Smaklös (s)-drift med internationell toppolitiker

Men KOM IGEN sossar! Ni kan fan bättre än såhär... På Socialdemokraternas nya "spännande" projekt, en utrikesblogg, har man den gränslöst dåliga smaken att göra narr av Javier Solana's kanske inte helt vita tänder.

Man vill förstatliga Saab, hindra människor från att välja vård i allmänhet och i andra EU-länder i synnerhet. Man har i Stockholms arbetarekommun en 1:a majaffisch som för tankarna till en sovjetromantik man trodde var död sedan länge.

Nu visar man prov på utomordentligt dåligt omdöme när det gäller samröret med för vårt land utomordentligt viktiga kontakter.

Är det dessa människor som en hel tredjedel av den svenska befolkning vill ska styra vårt land (och representera oss i den internationella politiken)? Det är för mig obegripligt.

Update: Utrikesbulletinen bloggar om Solana och har samtidigt den ofantliga godheten att ta bort bilden som driver gäck med honom. För den som undrar ser bilden som var satt att illustrera sossarnas syn på sig själva och utrikesfrågorna såhär:

Fräscht men fel ändå

Grön ungdom är ju för sköna. I ett pressmedelande går de till angrepp mot moderpartiets nyväckta och kanske en smula märkliga vurm för den svenska bilindustrin.

Men knappt hinner man glädjas förrän man inser att detta inte på något sätt att ett uttryck för plötsliga insikter i marknadsekonomins välsignelser.

Tvärtom förordar man "satsningar" (med skattebetalarnas pengar får man förmoda av sammanhanget) i höghastighetståg och förnyelsebar energiproduktion.

Problemet var alltså inte att staten ska plöja in pengar som påtända sjömän i tveksamma affärsprojekt , utan att miljarderna går till "fel" tveksamma affärsprojekt.

Jag har naturligtvis ingenting emot vare sig höghastighetståg eller förnyelsebar energiproduktion och efter regeringens energiöverenskommelse som bland annat omfattar enklare miljöprövningsregler (vilket MP alltid varit starkt emot) sker en explosion av utbyggnaden av det förnybara av aldrig tidigare skådat slag.

Det är företag som driver dessa satsningar. De gör det inte för att de måste. De gör det för att de vill och för att de bedömmer att det är lönsamt.

Det är just på detta sätt utvecklingen ska ske. Inte genom toppstyrning och femårsplaner, utan med goda förutsättningar för marknadens aktörer att agera.

Skön DDR-känsla på dagens (s)

Jag hörde detta igår morse på radion, men kunde riktigt inte tro att jag hörde rätt i min nyvakenhet. Men det gjorde jag tydligen. Socialdemokraterna vill inte att svenskar ska kunna få vård i andra EU-länder på samma sätt som man får vård i Sverige.

Åsa Westlund förde något förvirrat resonemang om "dom rika", vilket inte känns direkt tillämpbart i sammanhanget. HAX var märkligt nog mindre morgontrött än jag och fångade upp galenskaperna.

Det är antagligen så att Socialdemokraterna håller på att ta ett rejält kliv till vänster.

Förutom att man vill göra socialisera Saab till att bli en slags 2000-talets Trabant, (Traabant?) så vill man tydligen även isolera svenskarna från övriga Europa, åtminstone i vårdfrågor till en början.

Hela DDR-känslan kröns väl också när man betraktar årets förstamajaffischer:

Ansvar och mod från näringsministern

Det blir ju snudd på parodiskt när Mona Sahlin i gårdagens SVT Agenda framhärdar i sin kritik mot regeringen och Maud Olofsson om bilkrisen. Till och med den annorstädes mot socialdemokrater vänligt inställda Anna Hedenmo dristade sig till en uppgiven fråga om Mona Sahlin var mindre nogräknad med skattebetalarnas pengar.

Mona Sahlin berättar känslosamt att Saab måste få en chans och att därför regeringen måste skjuta till pengar, men på frågan om staten ska äga Saab blir hon svaret skyldig och det finns väl en viss möjlighet att hon helt enkelt inte förstår frågan.

Det finns heller inga svar från oppositionsledaren om vad som ska hända nästa år och nästnästa. Och året efter det. Saab kommer enligt sin egen prognos först göra vinst någon gång 2012-2013.

Vem ska täcka upp för Saabs förluster fram tills dess? Enligt Mona Sahlin ska tydligen de svenska skattebetalarna göra detta, hur stor den summan än blir?

Det finns också frågetecken kring Saabs affärsplan som leder fram till prognosen att man ska göra vinst 2012-2013.

I 18 år har man ju faktiskt konsekvent missat affärsmålen och det finns ingenting som säger att Saab under början av 2009 förfinat sitt prognosmaskineri till att bli mer pålitligt. Ledningen slåss helt enkelt för sin existens och då är väl kanske alla medel tillåtna, men man måste vara medveten om att det är ett faktum som påverkar deras egen bedömning om framtida vinster.

Låt oss för ett ögonblick leka med tanken att staten ändå skjuter in pengarna som behövs nu i flera år och att Saab gör knakelibraksuccé med sina nya modeller och på så vis lever upp till den egna prognosen.

En av de nya modeller som man hoppas så mycket på i affärsplanen är - tada! - en stadsjeep. 9-4X heter den och ska tillverkas i Mexico. Det är klart att jag inte missunnar Mexikanarna jobb. De har högre produktivitet per satsad peso, jämfört med Trollhättebor. Men för svenska skattepengar?

Maud gör det som är långsiktigt rätt, medan Mona kläcker mer eller mindre obegripliga teser i något slags försök att utnyttja bilarbetarnas besvärliga situation för att plocka billiga politiska poäng.

-----------------

Läs även Per Ankersjö.

Huvudvärk kan komma plötsligt

Ylva Johansson påstår att (s) kommer att riva upp den ytterligt välkomna apoteksreformen som nu äntligen verkar vara på plats. Men det kommer faktiskt inte bli så lätt.

Det finns EU-rättsliga hinder mot att förstatliga privata företag. Vänsterpartierna snacka så mycket de vill, men någon konfiskation eller expropriering kommer helt enkelt inte att kunna ske.

Ylva borde väl vara i Bryssel någon gång då och då i jobbet? Nästa gång rekommenderar jag att Ylva kliver ur limousinen och tar en promenad längs ett valfritt kvarter. Risken är så gott som total att Ylva kommer att kunna kliva in på ett kvällsöppet apotek och köpa lite magnecyl. Dessutom till ett pris som är lägre än vad vårt apoteksmonopol lyckas hålla.

Likadant är det i de flesta andra länder.

Förutom i Nordkorea och på Kuba förstås, där man liksom Ylva Johansson har större förtroende för staten än för människorna...

---------------

Läs även Annie.

Bättre begagnad Saab till salu

Intressant bilannons på blocket:

http://www.blocket.se/vi/20361644.htm

;-)

Läs Ingerös fantastiska inlägg om bilkrisen

Alltså, ibland undrar man varför man försöker blogga själv. :-) Johan Ingerö avfyrar en kanonad av klockrena analyser och underbara formuleringar kring GM's bilkris med vidhängande krav på att fritt få gräva ur de svenska skattebetalarnas fickor. (Ivrigt påhejade av en opposition som tydligen drar i alla halmstrån för att försöka få folk att glömma bort energipolitiken för en stund.)

"När Sahlin i mitten av nittiotalet köpte blöjor och chokladbitar med statens kontokort blev det upptakten till en medial lynchning. Men när hon uppdaterar shoppinglistan med döende bilföretag behandlas det som ett seriöst arbetsmarknadspolitiskt alternativ."

Läs! Nu!

No way, we wont't pay!

Mer Bilfajt

Aftonbladet ger näringsministern rätt

Aftonbladets Lena Melin skriver mycket bra om GM och krisen.

Läs också Anders W Jonssons bloggning om parallellerna till varvskrisen.

Rena osanningar är ett övertramp

Alltså, någon slags måtta får det väl ändå vara!? Det visar sig att Mona Sahlin i sin iver att plocka poäng på Saabs kris ljuger såväl näringsministern som radiojournalisten och alla lyssnare rakt upp i ansiktet.

Hon räknar kanske kallt med att lyssnarna inte kommer att kolla detta och sådär i direktsändning är det ju inte så lätt för reportern att ifrågasätta argumenten, även om de verkar luddiga.

Som tur är finns det ju numera bloggar. Hos Per Ankersjö finner man ett youtubeklipp där Sahlins rena osanning blottläggs. Skulle kanske vara intressant för journalistiken att granska oppositionsledarens förhållningssätt till sanningen?

(Även i SvD)

I övrigt kan man nog tycka att oppositionsledarens ansatser är mer än lovligt snurriga, även om de skulle vara baserade på verkliga förhållanden. (vilket de ju alltså inte är)

Här är klippet:

Tuffa tider kräver tuffa beslutsfattare

Det är ju tappert av Maud Olofsson att ställa sig i Aktuellt och svara på frågor från oroliga Saabmedarbetare direkt på länk från Trollhättan.

Men det är ju en diskussion med helt skeva perspektiv. En näringsminister måste naturligtvis argumentera för en långsiktigt klok politik som möjliggör varaktig tillväxt. Det innebär ibland att gammalt måste lämna plats för nytt. Någon som riskerar att förlora jobbet ger naturligtvis blanka fan i vad som är långsiktigt hållbart för samhället som helhet och i synnerhet om detta gamla är det man får sin utkomst ifrån.

Märkligt upplägg av Aktuellt, kan tyckas, men faktiskt bara ett i en lång rad exempel på hur svag förståelsen är för marknadsekonomi i vårt land i allmänhet och bland journalister i synnerhet. Man har helt enkelt inte grepp om var politiken slutar och människan börjar.

Första frågan exemplifierar ju hela problemet. En Saabanställd är upprörd för att Maud Olofsson inte vill köpa Saab och frågar vad hon tycker om varumärket. Den frågan borde han ha ställt till alla som köper bil!

Uppenbarligen är inte tillräckligt många beredda att betala tillräckligt mycket för en Saab för att det ska vara lönsamt att bygga dem i Trollhättan. Tuff skit och hårda papper, men så är det.

Gör det bättre och billigare, eller gör något annat.

---------------------

Metallfacket rasar och har sig, men Expressen ställer ju den uppenbara frågan: Varför köper inte facket Saab då? Touché...

Inget gott kommer av att ösa skattepengar över Saab

"Hur många hundra miljoner av IF Metalls strejkkassa är då facket villigt att gå in med i Saab?"

Expressens ledarblogg om IF Metalls pundiga påhopp på regeringen.

Put your money where your mouth is! (gammalt djungelordspråk)

Jag är stolt och imponerad av Maud som rakryggad håller den långsiktigt räta linjen i detta.

Via Per Ankersjö. Läs även Annie, Magnus och Hanna om saken.

Kulturministern har fel om konstbegreppet

Lena Adelsohn-Liljeroth gör bort sig i konstdebatten. (Faktum att en riktigt förslagen konstnär skulle kunna göra henne och hennes reaktion och uttalanden till en del av verket.)

Adelsohn-Liljeroth gör sig skyldig till ett tankefel som man ofta möter hos en "konstintresserad" överklass. Hon påstår att det "inte är konst" när snubben ifråga slog sönder en tunnelbanevagn och filmade det hela.

Vad är det för trams? Det är klart att det är konst! Kanske inte konst som Lena Adelsohn-Liljeroth, jag själv eller de flesta andra gillar, men det är konst.

Att konsthandlingen innebär att konstnären begår ett brott under utförandet gör inte verket mer eller mindre konstnärligt.

Det finns åtskilliga exempel ur historien där konstnären har brutit mot lagen och på så vis öppnat upp människors sinnen för nya idéer som i sig har betytt oerhört mycket för mänsklighetens utveckling.

Naturligtvis kan inte konstbegreppet befria en brottsling, konstnär eller inte, från ansvar. Studenten och/eller konstfack ska självklart lagföras för sitt tilltag, precis som den unga damen som tog stora räddningsresurser i anspråk i samband med sitt fejkade depressionsanfall.

Det är om inte annat en viktig del av konsten. Att stå för sin konst är också att stå för de konsekvenser dess utförande innebär. Annars måste verket faktiskt anses ofullbordat.

Staten är inte bättre på att bygga bilar än GM

Maud Olofsson tänker helt rätt och hon har också ryggrad nog att stå upp för vad som är riktigt i hela GM-historien.

OM nu världens största bilföretag inte lyckas få fart på Saab är det faktiskt inte så troligt att svenska staten kommer att kunna göra det.

Statliga interventioner tränger undan produktivitetsökande omställningar och hindrar välståndsutvecklingen.

Företag ska drivas av företagare, även om det skulle kännas politiskt opportunt att göra något mysigt "paket" av det hela.

Obegripligt utspel från Billström och (m)

Moderaternas utspel om att det ska bli möjligt att återkalla medborgarskap är obegripligt, oacceptabelt och omänskligt.

Man kan kanske förstå tanken. Det är klart att medborgarskap som beviljas på felaktiga grunder är ett problem i ett land som har begränsad invandring. Men det problemet löser man inte genom att skicka en brasklapp med medborgarskapet!

De processer som är förknippade med immigrationen måste självklart styras upp, så att de blir rättssäkra och effektiva. De problem som Billström m fl upplever är ju ett uttryck för just att dessa processer fungerar jäkligt dåligt.

Är man medborgare så är man medborgare och måste då också ha samma rättigheter och skydligheter som alla andra medborgare.

Eller vill Billström öppna för möjligheten att återkalla medborgarskapet även för etniska svenskar som missköter sig?

--------------------

Läs även Maggan Andersson som kallar förslaget för sitt rätta namn.

Update: Ser att polarn Fredrick Federley i egenskap av Centerpartiets talesperson i migrationsfrågor kommenterar det hela i SvD och på sin blogg.

Europaparlamentskandidat Abir Al-Sahlani

Min goda vän och partikompis Abir Al-Sahlani slår igång sin kampanj till europaparlamentet med en debattartikel på newsmill om bland annat det destruktiva i den offermentalitet som t ex Kurdo Baksi och andra gärna hänfaller till och försöker pådyvla andra.

Liksom jag tycker Abir att Europa har en stor roll att spela i konststycket att bidra till fred, frihet och välstånd även i andra delar av världen och uttrycket "Den goda stormakten" kommer nog att väcka en hel del känslor. ;-)

Vissa av de värderingar som fått fotfäste här hemma är väl värda att sprida. Marknadsekonomi och mänskliga rättigheter, t ex.

Övervakningen dyr och verkningslös

Något oväntat kanske, men inte desto mindre uppfriskande, lämnar Anders Björck underrättelsenämnden i protest.

Något som många kritiker påpekat är det faktum att de utökade spaningsbefogenheterna inte skulle vara till någon större nytta. Även om man skulle ge blanka fan i människors integritet, så borde man väl i alla fall lyssna på argumentet som säger att den halva miljard som läggs på övervakningen är en dåligt använd halv miljard, om syftet är att värna rikets säkerhet.

(då är inte de kostnader inräknade som läggs på våra tele- och bredbandsräkningar för att operatörerna ska submitta datan till myndigheten, vilket ju kan ses som en slags skatt.)

Man väntar ju med spänning till den planerade och efter mycket gråt och tandagnislan införda kontrollstationen 2010. Med all rimlighet kommer man då att landa i samma slutsats som Anders Björck nu förutspår. Dvs att positiva effekter av lagen har uteblivit.

Imponerande energiöverenskommelse utan genomslag i opinionen

Jag har aldrig tvivlat en sekund på det riktiga i att försöka lösa upp den energipolitiska sklerosen som svävat över varje borgerligt regeringsalternativ i över trettio år.

Det skulle krävas en hel del ledarskap, förhandlingsskicklighet och kanske framför allt mod av en centerledare att ta tag i detta.

Media gjorde vad de kunde för att hitta kritiska centerpartister och visst fann man några. Dock ska sägas att medialogiken inte alltid avspeglar övrig logik. Framförallt inte med avseende på proportionalitet. När man dessutom ställer frågan som om (c) nu skulle vilja "satsa på" kärnkraft, kan man förstå att folk är negativa. Faktum var att detta ändå var ganska långt ifrån sanningen när man betraktar energiöverenskommelsens total. Med de aldrig tidigare skådade framstötarna för utveckling och utbyggnad av förnyelsebart möttes energiuppgörelsen med jubel och stående ovationer på centerpartiets kommundagar i Visby.

Genom att öppna för kärnkraft - inte förespråka, rekommendera, föredra eller "satsa på" - utan "öppna för", att kunna tänka sig att tillåta den, OM den hårda miljöprövningen klaras och OM marknaden själv anser det ekonomiskt och bär den fulla marknadsrisken, så undanröjs en stor osäkerhetsfaktor för näringslivet och därmed för tillväxten och jobben.

På lång sikt är energiuppgörelsen gynnsam på alla sätt, för landet, för miljön, för alliansen och för centerpartiet. Särskilt skönt är det faktiskt också konstatera att energiuppgörelsen inte haft några som helst negativa verkningar på centerpartiets väljarstöd ens på kort sikt.

SvD/Sifo's väljarbarometer för februari visar oförändrat stöd för oss. (läs även Per Ankersjö om detta) Att alliansen som helthet backar är tråkigt och faktiskt lite förvånande, men opinionen verkar ha en tendens att liksom vandra i foxtrot. Man får väl helt enkelt försöka värdera detta över längre tid.

Intressant är också att betrakta oppositionens konvulsioner kring detta. Stefan Löfvéns hållning är redovisad sedan länge och presenterades ytterligare en gång i ekots lörsdagsintervju: "Kom överens! Och gör det över blockgränsen".

Mellan raderna står detta att läsa: IF Metall föredrar regeringens energipolitik framför vänsterpartiernas. Om inte blockgränsen kan överbryggas hamnar metallfacket i en oerhört knepig sits: Man förväntas betala och kampanja för en politik som motverkar det som är bättre för metalls medlemmar. (LO pytsar in hundratals miljoner i Socialdemokraternas valrörelser.)

Som sittande metallordförande och representant i Socialdemokraternas verkställande utskott kan man naturligtvis inte kritisera Partiets politik offentligt och oförblommerat, men det kan den förra metallordföranden. Göran Johnsson debatterar igår om sina synpunkter på det nuvarande ledarskapet.

Opinionsundersökningarna ger dessutom Göran Johnsson och alla andra kritiker rätt. Medan stödet för Socialdemokraterna fortfarande står starkt (det gillar jag naturligvis inte, men så är det) så sjunker förtroendet för Mona Sahlin som statsministerkandidat som en sten.

Det går inte att förklara bort och det går heller inte att bortse ifrån.

Jag ber om ursäkt

Lik en lejonklippt kungspudel ligger jag på rygg med blottad strupe och hoppas på omgivningens överseende fast jag egentligen inte förtjänar det.

Johan Ingerö uppmärksammar en kanske oförlåtlig fadäs. Min själ kan vara utan räddning och det känns på sätt och vis förmätet att be om förlåtelse. Min förhoppning är dock att detta aldrig kommer till Biff Byford och de andra närmast berördas kännedom, utan stannar innanför landets gränser.

Jag har - hur nu jag har kunnat gjort det - nämnt sifferkombinationen 747 i musiksammanhang, utan att hylla dessa halvgudar som långt innan Kent började sitt korståg mot tonårsflickornas hjärtan, tog några meningslösa siffror som betecknar en flygplanstyp och gjorde stor poesi av dem, ackompanjerad av den ljuvaste kontrapunkt.

Saxon heter de naturligtvis och var mina största idoler 1984. Fantastiskt band.

Jag får försöka gottgöra detta efter bästa förmåga.

Ber härmed ödmjukt om ursäkt till alla som (med rätta) känner sig kränkta av mitt hemska tilltag.

747 och stureplanscentern

Hehe.. jag ser att Per Ankersjö uppmärksammar det faktum att stureplanscenterns ordförande, Christer Mellstrand spelar huvudrollen i en Kentvideo.

Om man frågar mig är det dessutom en av de bästa musikvideor som någonsin gjorts.

Här finns den att beskåda.

Asbra video och lika bra ordförande... :-)

Stureplanscentern ikväll

Ingen har väl missat att det är möte med stureplanscentern ikväll?

Lasse Dilschmann, VD på Ladbrokes, och Anders Åkesson, centerpartiets talesperson i spelfrågor, är gäster.

Restaurang Republik kl 19.

Vi ses!

Sanningen är inte farlig

Läser i SvD om det högst märkliga i att Karolinska Institutet vägrar lämna ut forskningsmaterial kring en gigantisk studie kring byggarbetares rök-, snusvanor och hälsa.

Det verkar råda en förutbestämd uppfattning i folkhälsosverige om att snus är livsfarligt, fast det faktiskt finns en hel del vetenskapligt stöd för att snus inte tillnärmelsevis är lika skadligt som rökning.

Därav följer ju att om de som väljer att snusa istället för att röka drabbas av tobaksrelaterade skador i betydligt mindre utsträckning.

I artikeln framgår att det finns en strid mellan forskare som anser att snuset är en väg till bättre hälsa, genom att det substituerar ut rökning och en annan falang som vill bekämpa all tobak till varje pris och som är väldigt kritiska mot snus.

Man kan väl att i den stora studiens grundmaterial finns sådant som stöder tesen att snuset faktiskt kan leda till en bättre genomsnittlig hälsa, men att detta står så pass stick i stäv med snushatarnas förutfattade mening att de inte vill att deras meningsmotståndare ska få tillgång till ett material som kanske kan bevisa att snuset skulle kunna fylla en viktig folkhälsofunktion.

Jag varken snusar eller röker själv och borde väl inte bry mig så mycket om vad folk tycker om tobak. (Jag har andra laster som jag underhåller efter bästa förmåga.) Men att det ska läggas skattepengar på att förståsigpåare ska bestämma hur vi ska leva våra liv tycker jag helt enkelt inte om. Inte blir det bättre av att dessa goda råd ofta faktiskt är gravt felaktiga.

Man känner liksom igen folkhälsomoralismens fula tryne när det sticker fram.

Vindkraftens största fiende är (s)

Får ett frustrerat mail från en bekant som jobbar med vindkraft. Vad sossarna håller på med nu är helt obegripligt.

Man säger hårdnackat NEJ! till att ersätta gamla kärnkraftaggregat med nya. Man hänvisar till förnyelsebart och då främst - får man anta - vindkraft, men utan att någon konkret politik om hur all denna vindkraft ska komma tillstånd redovisas. Snarare tvärtom faktiskt.

Tvärtom slår man undan fötterna för vindkraften med genom att gå ut och kräva en isolering mellan Sverige och andra länder när det gäller energi.

För vindkraften är det livsviktigt att kunna koppla samman lokaliseringar eftersom vindförhållandena är olika på olika platser. Den delade kostnaden för transmissionskabel över hav mellan länder och transmission mellan de havsbaserade kraftverken och från parkerna är heller inte en oviktig faktor för att göra vindkraften kostnadseffektiv.

Med ett pan-europeiskt supertransmissionssystem, som bygger samman kustländerna från Danmark till Spanien blir vindkraften oerhört mycket mer leveranssäkert, samtidigt som en eventuell utbyggnad av solkraftsanläggningar på södra sidan om Gibraltar skulle kunna bidra i hela Europa med förnyelsebart producerad el.

Eller vill Mona Sahlin inte ha en kabel mellan Europa och Afrika heller?

---------------------

Läs också Oscar Fredriksson om det mer än lovligt snurriga s-info just nu och Per Ankersjö som ställer en öppen fråga om LO´s jobb är att säkra sina medlemmars intressen, eller om det är att göra allt för Mona Sahlin.

---------------------

Och just det... I ett gemensamt pressmedelande från IF Metall och SAP ska deras gemensamma hållning inför samtalen med Maud Olofsson klargöras. Men kärnkraften nämns inte i ett enda ord!

Energiförhandlingar idag

Maud Olofsson gjorde mycket bra ifrån sig på Liberala Gruppen igår. Ett härligt anförande helt byggt på ideologi (och en rejäl portion humor). Läs mer hos Dick Erixon som bloggar om det hela.

Idag kl 1430 tar samma Maud emot oppositionen för diskussioner om energiöverenskommelsen. Hur troligt det är att man kommer att landa i någon slags totalt gemensam hållning är väl svårt att uppskatta, men helt klart är ju att det är tre väldigt olika viljor som kommer på besök på näringsdepartementet.

Mona Sahlin är också uppmanad (för att uttrycka sig milt) att komma överens i frågan. Pappers- och metallarbetarna är minst sagt angelägna. Med all rätt. Det går inte att sväva på målet i en så oerhört för näringlivet väsentlig fråga som energipolitiken.

Jag hade förmånen att samtala med trevliga och kloka Stefan Löfvén, som var med på begivenheten på Scania förra veckan, och ställde frågan rätt ut hur han skulle ställa sig till två regeringsalternativ där det borgerliga hade en för hans medlemmar vettig energipolitik och det socialistiska inte hade det.

Hos en fackbas som Stefan sitter självklart socialdemokratin djupt rotad så något direkt stöd för andra partier än SAP kan väl egentligen aldrig förekomma, men det faktum att faktiskt INTE automatiskt svarade att han skulle stödja det socialistiska regeringsalternativet säger faktiskt en hel del.

Läs även Per Ankersjö, Magnus Andersson och Oscar Fredriksson.

Kabelavhuggning och klimatnationalism

Svenska naturskyddsföreningens Svante Axelsson sågar Mona Sahlins senaste genidrag vid fotknölarna. Och på goda grunder... Hur tänker hon?

Förutom det faktum att protektionism alltid är av ondo rent ekonomiskt skulle kabelavhuggningspolitiken få en rad mycket allvarliga konsekvenser.

Svensk elproduktion är så gott som klimatneutral och ännu bättre blir det ju med regeringens politik. Att exportera det vi själva inte hinner göra av med är bra för Sveriges ekonomi och bra för miljön på ett globalt plan.

Eller vill Mona Sahlin att balterna ska vara utlämnade åt kolkraft eller rysk fossilgas? Eller ska man klämma den sista musten ur Ignalina? Förlåt mig, men det låter inte sådär vidare värst miljöbra.

Vindkraften är i högsta grad beroende av integrerade transmissionssystem för att utjämna väderberoende effektskillnader. Dessutom delas kostnaderna för havsbaserade kraftverk med överföringskablarna. (Upp till 30% av kostnaderna för att bygga vindkraft till havs är kabeldragningen till och mellan aggregaten.) Stoppas överföringsförbindelserna påverkas kostnaden för havsbaserad vindkraft på ett högst dramatiskt sätt.

Ett obegripligt knasigt utspel...

Varför inte bara säga att regeringens energiöverenskommelse faktiskt är helt OK och ansluta sig till den?

Rasism hos polisen oacceptabel

Ser att någon kommunistblogg länkat hit och i och med det "skräms" av liberalers tystnad kring de rasistiska poliserna i Skåne.

Det är så självklart att rasism är helt oacceptabelt att det liksom inte kändes som att det fanns något att tillföra till den debatten, men ok:

Rasism är idiotiskt, ondskefullt och oacceptabelt överallt och i synnerhet bland dem som är satta att garantera ordningen och människors säkerhet.

De poliser som hyser dessa åsikter och låter sin yrkesutövning påverkas av den är knappast lämpliga för sitt jobb och borde därför göra något annat. (Le sparque, helt enkelt.)

Lite mer tjat om energipolitiken... Men det ÄR ju så viktigt och intressant

Gårdagens debatt mellan statsminister Fredrik Reinfeldt och oppositionsledaren Mona Sahlin blev nästan parodisk. Jag har många gånger beundrat Mona Sahlins förmåga att aldrig liksom komma av sig, utan alltid kunna vända kniviga frågor mot sin motståndare med ofta snygga retoriska figurer.

Så var dock ej fallet igår. Mona åkte på dyngstryk och framstod tunn och närmast osympatisk mot en till diskussioner inbjudande Reinfeldt som till och med kunde kosta på sig ett leende mot Mona.

I Agenda kommenterade bland annat Helle Klein debatten och hade en minst sagt märklig tolkning av utfallet. Antagligen springer Helles ansatser ur samma källa som det som idag står att läsa på Aftonbladets ledarsida. De har helt enkelt bestämt sig för att försöka skriva ner regeringens energiöverenskommelse.

Lycka till med det. Om de inte vill lyssna på facket, industrin eller svensk vindenergi så kan de väl läsa sin egen tidning i vilken Lena Melin konstaterar att förloraren i allt detta heter Mona Sahlin.

För en tid sedan skrev jag om det för Mona Sahlin något problematiska i att lägga ut miljöpolitiken på "underkonsulten" miljöpartiet. Ett på många sätt märkligt val som allvarligt begränsar hennes debattutrymme i en fråga som med all rimlighet kommer att återfinnas högt på agendan för överskådlig framtid.

Nu med energiöverenskommelsen blir detta så tydligt.

Mona stor och pratar om att "satsa på forskning" och annat. Men dessa vaga förhoppningar om en explosion av förnyelsebar energiproduktion saknar all trovärdighet, så länge de inte kan preciseras genom en konkret och genomförbar politik. (Typ en sådan som regeringen har.)

Att delar av fackföreningsrörelsen inte upplever det som händer nu som alltigenom toppen, visar sig bland annat i Stefan Löfvéns öppna vädjan till Mona Sahlin att komma överens med regeringen om energipolitiken, underförstått att denna regeringens energipolitik är enormt mycket bättre än den som ett vänsteralternativ skulle komma att prestera själva.

Läs även Departementet, Per Ankersjö och Ingerö om saken.

Kanske borde Metall stödja alliansen istället?

Nu i kvällens rapportsändning konstaterar Stefan Löfvén (IF Metall) att Socialdemokraterna MÅSTE komma överens med regeringen om energipolitiken för att garantera långsiktiga villkor för industrin.

Det finns ju faktist ett annat sätt för Metall att hantera den uppkomna situationen: Sluta upp med ett ge Socialdemokraterna de tusentals kronor av medlemmarnas pengar som vanligtvis går till den socialdemokratiska valkampanjen.

Rekommendera medlemmarna att rösta efter eget hjärta.

I tidningen Metallarbetaren (som åtminstone förr om åren hade den goda smaken att ha med Arne Anka i varje nummer) kan man inför valet ha en neutralt framställd jämförelse mellan regeringsalternativen i frågor som man tror är viktiga för metalljobbarna. T ex energipolitiken.

För IF Metalls lojalitet måste väl i rimlighetens namn i första hand ligga hos medlemmarna?

----------------------

Läs Anders W Jonssons och Henrik Sjöholms bloggningar om kärnkraften och Centerpartiet.

----------------------

Missa inte kvällens Agenda som ska handla om energipolitiken. :-)

Om företagande på brännpunkt

Magnus Andersson skriver idag på SvD Brännpunkt om företagande, vilket är viktigt att inte glömma bort mitt i all energipolitisk yra.

Som företagare sedan många år tillbaka kan jag bara säga att jag aldrig ångrar att jag valde den här banan. Aldrig. Inte en sekund.

Det är verkligen skitläskigt att ge sig ut på okänt vatten och inte veta om man kommer att kunna tjäna några pengar, men gör man rätt och jobbar hårt kommer det till slut en dag där man plötsligt se vilken stabilitet man ändå lyckats bygga upp.

Detta tar dock längre tid än vad de flesta tror. Jag tror att jag och min kompanjon harvade på i minst 4-5 år, innan vi kunde börja räkna med att få lön varje månad.

Likviditetspoblemet är ständigt närvarande, men också faktiskt en garant för att du håller dig på rätt sida om lönsamheten. Det är naturligtvis olika från bransch till branch, men en annan underskattning många gör är tiden mellan det att man tar en första kontakt med en ny kund, tills dess att man börjar tjäna pengar på dem.

I mitt fall är snittet kanske 2 år från säljsamtalet och till att första fakturan är betald. Ibland går det fortare, men då är det oftast fråga om mindre projekt.

Säljsamtalen blir ganska många innan något av dem faktiskt leder till affär. En gång jobbade jag med en marknadschef som hade en korkad sägning som jag alls inte tyckte om när han sa den: 100 knack, 10 snack, 1 tack. Dessa proportioner kanske inte gäller i det jag jobbar med och det går nog kanske inte att ringa runt och sälja våra tjänster på cold calls, men som ny företagare måste man ha en medvetenhet kring det faktum att varje kontakt inte kommer att leda till affär, men att detta är något helt naturligt och inget att förebrå sig.

Slipa processerna, ut och träffa folk, ring upp och prata, ta många förutsättningslösa möten, jobba pro bono - det är alltid bättre att jobba än att inte jobba, även om du inte får betalt. Och GE INTE UPP!!! Uppsidan kan vara väldigt fin rent ekonomiskt, men den stora belöningen är känslomässig! Det är få saker som slår känslan av att damma in en riktigt fin affär! :-)

Svensk Vindenergi mycket positiva

OK. Har egentligen inte tid att blogga, men måste uppmärksamma detta:

Vindkraftsindustrin hyllar regeringens energiöverenskommelse...

:-)

Historisk energiöverenskommelse på plats

En gigantiskt satsning på förnyelsebar energi är på plats och Sveriges första energieffektiviseringsprogram ingår i detta.

Jag är ju en stark anhängare av en rent marknadsekonomisk energimarknad, men kan väl egentligen leva med att vi har ett certifikatssystem som stöttar förnyelsebart.

Jag gillar dock skrivningen om att "inte en skattekrona ska subventionera kärnkraften".

Kärnkraften står idag för 66 TWh av vår elproduktion, vindkraften för mindre än 1,5 TWh. Med vetskap om att miljöprövningsprocesser kan ta oerhört lång tid i vårt avlånga land, råder en befogad osäkerhet kring elförsörjningen om det finns en risk för att nya kärnkraftverk inte under några som helst omständigheter får byggas.

De första ska tas ur drift 2023-2025.

En sådan osäkerhet hindrar investeringsbeslut i Sverige. Sådana hinder har direkta effekter på jobben i Sverige. Samtidigt som att ett elunderskott i den svenska produktionen med stor sannolikhet leder till import av kolkraftsel.

Vad regeringen nu gör är att undanröja det omedelbara avvecklingshotet, men att samtidigt säkra satsningar på förnyelsebar energiproduktion. Satsningar vars dignitet och omfattning aldrig tidigare skådats.

Att detta är det rätta inte bara för tillväxten utan också för miljön, bekräftas väl att Miljöpartiet idag också backar från sitt avvecklingskrav.

------------------

Läs även Fredrick Federleys bloggning i frågan.

Krafttag kring energipolitiken i Södertälje

Rundabordssamtalet idag om energipolitiken var mycket intressant ur främst ett allmänpolitiskt perspektiv och kanske liiite av en besvikelse när det gäller den rent energipolitiska delen.

De båda socialdemokraterna Stefan Löfvén och Anders Lago kunde inte nog betona vikten av att regeringen nu måste bjuda in Socialdemokraterna till förhandling om energipolitiken. Detta upprepades flera gånger.

Den enkla fråga man kan ställa sig är naturligtvis varför? Vad finns det att förhandla om?

Om alliansen hamnar någonstans i närheten av sossarnas linje är det ju bara för den socialdemokratiska riksdagsgruppen att rösta "ja" till propositionen och förklara att man har för avsikt att ha denna hållning för överskådlig framtid och att man inte kommer att gå med på en avveckling som Miljöpartiet (och kanske Vänsterpartiet) kräver.

Som jag uttryckte i det förra inlägget handlar hela initiativet naturligtvis till stor del om att säkra kärnkraften, men såväl Leif Östling som flera av paneldeltagarna skjuter över målet när de påstår att kärnkraft måste finnas med som en del av den svenska energiproduktionen.

Hur vet de det?

Det är lite som att ha en politisk diskussion där man bjuder in materialforskare, ett par riksdagsmän, kommunens starke man, lastbilschaufförernas fackbas och trafikskadades riksförbund för att diskutera en lag som ska bestämma om man ska ha raka 6:or eller V8:or i lastbilar.

Det är något som Scania och deras kunder måste fatta beslut om själva.

Det är inte 6:an eller 8:an som ska motarbetas, så det är helt meningslöst att debattera vilken av motortyperna som är bäst. Utsläppen som genereras när man kör dem som drabbar andra människor är problemet och det som ska bekämpas.

Detta sker lämpligast genom att låta den som vill släppa ut skadliga ämnen från t ex dieselmotorer måste ersätta de som drabbas av utsläppen, enligt Polluter Pays Principal.

Detta bör gälla såväl när man kör lastbil som när man producerar energi.

Energipolitiken i fokus hela dagen (och kvällen)

Idag deltar jag på en träff på Scania i Södertälje om energipolitiken. Arrangör är nätverket krafttag.nu som själva beskriver sig som "ett nationellt upprop för en bred överenskommelse om energipolitiken".

(Naturligtvis handlar det till största del om att öppna de politiska låsningar som finns kring kärnkraften.)

Frågan är hur bred en sådan överenskommelse kan bli nu när Mona Sahlin har låst fast Socialdemokraterna i en avvecklingspolitik?

Scania är ett av landets koolaste företag om man frågar mig, så det ska bli kul att träffa Leif Östling. En fråga jag tänker ställa är hur stor del av en lastbils pris som är energikostnad.

Återkommer med ett utförligt referat i eftermiddag.

Missa inte heller kvällens politikpub på Centerpartiets högkvarter om just energipolitiken!

Adressen är Stora Nygatan 4 och det börjar 1830. Centerpartiet bjussar på något att käka och dricka.

Gäster är Staffan Henningsson från WWF och Mikael Ståldal från Miljövänner för kärnkraft.

Kan nog blir väääldigt intressant!

Att missköta sitt jobb

Den jävla idioten ska ha sparken på blankt papper. Man blir så förbannad.

Ang. att en halvblind 90-åring blev utslängd ur färdtjänstbilen och tvingades krypa en kilometer i mörkret för att komma fram.

Det är minst fråga om tjänstefel och kanske till och med misshandel.

Energiministern visar ledarskap

Maud Olofsson fortsätter idag på den inslagna vägen om en öppning för ny kärnkraft, parat med satsningar på förnyelsebart.

Imponerande och mycket glädjande! :-)

Inte fullt lika imponerande för alla Metallarbetare, som med sin fackavgift kommer att tvingas betala tusentals kronor för socialdemokratiskt valkampanjande som i praktiken syftar till att avskaffa deras jobb.

Per Ankersjö hann först med att kommentera detta.

Om någon missat min kärnkraftsmotion finns den att beskåda här.

300/9 proportionen på (fp)'s feltänk

Folkpartiet vill stoppa matematikundervisning på arabiska. Varför i all friden då?

För det första är arabiska faktiskt matematikens orginalspråk.

För det andra är det med all rimlighet viktigare att matematiklektionerna används till att lära ut matematik på ett så effektivt sätt som möjligt.

Kanske är det sviktande svenska matematikkunskaper som ligger bakom folkpartiets hållning? För visst borde ett språk som talas av över 300 000 000 människor vara större än ett språk som talas av 9 000 000...

Demokratins spärrar mot de värsta knäppgökarna

Häromdagen kom jag att tala om religion med en god vän som är uppväxt i ett muslimskt land. Hon verkar ha precis samma förhållningssätt till religionen som jag. Icke troende egentligen, men ändå med en stor respekt för de traditioner och en kultur som trots allt vuxit fram i en kristen eller muslimsk kontext. (Väldigt mycket i dessa båda traditioner är påfallande lika.)

På samma sätt har jag tyckt att kyrkan har haft en självklar roll i vår kultur. Jag har inte blivit ett dugg irriterad över att skolavslutningar äger rum i kyrkor och att psalmer med ursprungligen kristet innehåll sjungs till sommarens ära. Jag sjunger gärna med och känner nog något som kan beskrivas som andlighet när kött blir hö och blomstren dö och tiden allt fördriver.

På senare tid händer det dock en del som skapar tvivel kring kyrkans och religionens roll.

Påven uttalar sig om homosexuella på ett hissnande sätt. (Även om detta utan tvivel förstärktes i svenska media, borde han inte ens varit i närheten av ett sådant uttalande.)

En skum kristen sekt som i huvudsak ägnar sig åt motsatsen till vad kärleksbudskapet förkunnar, hälsas åter välkomna i den kristna gemenskapen, efter att en gång blivit utslängda bland annat för sin galopperande antisemitism.

En församling i Luleå ställer i samverkan med kommunen in ett evenemang som skulle ha hedrat förintelsens offer.

Kyrkans företrädare i Sverige ägnar sig storskaligt åt att använda sin plattform till att torgföra antiglobalisitiska åsikter och ett allmänt ifrågasättande av marknadsekonomi.

Idag kan man läsa att det politiskt ibland ganska läbbiga Österrike får en biskop som på allvar påstår att Harry Potter är djävulen (tur då i o f s att han inte finns på riktigt, utan bara i en ungdomsbok) och att orkanen Katrina sänts från gud för att utplåna abortkliniker. (Att orkanen dessutom utplånade en herrans massa såväl födda som ofödda verkar i Gerhard Maria Wagners värld vara det svinn man får räkna med.)

Den 20 september i år är det kyrkoval i Sverige. Eftersom valdeltagandet är lågt är möjligheterna till att komma in högre för t ex Sverigedemokraterna och deras ännu galnare släktingar i form av nationaldemokrater och allt vad de heter.

Även om man inte är superintresserad av kyrkopolitiska frågor kan det finnas anledning att gå och rösta. För om det vill sig illa kommer kyrkopolitiken kunna bli mer "intressant" än vad någon kan önska.

Update: Helen Törnqvist påminner om att Sverigedemokraterna redan sitter i kyrkomötet.