Per Ankersjö i SvD

Missa inte artikeln om Per Ankersjö i SvD.

Läs även Albin och Helen.

Centern bäst på företagarfrågor

Åtminstone är vi Centerpartister mest aktiva när det gäller att driva företagarfrågor i politiken. På såväl lokal, som regional och nationell nivå.

Detta fastslås i en undersökning som Svenskt Näringsliv låtit göra (pdf).

Det är påfallande tyst kring företagarfrågorna, trots att dessa borde vara mer aktuella än någonsin. Den politiska debattens stora huggsexa står kring hur kakan ska fördelas, men mycket lite uppmärksamhet ägnas åt hur nya kakor ska skapas.

Det är möjligen inte så konstigt. För nya och gamla arbetarepartier riskerar att stöta sig med viktiga väljargrupper när man talar om viktiga småföretagarfrågor som exempelvis Lagen om anställningsskydd.

IF Metall uppmärksammar just den frågan och "kräver svar" från regeringen om hur man ställer sig till Centerpartiets krav på reformer. Så här är det, kära metallvänner:

Personligen vill jag avskaffa hela LAS. Det är en omoralisk lag som förstör för företagen och som orättvist håller unga och nyinflyttade utanför arbetsmarknaden. Basta.

Centerpartiet vill undanta företag med färre än 10 anställda från lagen. Huvudanledningen är antagligen att minska de mindre företagens oproportionerliga skada av lagstiftningen. För ett företag med flera hundra anställda är det inget problem att köpa ut en person som inte funkar med tre årslöner. Den relativa kostnaden på den totala lönevolymen är inte så stor. Det är inte särskilt många småföretag som kan unna sig samma lyx. Lagen gynnar sålunda stora företag på bekostnad av små - en orimlig disposition för varje Centerpartist, förnyare som traditionalist.

Regeringen som helhet med Nya Moderaterna som största parti tycker, eller tyckte åtminstone så länge Sven-Otto Littorin var arbetsmarknadsminister, att 50-åringar hade ett högre skyddsbehov än 25-åringar och förtjänade därför att gynnas av en dylik lagstiftning. En orimlig hållning, kring vilken debatten bara kommer att eskalera tills en förändring sker.

(Får man anta att IF Metall också kommer att börja ställa kniviga frågor till det rödgröna regeringsalternativet om yrkesutbildningarna och energipolitiken t ex?)

Syndikalism ett intressant alternativ

Ingen ska missförstå mig om detta: den konflikt som bedrivs mot restaurangen Berns är enligt mitt tycke felaktig. Främst eftersom Berns på inget sätt är en avtalspart. Man kan även ha synpunkter på åtgärderna som sådana, men det tänker jag för ögonblicket lämna därhän.

För den som är lagd åt det hållet kan Syndikalism vara ett intressant alternativ för engagemang. Alla som önskar en övergång till Socialism bör ställa sig frågan vad man egentligen uppnått med politiska metoder de senaste 150 åren?

Syndikalismen går i korthet ut på att boxa in arbetsmarknaden och genom kontroll över den tvinga in samhället och politiken i en socialistisk riktning. Oavsett vad man tycker om det kan man ju konstatera att handling ofta smäller högre än de floder av ord som rinner ur den politiska vänsterns munnar. Ofta dessutom från framskjutna positioner i samhället och lika ofta helt utan koppling till egna och andras verkliga val i livet och vardagen.

Nu tror jag personligen inte att ett syndikalistiskt samhälle skulle fungera särskilt bra. Kapitalism och kapitalister är nödvändiga hörnstenar i en ekonomi som förmår att förnya sig, men om man inte delar denna min mening rekommenderas en närmare koll på SAC.

Kanske särskilt nu när den parlamentariska vänstern vattnas ur mer och mer i kompromisser om försvaret, EU och ekonomin...

Jo, Baylan, sommarmätningar kanske är lite speciella?

Tänk att en familj är på väg tillbaka till stan efter att ha varit och hälsat på släktingar på semestern. Jobbskatteavdraget som gav mamma och pappa tillsammans över tretusen spänn extra i månaden. Tretusen i månaden som räckte till en säker bil (med a/c) och som du vet tar dig hela vägen utan att krångla.

Gammelmormor var på gott humör och ville hänga med och bada eftersom hon numera anlitar Kalles Städ Service för att torka ovanpå köksskåpen. Genom RUT har mormor råd.

Nu är det visserligen så att äldreboende inte på något sätt kan komma på tal. Enligt tanten är sådant för "gamla människor". Om det ändå mot förmodan skulle bli aktuellt känns det bra att mormor genom lagstiftningen kommer att garanteras valfrihet och inte vara hänvisad till kommuntjänstemännens godtycke. Alla gamla polare är ju på Grankullen. På Tallbacken bor det ju mest bara gamla trökjönsar, brukar mormor säga.

De kommer närmare Stockholm och fastnar i köer och tänker vad himla bra det vore om man kunde bygga den där förbifarten nån gång! Köer är knappast bra för miljön. Vare sig den fysiska runt omkring bilen och globalt, eller den mentala i den semesterpackade bilen.

Klumpen i Nisses mage inför skolstarten från förra året lyser med sin frånvaro i år eftersom mobbargänget numera är splittrat och Elvira som fattar matte snabbt ska få utveckla sina talanger på sin nivå.

Sina matteskills till trots förlorade Elvira tävlingen mot Nisse som gick ut på att spota vindkraftverk. De har nämligen på den senaste tiden blivit jäkligt många och efter 200 tröttande de och började med kor istället. Sådana finns nämligen fortfarande eftersom det med Alliansens politik fungerar bättre att vara småföretagare - t ex lantbrukare.

Det kanske inte hela familjen tänker på, men den underliggande trygghet människor känner i att veta att vi har en regering som tar ansvar för landets ekonomi, som är skickliga och seriösa, som kan samarbeta bra, som satsar på forskning och skola och som inte huvudlöst köper bilfabriker och annat för skattebetalarnas pengar, bidrar säkert till hur man svarar när SKOP ringer.

---

Läs även SvD, DN, Aftonbladet, Expressen och Per Ankersjö.

Stoppa fackets kriminella verksamhet!

Sedan något halvår bedriver Syndikalistfacket en blockad mot restaurangen Berns i Stockholm. De kräver 1,4 miljoner för att sluta trakassera gäster och personal.

Att detta kan vara lagligt är helt åt helvete! Vi kan inte ha spelregler på arbetsmarknaden som sätter domedagsvapen i händer på den ena parten och liksom räkna med att de ska användas ansvarsfullt.

De galna blockaderna mot småföretag runt om i landet för att tvinga dem på knä, som rapporteras om med jämna mellanrum, borde väl i sig varit tillräckligt för att motivera en lagändring.

Utpressningen mot Berns borde skicka upp frågan på prioriteringslistan för varje ansvarsfull regering.

---

Läs även ETR.

Båda börjar på K, men det ena skapar och det andra förstör

ALLA måste lyssna på Percy Barneviks sommarprat från i förrgår! Han är en sådan hjälte.

Vad han har betytt för svenska industrijobb under sin aktiva karriär som hög chef, VD och Styrelseordförande i flera superföretag matchas inte av många.

Det han sedan har åstadkommit i form av fattigdomsbekämpning genom Hand in Hand är rent mirakulöst, om man jämför med vad biståndsorganisationerna leverar.

Entreprenörskapsutbildning och finansiering genom mikrokrediter är nyckeln. Med andra ord: företagande och finansmarknad. Låter det bekant? Det är sådant som vänstern är emot och önskar reglera sönder och samman.

Att kapitalism fungerar är knappast någon nyhet, men trots det finns det människor som blundar för detta uppenbara faktum. Några av dem aspirerar på regeringsmakten i höst...

---

Samtidigt rapporteras om de (alldeles för milda) fängelsestraff som en av ledarna för den svenska vänsterns gunstlingar från 70-talet, de röda khmererna, döms till för sina obeskrivligt grymma handlingar mot barn och vuxna i Kambodja.

Moral, frihet och liberala värderingar

Karl Malmqvist är en geni! Alla som söker förstå liberal ideologi måste läsa detta inlägg...

Lugnet före stormen

Det är mindre än två månader kvar till valet och just nu råder stiltje på det politiska sjöhavet. Alliansen tuffar på och ministrarna semestrar för fulla muggar och laddar batterierna inför den slutliga bataljen.

Antagligen gör de rödgröna kronpretendenterna detsamma. Det är dock antagligen en vila med en molande underton med dissonans...

Littorinminan pös ut, om inte obemärkt, så i alla fall utan att rubba förtroendet för regeringen. I den senaste mätningen tycker 65 procent av väljarna att regeringen gör ett bra eller mycket bra jobb!

Själv kan jag tycka att det brister något i reformvisionerna. Det behövs ett starkt Centerparti i regeringen för att kunna adressera de allvarliga strukturproblem på arbetsmarknaden som brutalt och effektivt håller unga och nyinflyttade utan jobb.

Om du är en av alla som tycker att Alliansen borde få förnyat förtroende, och samtidigt tycker att ungdomsarbetslösheten är ett allvarligt problem, bör du överväga att rösta på en Centerpartist!

Magnus fyller James Bonds skor!

Det är ingen hemlighet att jag tycker att Magnus Andersson är en av våra allra främsta unga politiker. Att fylla Fredrick Federleys skor kan inte vara en enkel sak; Fredrick hade positionerat om CUF rejält och dragit upp varumärket och intresset från en tynande tillvaro och mycket innebandy till ungdomsförbundet på alla ledarsidors läppar och mustig ideologi.

Magnus har dock fyllt skorna med råge. CUF växer och tar plats i debatten. Förbundets företrädare syns ofta i media och jag hörde att de fick nära 100 nya medlemmar bara på Peace & Lovefestivalen!

Valkampanjen som CUF har slagit igång saknar motstycke i Svensk politik. Strategin håller, utförandet är mästerligt och de har redan visat att det fungerar. Ungdomsarbetslösheten är nu en fråga på agendan och CUF har förslag på lösningar. Det politiska motståndet i Moderaterna och vänsterpartierna bjuder inget högstående motstånd vad beträffar LAS och ingångslöner.

I Magnus Anderssons egna krysskampanj tar han steget ännu längre. Som agent 004 kämpar han för ungdomars rätt till att konkurrera på arbetsmarknaden med sina komparativa fördelar på olika sätt. Ett är att vandra genom länet i en fundraisingkampanj i vilken Magnus försöker få ihop 10 000:-

Detta var redan från början tänkt att ske klädd som gentlemannaagenten Bond. Vad Magnus inte visste var att ett av hans många fans faktiskt är ägare av ett samlarföremål i form av de skor som James Bond bar i filmen Octopussy! I dessa ska Magnus gå sin insamlingsvandring. :-)

Om du - liksom jag - gillar det Magnus gör, men är bosatt i en annan valkrets än den i vilken Magnus ställer upp, föreslår jag att du bidrar med ett par hundralappar till kampanjen. Det är väl investerade pengar.

Dra i så fall ett mail till kryssamagnus@gmail.com

Skärgårdskampanjen mycket lyckad

Efter ett par intensiva dagar på sjön och strax bredvid sitter jag nu hemma i soffan framför datorn och pustar ut. Kampanjandet gick jäkligt bra, rent utsagt.

Efter att i förrgår ha snackat med de flesta på de stränderna på Sandhamn och delat ut badbollar, frisbees och foldrar, var det dags att kasta loss för böljefärd mot Möja. Där blev det dock inte så mycket kampanjande eftersom den splirrans nya dieselmotorn helt plötsligt kom på att den ville ha lite uppmärksamhet.

Efter en del pillande och skruvande och telefonrådgivning från den semesterlediga installatören kom vi ett par timmar senare vidare upp till underbart vackra Finnhamn. Doppet och folkölen efter det att båten blev ordentligt förtöjd och bomkapellen var på kan knappast beskrivas. Ljuvligt!

Efter en god natts sömn var det då dags att fortsätta det vi hade kommit för: kampanj. Vid ångbåtsbryggan träffade vi under dagen fler än hundra hugade sommarfirare som alla fick kampanjmaterial.

Centerskeppet gick vidare till Ingemarsö där man kommer att ligga i natt. Jag och Abir tog Waxholmsbåten hem för att lämna plats för valgeneralen (/valamiralen) Fredrik Bojerud som klev på i Finnhamn och Stockholms läns skärgårdslandstingsråd Gustav Andersson.

En fantastiskt trevlig kampanjaktivitet och ett kanske oväntat ställe att möta väljare, men mitt intryck är att de flesta var positiva. För alla som gillar skärgården kanske det känns bra att Centerpartiet driver småföretagarfrågor.

Det viktigaste för att skärgården ska fungera för såväl fastboende som sommargäster är att förutsättningarna för skärgårdsföretagarna är goda. För att ta ett exempel: ett ställe som Finnhamns hamnkrog, gästhamn och vandrarhem har ca 40 unga människor anställda. För det företaget vore den rödgröna fördubblingen av arbetsgivaravgiften katastrofal.

Träffa Centerpartiet i skärgården!

Sedan i förrgår pågår Stockholmscenterns skärgårdskampanj! Vi har hyrt en segelbåt och kajkar runt i skärgårn och snackar politik med båtfolket.

Jag kan tänka mig att det finns många åsikter om allt möjligt. Bränslebeskattningen, bottenfärgerna och promillegräns. Buller och bygglov. Vattenskotrar och camping.

Jag kommer att ansluta i Sandhamn idag och imorgon går vi till Möja, så då finns det chans att ställa kniviga frågor till mig, komma med idéer som du går och bär på eller kanske bara klämma till med glada tillrop...

Skärgårdsborna är ju också i regel beroende av goda villkor för företagandet. Allt ifrån skatter till möjligheter att få bygga bryggor och hus, kranar och slipar, är viktiga frågor för vilken gränsen är tydlig mellan de politiska alternativen: Medan Miljövänstern helst vill göra hela skärgårn till reservat, så tycker vi i Centern att det är lika viktigt att människor kan komma ut och vistas i den vackra miljön och att de som väljer att leva i skärgården kan driva sina företag utan onödigt krångel.

Under rubriken Matlandet kan man också nämna en omvittnat fantastisk produkt som tillverkas just på Möja - Möja Taffelbrännvin. Där växer den spanska körveln ymnigt och naturligt. Den används enligt lång och stolt tradition för att krydda brännvin. Den traditionen har tagits upp och förs vidare genom Långviks Krydderi och Handel. Jag hoppas att det blir tillfälle att smaka! Med gårdsförsäljning (som Centerpartiet ju föreslår) skulle saker och ting onekligen gå lättare för just detta skärgårdsföretag.

(För dig som inte vill vänta på att gårdsförsäljningen blir verklighet finns produkten att köpa från Systembolagets beställningssortiment. Lite mer pyssligt, men för alla oss som tycker att mat, dryck och skärgårdföretagande är viktigt kan det kännas bra att bidra till att företaget håller ut tills bättre villkor är på plats.)

Efter ytterligare några strandhugg ses vi på lördag i Vaxholm för final. Är du intresserad av Centerpartiet tycker jag att du ska ta en skärgårdsbåt dit och säga hej!

---

Lite på skärgårdstemat kan man läsa Albins inlägg om Vänsteralliansens rangliga skorv, från vilket Miljöpartiet tydligen kan tänka sig att hoppa av!!! Utan någon som burkar i lovart blir babordskantringen ett faktum.

Det kanske inte blir så smutsigt i alla fall?

Det faktum att flera media ägnar sig åt faktagranskning av de politiska budskapen talar för en kvalitetsökning i detta års politiska batalj. Förra valet reagerade många på hur ledande politiker mitt i en debatt liksom bara drog till med något som om det vore fakta, och det var rationellt att göra det: Ingen ifrågasatte sanningshalten. Det går inte lika lätt denna gång.

Intressant är också att händelserna kring Aftonbladets anklagelser mot arbetsmarknadsministern inte verkar ha påverkat väljarnas förtroende för statsministern.

Tvärtom ÖKAR förtroendet för Fredrik Reinfeldt, samtidigt som det minskar ytterligare för de rödgrönas statsministerkandidat Mona Sahlin.

Detta ger en indikation om att fulspinn inte funkar så bra trots allt.

Resultaten från den senaste förtroendemätningen visar kanske att människor i betydligt större utsträckning numera förstår spinnlogiken och genomskådar orkestrerade negativa kampanjer på ett helt annat sätt än tidigare?

En politisk verklighet - utan (S) vid rodret

Den tid då Arbetarrörelsen höll den svenska politiken i en kniptång är av allt att döma över.

Det fackliga inflytandet över näringslivet minskar med den ökade globaliseringen. Makten råder ju inte i samma utsträckning över utländska företag, samtidigt som att ökad internationell konkurrens snävar in gränserna för vad facket kan kräva vid avtalsförhandlingar.

Detta verkar vara ett faktum som sänder kalla kårar längs LO-kroppens ryggrad, senast uttryckt i dag på Sydsvenskans debattsida, på vilken LO's avtalssekreterare - Per Bardh - landar i slutsatsen att de svenska upphandlingsreglerna måste ändras så att Svenska företag gynnas på bekostnad av utländska företag.

Hur detta hör samman med den politiska grenens förfall är svårt att säga, men hursomhelst samverkar de båda i en stadig kurs allt längre ifrån den värld där (S) och LO i praktiken kontrollerade agendan.

Socialdemokraterna gör inte längre anspråk på att själva bilda regering vid eventuella valvinster. Stora eftergifter har gjorts för att hålla ihop det rangliga rödgröna alliansbygget.

Socialdemokraterna faller handlöst i opinionen och ser ut att gå mot sitt sämsta valresultat sedan allmän rösträtt infördes. (Kom också ihåg att de stora partierna tenderar att tappa något i sluttampen.)

När de kastar skit på oss i Centern för att vi faktiskt tar vårt ansvar i energifrågan implicerar man samtidigt att (S) numera är ett rent avvecklingsparti. Intressanta nyheter för exempelvis metall- och pappersarbetarna...

Vad kommer att hända med den fackliga och politiska samverkan i en situation där (S) driver en energipolitik som riskerar industrijobben? Hur påverkar det samma samverkan om (S) inte längre är det stora partiet?

---

Läs ett av standardinläggen där våra kärnväljare ska skrämmas och njut av Magnus Anderssons svar.

(S) gör precis ALLT för att slippa prata politik

Jag hade, liksom Albin, inte tänkt kommentera den så kallade Littorinaffären.

För det första tycker jag att politik ska handla om politikens innehåll. Jag har i många olika omgångar skickat kritiska skopor till Sven-Otto Littorin för sin vansinniga hållning om LAS. En lika stor borde jag givit honom om kvotering till bolagsstyrelser.

Detta är enligt min mening berättigad kritik som jag tänker fortsätta driva även mot Sven-Ottos ersättare om denne tänker driva samma dåliga arbetsmarknadspolitik.

Uppenbarligen har Alliansens politiska motståndare större problem än jag att hitta substans i en saklig kritik mot den förda arbetsmarknadspolitiken. I full enlighet med den socialdemokratiska strategin fortsätter man att göra precis ALLT man kan för att slippa prata om politikens innehåll.

Det som nu händer mot Sven-Otto Littorin är inget annat än en cynisk och synnerligen osmaklig badspinnkampanj. Socialdemokraternas propagandamaskineri har plockat upp att Sven-Otto Littorin är personligt skadeskjuten i och med att vårdnadstvisten med hans förra fru förvärrades häromdagen.

Man ser en möjlighet att skada honom ytterligare så pass att man kanske kan tvinga fram en för regeringen neslig avgång och man smäller av sitt skott: en långsökt anklagelse och en ytterligt tveksam publicering genom partiorganet Aftonbladet.

Man väljer ut den halta gasellen - eller som oppositionen brukar kalla det: sparka på den som ligger. Det hela gick hem. Sven-Otto gör det rationella: ger upp.

Bottenlöst skamligt, osmakligt och fruktansvärt omoraliskt. Det är så de funkar. Det är så de jobbar.

(Bevisen: man har en e-postkonversation med en "peter" och ett väl spritt telefonnummer som kan kopplas till någon som "ser ut som" Sven-Otto Littorin.)

Smolk i lattebägaren

Jag var där. Årets händelse i Almedalen: debatten mellan Johan Norberg och Maria Wetterstrand om liberalism. Alla som jag talar med håller med om att det var jäkligt bra! Det väcker liksom hopp för framtiden att det finns människor som kan föra det politiska samtalet på ett sådant trevligt, kunnigt och framåtsyftande sätt.

Maria Wetterstrand är inte liberal. Det finns en hel del frihetliga drag... eller instinkter, som Johan Norberg skriver. När politiken ska formas tar dock regleringsivern över.

Helt klart är dock att Maria W är på väg åt rätt håll. För några år sedan fick hon fråga om vilket parti hon skulle rösta på om hon inte fick rösta på Miljöpartiet och valde då Vänsterpartiet. Som svar på konkreta frågor från Norberg visade Maria prov på principfasthet då hon (något motvilligt kanske) fastslog att bilar, snabbmat och Ullared inte i sig var något problem om man bara löser utsläppsfrågan.

Som alla säger är dock Maria betydligt mer liberal än sitt parti. I Stockholm vill de stoppa annan sjukvård än landstingsdriven, återinföra mobilförbudet i tunnelbanan och öppna kommunala biografer som ska visa "rätt" filmer (eftersom medborgarna tydligen inte är kapabla att själva avgöra vilka filmer de vill se).

Det stora utspelet igår handlade om en femårsplan i vilken man förbjuder (sic) uppförandet av köpcentra utanför städerna. Detta är fucked up på så många plan. Ett gigantiskt hinder för det fria företagandet.

Solveig Ternström aktuell som socialdemokratisk energiminister!?

Det går att orda länge och väl om energipolitiken, energiöverenskommelsen och nödvändigheten av stabila villkor för näringslivet och därmed jobben. Tillgången till leveranssäker, kostnads- och miljöeffektiv energi är en grundförutsättning för välståndet, oavsett hur man anser att välståndet bör fördelas.

Det är en uppfattning som delats av väsentliga delar av arbetarrörelsen tidigare. IF Metall och Pappers är fackförbund som varit angelägna lobbyister i frågan. Inte minst mot oss Centerpartister.

Det är därför något förvånande att Socialdemokraterna nu gör ett så stort nummer av vårt partis utvecklade hållning i energifrågan.

Det visar också att de själva har utvecklat sin hållning åt andra hållet.

Solveig Ternström lämnar Centerpartiet för att vi kan tänka oss att tillåta nya aggregat på befintliga kärnkraftsplatser och väljer istället att stödja Mona Sahlin och Socialdemokraterna, som alltså måste anses vara ett avvecklingsparti.

Det sätt på vilket Mona Sahlin omfamnar Solveig och de skäl hon anger för sina nyfunna sympatier lämnar inget utrymme för tvekan: Socialdemokraterna kommer inte att tillåta ny kärnkraft när de gamla reaktorerna är uttjänta.

Partikompisen Staffan Danielsson skriver på Newsmill om rykten att Solveig Ternström ska ha lockats av en post som energiminister i en eventuell rödgrön regering.

Vad säger den mer energiberoende delen av fackföreningsrörelsen om det?

Accepterar metall-, pappers- och skogsarbetarna den rödgröna avvecklingpolitiken?

---

Läs även Fredrik Bojeruds spaning om att Mona Sahlin avgår efter valet.

Centerns dag toppades av Mauds tal

Idag var det ju Centerpartiets dag i Almedalen och Maud höll ett helt lysande tal! Kanske det allra bästa jag någonsin hört av henne.

Den solklara kopplingen mellan entreprenörskap - företagande - jobb drivs egentligen bara av Centerpartiet. Visst gillar våra allianskompisar företag, men när det gäller att ta ställning för företagen, även i frågor som är känsliga på annat sätt, är Centern mest rakryggad.

Halveringen av tjänstemomsen är en bra bit på rätt väg, liksom fortsatta valfrihetsreformer och konkreta förändringar av de institutionella system som håller ungdomar utanför arbetsmarknaden.

Det har spekulerats i att Maud skulle har för avsikt att avgå efter valet. Tror man det så känner man inte Maud. Hon har denna mandatperiod fått ägna oerhört mycket tid åt finanskrisens härjningar bland bilfabriker och flygbolag och har inte hunnit genomföra alla de idéer som finns kring företagandet. Det är naturligtvis också en förhandlingsprocess med finansdepartementet om många av de viktiga åtgärderna.

Tydligen går det ett rykte om att någon från min avdelning, Stureplanscentern, skulle önska Mauds avgång. Det kan mycket väl vara så. Vi är ett 40-tal medlemmar och alla har sina fria viljor, men inget sådant snack förekommer i avdelningens styrelse i alla fall.

Jag tycker att Maud gör ett fantastiskt jobb och ett viktigt sådant för livsnödvändiga ting: ett växande näringsliv.

Annie ny arbetsmarknadsminister?

Mot bakgrund av att Sven-Otto Littorin nu avgår kräver CUF att Annie Johansson blir ny arbetsmarknadsminister. Det vore ett välkommet perspektivskifte för regeringens arbetsmarknadspolitik.

Just nu kan man höra Annie tala om detta på Centerpartiets seminarium via bambuser på Centerpartiets webbplats och det är väl ingen idag aktiv politiker som har fler konkreta idéer om hur problemet med ungdomsarbetslöshet kan adresseras!

Maud och Annie skriver idag tillsammans på DN Debatt om just detta och listar ett antal punker. Mycket intressant är den som handlar om att återföra frågan om turordningsreglerna till arbetsmarknadens parter.

Att lönestrukturen i vårt avlånga land är för platt är också ett problem för unga. Trösklarna blir oproportionerligt höga för dem som saknar erfarenheter att ta sig in på arbetsmarknaden. Avstampsjobben är ett sätt att hantera problemet för unga.

Arbetsförmedlingens monopol bör avskaffas för att lösgöra kreativitet och kraft i matchningsprocesserna.

---

Läs även Rickard Nordin, GP-debatt, Magnus Andersson, och Annika Qarlsson.

Almedalsvecka i fulltempo

Almedalsveckan är fantastisk. En massa intressanta seminarier och debatter förstås, men också möjligheten till informella och intressanta möten. Björn Fridén från Alliansfrittbloggen, som är lika trevlig som bloggen ofta är motsatsen för oss på andra sidan, stötte jag på igår och fick då även hälsa på superbloggaren Rosemari, kulturbloggen.

Medan de båda ovan väl måste sägas tillhöra den mer aggressivt vänsterinriktade socialdemokratin finns också exempel på mer frihetligt representation från samma parti genom Robert Noord från Haninge.

Den tidiga morgonen idag inleddes med seminarium arrangerat av Fortum och ämnet var ett för mig angeläget: den orimligt långa handläggningstiden för att få miljötillstånd för vinkraft. Svenska Naturskyddsföreningens Svante Axelsson tyckte att "det skulle få ta tid".

Därefter blev det en debatt om LAS mot bakgrund av att 9 av 10 medlemsföretag i Skogs-, trä- och möbelindustrierna upplever lagen som ett stort problem. Ali Esbati tyckte däremot att företagarna hade för MYCKET makt över sina egna företag.

På eftermiddagen drabbade Maud Olofsson och Peter Eriksson samman i en debatt hos FORES om liberalt ledarskap. Peter Eriksson var ganska arrogant och otrevlig, Maud var rapp och fick in de mesta och bästa klockorna. Lite synd bara att hon tonade ner det liberala genom att kalla sig socialliberal. Onödigt, tycker jag. Liberal är liberal. Det är dumt att börja kompromissa redan på det principiella planet.

Bloggar detta över en kopp kaffe och nu är det dags att rusa iväg igen...

Stoppa vänsterpartiernas ungdomsskatt!

På plats i underbara sommarvisby börjar almedalsstämningen tillta.

Allianspartiernas ungdomsförbund skriver idag på SvD Brännpunkt om det orimliga i att höja arbetsgivaravgiften för unga, som vänsterpartierna vill.

En galen och orimlig politik som ofelbart kommer att leda till att ännu färre ungdomar får jobb.

Men det är klart, den som är bidragsberoende är ju kanske en trogen vänsterväljare...

100 anledningar att bubbla

När jag häromdagen skrev om mina 10 i toppbloggar och bubblare blev jag i kommentarsfältet bryskt uppmärksammad på en blogg jag missat, som nu - några dagar senare - måste sägas åtnjuta bubblarstatus: 100 anledningar.

Rekommenderas varmt!

Mosaik av unken ekofascism

Stockholm är fantastiskt. Blandningen av stad och natur är magnifik, men något jag ofta har tänkt på är bristen på bra ställen att hoppa ner i allt vårt fina vatten!

Årsta holmar ligger bra till mitt i årstaviken mellan tanto och liljeholmen. I princip mitt i stan bland massor av folk med badbehov. Just är det dock en ganska menlös liten yta som mest är em fast punkt i tillvaron för järnvägsbron (broarna numera). Så behöver det inte vara.

Stockholmscentern vill låta holmarna utvecklas till en oas för stadens människor.

Naturligtvis är miljövänstern negativa.

Jag tror ärligt talat inte att granbarkborren har något emot att bo på någon ö lite längre bort från stadskärnan...

Läs även Helen Törnqvist, Per Ankersjö och Magnus Andersson.

Varenda ord om Mona Sahlin var ju sant

Hela surret kring Mona Sahlin visar varför sossarna är mästare på politiskt spinn.

Jag har sett det mail som diskuteras nu och som - och och häpna - har passerat genom en moderat kommunpolitiker... Jag tycker inte att mailet var speciellt kul och skickade det inte vidare. Men att det skulle vara fråga om förtal stämmer helt enkelt inte. Varenda ord var ju faktiskt sant!

(Jag tycker för övrigt, liksom Annika Beijbom från Göteborg, att debatten ska handla om politiken.)

Att "tobleroneaffären" kallas för just tobleroneaffären är ett uttryck för en mästerlig bagatellisering.

Den affär som Mona Sahlin tvingades att gå för handlade om ren stöld av tiotusentals kronor från sin arbetsgivare - regeringen, staten och skattebetalarna. Hon hade hyrt bilar för privat bruk och handlat hem dagligvaror på jobbets kreditkort. Detta har det socialdemokratiska pr-maskineriet fått att framstå som att Mona Sahlin råkade köpa en chokladkaka på fel kort av misstag.

I samma veva avslöjades också att Mona Sahlin betalat dagmamma svart och hade stora skulder för bland annat tv-avgift och parkeringsböter hos kronofogden.

Aktuellts granskning av en statsministerkandidat är knappast oväntad. Att man söker förklaringar till varför förtroendet för Mona Sahlin är så katastrofalt uselt måste väl anses nyhetsmässigt högintressant? Det kallar spin-mästarna Mosa Mona och vuxenmobbing...

Jo, man tackar... :-)

Fem myror är fler än en myndighet

För ett par år sedan jobbade jag i ett uppdrag där vi hade en viss samverkan med kundens reklambyrå. Det gick ganska bra till slut, men vi hade en hel del problem med att få bra leveranser från reklambyrån.

Jag har funderat en hel del på vad det berodde på... Ett systemfel var att i princip alla deras idéer byggde på att deras copywriter sedan skulle skriva en skitbra text. Man hängde upp ett helt projekt på att EN människa förväntades leverera ett litet mirakel. Att leveransförmågan i just detta fall var något mindre än mirakulös bidrar givetvis till min upplevelse av projektet, men även om självaste Selma Lagerlöf suttit vid pennan skulle riskerna varit för stora.

Det är lite samma sak med det socialistiska förhållningssättet till stat och människa. Man strävar efter att skapa system där sedan en tjänsteman ska fatta ett optimalt myndighetsbeslut. Man verkar tro att det liksom går att veta vad som är bäst och man verkar tro att det går att veta vad som är bäst för varenda människa.

För det första missar man ju det uppenbara faktum att alla människor är olika. Att vi har olika preferenser och vill fatta olika beslut om hur vi vill konsumera, jobba och leva våra liv. För det andra bortser man ju helt ifrån det faktum att en mångfald av försök har betydligt större chans att träffa rätt än ett.

Denna felsyn har en del allvarliga implikationer för våra samhällsinstitutioners konstruktion.

Det är bland annat därför det är så galet med vänsterpartiernas idéer om statliga riskkapitalfonder. Man verkar tro att tjänstemän kan fatta bättre investeringsbeslut än folk och företag. (Till saken hör också att det faktiskt är folkets och företagens pengar från början och det i alla lägen vore bättre att låta dem investera själva.)

Ett annat exempel på samma felsyn är miljölagstiftningen som liksom bygger på att handläggaren i kommunen eller på länsstyrelsen ska vara någon slags renässansmänniska. Inte bara måste man veta allt om de senaste naturvetenskapliga rönen i alla upptänkliga discipliner, utan även vara väl bevandrad i företagsekonomiska spörsmål och juridikens snårstigar.

Eftersom det är ganska ont om universalgenier i den svenska förvaltningsapparaten blir det som det blir. Bristande insikt i investeringskalkylens förtrollande värld och företagandets villkor, parat med rädslan för att göra fel - att släppa igenom något som senare visar sig miljökatastrofalt - gör tillståndsprocesserna till långdragna och komplicerade historier.

Ett mycket allvarligt förhållande som skadar inte bara företagen, tillväxten och välståndsutvecklingen, utan också miljön.

Ämnet diskuteras mer än någonsin nu (i DN igår, t ex) och på fredag nästa vecka håller Svenskt Näringsliv ett seminarium i Visby (klockan 14 - restaurang Bolaget på stora torget) där man presenterar en skrift som sammanfattar intrycken från möten med närmare 100 företag som alla vittnar om den ohållbara situation som rådande miljölagstiftning skapat.

Läs även Miljöfara.