Järnvägen bättre utan miljöpartiet
Miljöpartiet skulle göra klokt i att tiga kring järnvägsfrågor och hoppas på folks dåliga minne, alternativt svaga förmåga till egen analys, eller att man helt enkelt inte bryr sig.
Mot bättre vetande bjuder man in infrastrukturminister Åsa Torstensson till debatt om framtiden för svensk järnväg, med en implicit önskan om en bättre sådan.
Av oklara skäl har miljöpartiet dock gjort precis tvärtom mot vad man borde ha gjort om det nu skulle vara så att man faktiskt verkligen tycker att järnväg är viktigt. De har i samverkan med socialdemokraterna och vänsterpartiet praktiskt taget lemlästat svensk järnvägstrafik! (läs tidigare bloggning om hur)
Underhållet är så in i helvete eftersatt så att snabbtågen inte kan köra snabbt. Ständiga förseningar uppkommer i trängsel på spåren och hundratusentals människor missar årligen viktiga och oviktiga möten, som man betalat åt helvete för mycket för redan från början och på en sönderreglerad marknad där SJ får bestämma om de vill ha konkurrens (vilket de av någon outgrundlig anledning bara vill på sträckor där man själva är för dåliga för att köra med lönsamhet, eller inte hinner med att köra på, eftersom man är upptagen med annat som tydligen är viktigare än att köra tåg i tid till ett konkurrenskraftigt pris).
Men snacka går ju och jag blir så jävla förbannad när jag ser grötmyndiga miljöpartister moralisera i TV om räjeeeeringen och hur dåååli dän ä... när man själv sitter med ett så bottenlöst uselt facit.
Kanske man räknar med att folk inte tänker så mycket på det. I undersökningar visar det sig vanligtvis att miljöpartiets väljare är de okunnigaste (även om socialdemokratiska sympatisörer toppade den senaste undersökningen). Men man hoppas ju att även dessa så småningom googlar hur mycket pengar den miljöpartistödda regeringen valde att lägga på underhåll av järnvägen och jämför det med hur mycket Åsa och Alliansregeringen måste slita med frågan för att först och främst bara få järnvägen upp till normalnivå.
I länder med vanlig ickestatlig järnvägstrafik fungerar det bättre. Mycket bättre. Och det är inte så konstigt. Marknadsekonomi är en väldigt klok princip för resursallokering. Men miljöpartiets lösningar är så gott som alltid vända åt andra hållet. Långt åt det andra hållet.
Så bjuder man in till debatt... Ja, se goddag då...
Läs även Sanna Rayman om detta. På bloggen och i SN.
Mot bättre vetande bjuder man in infrastrukturminister Åsa Torstensson till debatt om framtiden för svensk järnväg, med en implicit önskan om en bättre sådan.
Av oklara skäl har miljöpartiet dock gjort precis tvärtom mot vad man borde ha gjort om det nu skulle vara så att man faktiskt verkligen tycker att järnväg är viktigt. De har i samverkan med socialdemokraterna och vänsterpartiet praktiskt taget lemlästat svensk järnvägstrafik! (läs tidigare bloggning om hur)
Underhållet är så in i helvete eftersatt så att snabbtågen inte kan köra snabbt. Ständiga förseningar uppkommer i trängsel på spåren och hundratusentals människor missar årligen viktiga och oviktiga möten, som man betalat åt helvete för mycket för redan från början och på en sönderreglerad marknad där SJ får bestämma om de vill ha konkurrens (vilket de av någon outgrundlig anledning bara vill på sträckor där man själva är för dåliga för att köra med lönsamhet, eller inte hinner med att köra på, eftersom man är upptagen med annat som tydligen är viktigare än att köra tåg i tid till ett konkurrenskraftigt pris).
Men snacka går ju och jag blir så jävla förbannad när jag ser grötmyndiga miljöpartister moralisera i TV om räjeeeeringen och hur dåååli dän ä... när man själv sitter med ett så bottenlöst uselt facit.
Kanske man räknar med att folk inte tänker så mycket på det. I undersökningar visar det sig vanligtvis att miljöpartiets väljare är de okunnigaste (även om socialdemokratiska sympatisörer toppade den senaste undersökningen). Men man hoppas ju att även dessa så småningom googlar hur mycket pengar den miljöpartistödda regeringen valde att lägga på underhåll av järnvägen och jämför det med hur mycket Åsa och Alliansregeringen måste slita med frågan för att först och främst bara få järnvägen upp till normalnivå.
I länder med vanlig ickestatlig järnvägstrafik fungerar det bättre. Mycket bättre. Och det är inte så konstigt. Marknadsekonomi är en väldigt klok princip för resursallokering. Men miljöpartiets lösningar är så gott som alltid vända åt andra hållet. Långt åt det andra hållet.
Så bjuder man in till debatt... Ja, se goddag då...
Läs även Sanna Rayman om detta. På bloggen och i SN.
Etiketter: järnväg, miljö, miljöpolitik, regeringen, vänstern
1 Comments:
Ja, MP har kostat oss stora pengar. Bra rutet, P,L&C!
Skicka en kommentar
<< Home