig beställare väljer det alternativ som är mest kostnadseffektivt - dvs vad som ger mest för pengarna.

Varför ska man börja vara oförsiktig med sjukvårdens pengar?

Vilka andra hänsyn kan vara viktigare än mest och bäst vård per krona? Är det månne nåt fackligt?

Man räknar kanske med att nå människor som aldrig läser en tidning eller på andra sätt har tomtar på loftet. (Det är väl i o f s lovvärt att försöka ta väljare från SD, men ändå...)

Senast i höstas berömde jag Socialdemokraterna för deras nytänkande, när man i sitt rådslagsmaterial öppnar för en mångfald bland utövarna av den offentligfinansierade vården.

Att ställa frågan om det egentligen spelade någon roll vad utövaren besitter för juridisk/organisatorisk status, så länge vårdkvaliteten är så hög som möjligt, såg jag som ett tecken på att socialdemokraterna med Mona Sahlin som ordförande faktiskt genomgått en välbehövlig förnyelse.

Det är tankar som nu är helt bortblåsta.

Kvar är en gammaldags demagogi, osanningar och en besserwisserattityd som vi inte sett sedan Persson.

Etiketter: ,

2 Comments:

Anonymous Per said...

Att vara emot privatägda sjukhus är ju givetvis korkat. Men det som oroar mig är om privata vårdförsäkringar tar en framåt i kön på offentliga sjukhus? Det är ju inget annat än omoraliskt i så fall. Du kanske kan svara på om så verkligen är fallet? Eller om det är rent ljug från Mona Sahlins sida.

7:24 em  
Blogger Johan, PL&C said...

Hallå.
Den offentliga sjukvården erbjuder i dagsläget viss uppdragsverksamhet.

Det kanske kan tolkas som att köpa sig förbi kön. Det är ingenting som (s) har något att invända enligt Sahlin/Johanssonartikeln och heller inget som den socialdemokratiska regeringen hade något emot (och kanske till och med införde).

Min personliga uppfattning är att den offentliga sjukvården ska ägna sig just åt offentlig sjukvård och att uppdragsverksamhet passar bättre i privat regi.

2:06 em  

Skicka en kommentar

<< Home