DN Kultur och liberalismen

DN Kultur är så sköna. Inte en enda av de som hyllat Naomi Kleins Chockdoktrinen i DN eller på andra ställen bemöter den förkrossande kritik som Boris Benulic och Johan Norberg bjuder på i sin bok, Naomi Kleins nakenchock.

Om det är samvetet eller om man vill bevisa för omvärlden att det inte råder någon bojkott mot böcker utgivna av Timbro, publicerades igår i DN Kultur en essä av Gunnar Fredriksson om den liberala ikonen Thomas Paine som Timbro nyligen gett ut böcker av och om.

Det är ju toppen.

Inte desto mindre kan man inte hålla sig ifrån tjyvnyp mot "nyliberalismen", Timbro och förordet av Mattias $vensson. Jag ser fram emot att läsa $venssons replik som flaggas för på hans blogg. Men det är väl för mycket att hoppas på att man får läsa den i DN.

Taxi, var god dröj

Taxipriser är en jäkla soppa. Inget tvivel råder om den saken.

Men att gå in och reglera hur mycket företag ska ta betalt för sin produkt är inte lösningen. Det vill tydligen Emma Henriksson (kd) och hon har sällskap av transportarbetareförbundets tillförordnade överdirektör Clas Linder, som verkar tycka att det är ett problem med konkurrens överhuvudtaget.

Man kanske behöver gå på en näsbränna en gång för att lära sig titta efter priserna. Det finns priser angivna för en av vägverket konstruerad typresa, men dessa siffror är svåra att relatera till när man inte har något att jämföra med.

Det skulle kunna finnas, förutom de egna priserna, prisuppgifter från de tre billigaste taxibolagen på varje prisplån som nu sitter på alla taxibilar så att jämförelserna blir lättare.

Variationsrikedom bland priserna är bara bra. Det gör att det faktiskt FINNS en bulle att få tag i när man verkligen behöver en samtidigt som många andra gör det. Man har då valet att åka den dyra eller att inte göra det. Om priserna skulle regleras kommer det valet inte att finnas.

Nato kanske ett bra alternativ?

Magnus Andersson debatterar idag i Sydsvenskan om att vi bör utreda vad ett Natomedlemskap skulle kunna innebära för oss.

Inte mig emot.

Jag är inte säker på att ett medlemskap bara vore bra, men det är ju självklart så att 25 länder tillsammans kan ha en större förmåga att möta hot till en relativt sätt lägre kostnad än var och en för sig.

Dubbel seger för etanolen

Regeringen förtjänar beröm för hanteringen av etanolen. Man lyckades få EU med på en 20% rabatt på koldioxidutsläppen för avgaser från etanol. Personligen tycker jag att rabatten är snål, men man kan inte få allt. Detta är dock en viktig markering och det betyder mycket för Volvo och Saab som har satsat mycket på flexifuelbilar.

Det andra stora är den slopade etanoltullen. Spannmålsbönderna ville naturligtvis ha skydd från konkurrens från t ex Brasilien. Så blir det nu inte, vilket är helt rätt. Frihandeln innebär lägre priser för konsumenterna och bättre villkor för den producent som bäst förmår att använda sina komparativa fördelar.

Ewa Björling verkar helt stabil när det gäller frihandel och Eskil Erlandsson visar prov på en föredömlig integritet i en fråga som han garanterat utsätts för en hel del påtryckning i.

Längre straff för våldsbrott kanske?

Läser på bloggen Svensson om att ungdomsvåldet fortsätter. I helgen misshandlades fyra personer av gäng som använder någon slags perverterad politisk motivering till att vara ute och ställa till med bråk.

Jäkligt trist, men det verkar väl finnas ett visst hopp för att blir gärningsmännen gripna och lagförda.

Dessvärre blir våldsbrott väldigt milt bestraffade. En del gör gällande att hårdare straff inte bidrar till minskad kriminalitet för att det inte avskräcker kriminella från att begå brott. Det kan kanske stämma, men det är ju samtidigt så att man inte misshandlar folk på stan så länge man sitter inne.

Människor som gång på gång gör sig skyldig till misshandel kommer ju liksom inte att göra det lika ofta om de sitter inne längre varje gång det sker. Ett rent matematiskt faktum.

Socialism värre än plumpt effektsökeri

Måste säga att jag har lite svårt att uppbåda engagemang inför SSUs senaste tilltag - att hylla den som eventuellt skulle ha förgiftat maten i Svenskt Näringslivs matsal.

Det är liksom ingen nyhet när det kommer från ett förbund som radar skandaler på varandra med allt ifrån storskaligt ekonomiskt fiffel till onämnbara äckligheter på lyxhotell i Bryssel.

Långt mer upprörande är den syn på näringsliv och företagande som SSU ger uttryck för i sina kommentarer kring detta! Snack om att "storkapitalets män äter sig mätta på världens arbetares lidande" (sic) väcker undrar om vilken tid vi egentligen lever i? (Eller kanske vilken tid SSU lever i.)

Vad har dessa människor för sjuka idéer om hur världen fungerar?

Även de SSU:are som är mer moderata kring de revolutionära strävandena verkar anse att "kapitalismen ska avskaffas", men av godheten i deras hjärtan ska det ske utan att mörda meningsmotståndarna. (Stort tack! jättebussigt. Verkligen...)

Jag ska inte göra något försök att kleta detta på Socialdemokraterna som helhet. Visserligen omfattar socialdemokratin en del knasiga idéer om statens roll jämfört med individens, men man har alltid haft förståndet att uppskatta näringslivet. Av lätt insedda skäl. Näringslivet genererar resurser som ger välstånd.

Att nästa generations socialdemokrater uttrycker en tydlig vilja att införa socialism som samhällsmodell bör rimligen väcka frågor hos de svenska företagen. Kanske det är dags att börja planera för bedriva verksamheten från något annat land. Estland är nära, trevligt och har låga skatter. Och estniska socialdemokrater hyllar företagare - inte de som försöker förgifta företagarna.

Läs också PromeMorian (som är en av de vettiga sossarna) och Ingerö (som tycker att s-ledningen bär ett ansvar).

Domstolsprövning à la Tyskland

Så kom då äntligen ett seriöst förslag från regeringen på hur massavlyssningen ska stoppas.

Ett flertal rejält förbättrande åtgärder tänker faktiskt regeringen lagstifta om. Det blir alltså inte fråga om en förordning som lättare skulle kunna ändras. Det blir lag.

Punkterna om kontroll och rätten till upprättelse och skadestånd var nödvändiga i varje tänkbart kompletterande förslag och att informationstappningen flyttas bort från FRA var i alla fall för min del ett absolut och icke-kompromissbart krav.

Men jag är ärligt talat förvånad och positivt överraskad över att det faktiskt blir fråga om en riktig domstol! Detta är den linje som främst Annie Johansson drivit på för. Mycket glädjande.

Till och med HAX är försiktigt positiv, liksom Svensson. Magnus Andersson tycker att förslaget är bättre än vad han vågat hoppas och jag talade nyss med Erik Hultin i telefon och vi var nog överrens om att det faktiskt är fråga om rejäla och genomgripande förändringar.

Det är emellertid OTROLIGT viktigt att vi inte lägger integritetsfrågorna åt sidan nu. Vi måste prata mer om dem, gå till botten med de bakomliggande folkrättsliga aspekterna och utveckla, utbilda och utforska moral och värderingar kring individens frihet.

Hur det ska göras vet jag inte, men jag tänker nog börja med att läsa mer om det. Henrik Alexandersson rekommenderade häromdagen F A Hayek's Vägen till Träldom.

Läslista på temat efterlyses. Kommentera gärna med tips.

Problemet Frankrike och telecompaketet

Telecompaketets kringelkrokar går att att följa på bland andra Henrik Alexandersson och Christofer Fjellners bloggar.

Problemet är - som så ofta i EU sammanhang - Frankrike. Christofer berättar att han fick EPP's rapportör i frågan, tyska Angelica Nibler, med på tåget så att hela EPP skulle stödja det viktiga ändringsförslaget som ursprungligen kom från Fjellners penna.

Jaques Toubon lyckades dock i ett mycket hårt utfall - och genom att släppa ett kontraförslag - mot detta förmå gruppen att besluta om fri röstning, vilket var jäkligt synd. Annars hade saken varit biff.

Nu blir det som HAX beskriver det, en riktig rysare.

Update: Det verkar gått bra! Läs om'et hos HAX.

Jag ska rösta på Henrik Sjöholm

Henrik Sjöholm är en god vän och partikompis som kandiderar till Europaparlamentet. Jag skickade just ett facebookmeddelande till de som är med i intressegruppen för stureplanscentern i vilket jag berättar om varför Henrik är min favoritkandidat.

Anledningarna till Henriks lämplighet som Europaparlamentariker är många, men en sak har kommit att bli väldigt viktig. Dels på nationell nivå, men kanske framförallt i europapolitiken.

Henrik Sjöholm är den kandidat som förstår den "nya" digitala världen och de integritetsproblem som uppstår när man försöker applicera den gamla tidens regelverk i den nya tidens verklighet allra bäst. Inte bara bäst bland de centerpartistiska kandidaterna, utan antagligen bäst av ALLA kandidater (möjligen med undantag för Christofer Fjellner (m) om han ställer upp för omval - förövrigt också en grymt skicklig och vettig europaparlamentariker som gör ett superjobb för friheten).

Nu är det ju i partisvängen så att man kan riskera en hel på att vara besvärlig och sticka ut hakan. Henrik har stuckit ut hakan när det gäller FRA-frågan. Han har ställt upp och diskuterat, suttit i soffor och debattpaneler och argumenterat sakligt och väl om varför lagen är både dålig och faktiskt också oförenlig med Centerpartiets värderingar.

Nu är det förhållandevis högt i tak i vårt parti och jag hoppas verkligen att Henrik inte kommer att straffas för sin rakryggade hållning. Vi behöver nämligen så raka ryggar som möjligt i europapolitiken framöver, med frågor som telekompaketet, bloggregistrering och annat oroväckande på agendan.

Jag kommer att rösta på Henrik (kandidat nr 170) i medlemsomröstningen och rekommenderar andra centerpartister att göra likadant!

Kolla senaste tidningen C om hur det går till. Fredag är sista dagen att rösta!

Aktivist, schmaktivist - våld är våld!

Det är lätt att hetsa upp sig över att socialister/kommunister beter sig svinaktigt, vandaliserar och misshandlar i sin ideologis namn, men vi kan och bör faktiskt inte lägga några värderingar vid de anledningar våldsverkarna anser sig ha till att begå sina brott.

Skadegörelsen och våldet är helt vanliga brott. De som begått dem är brottslingar. De ska gripas, åtalas och dömas.

Sedan får de ha gjort det i sitt fotbollslags, bamseklubbens, kanotföreningens eller KFPLPM (r)'s namn...

Det saknar betydelse för brottsoffren och det saknar betydelse för mig.

Däremot kan helgens händelser väcka frågor om polisens passivitet och längre fram säkert även frågor om straffskalor.

-----------------------

Blev i samband med denna debatt uppmärksammad på att Peter Englund bloggar!

Ädel kamp för rättvisan genomförd i helgen

I rättvisans namn genomfördes en lyckad aktion i helgen. Tjoho. Skyltfönster krossades. Bland annat till en bank (extra rättvist). Där fick dem, de kapitalistsvinen, och de äckliga typer som jobbar på dagarna istället för att spela dataspel, editera wikipedia och kommentera på bloggar till det alltför låga arbetslöshetsstödet, sparar sina pengar och har sina bostadslån.

Förbipasserande misshandlades, liksom en svikare som ville inskränka sin rätt att protestera till att ord och inte till det mer effektiva och hedervärda, att slå sönder saker. Provocerande av honom att försöka stoppa rättviseaktionen mot fönsterrutorna.

Bland alla butiker (som ju är vidriga förtryckarföretag enligt våra teorier som jättebra och förklarar varför vi har rätt att krossa, slå sönder, misshandla och uppföra oss som arlsen) förstördes också en frisersalong. Denna vidriga manifestation för borgerligheten. Ingen trogen socialistisk kämpe uppsöker dessa imperialismens borgar (eller tvättar håret för den delen). Det sabbar den revolutionära känslan i tovorna, liksom.

Två unga kämpar uttalar sig i Sydsvenskan: Lisa Ericsson vill bara protestera mot det kommersialistiska samhället (antagligen är sammanhanget helt rätt för ändamålet). Monica Andersson tycker att det är skönt att polisen har hållit sig passiv (och tillåtit rättvisekämparna att slå sönder de fascistiska butikerna och frisersalongerna).

De mer konventionella rättvisekämparna tog till den omoderna protestmetoden, slagord. Stöd för Hugo Chavez och Evo Morales uttrycktes, liksom de i sammanhanget lite exotiska kraven på frigivning av PKK-ledaren Abdulla Öcalan.

Om man tycker att detta verkar intressant, vilken rättviseorganisation bör man då gå med i? Det finns många att välja på. I helgens aktiviteter deltar många. T ex Miljöpartiet.

Och i dag är det dags för en ny demonstration. Tur att de få som greps av fascistpolisen redan har släpps. På så vis blir det ju en ny chans till ännu bättre rättvisekamp! Låt oss vara glada, protestera mot konversialismen och slå sönder!!! Tjoho...

(fan.. jag fick inte in ordet "profit" någonstans... sätt in det själv på lämpligt ställe, eller säg det själv några gånger och känn hur revolutionär kraft fyller dina armar och får dig att vilja slå sönder något som någon annan människa kämpat för att skaffa sig.)

Läs också Ingerö och Malmöborna Martin och Lazslo.

Mycket bra FRA-artikel i FOKUS

FRA-lagens införande vilar på en lögn, samt det tvivelaktiga strävandet efter blocköverskridande stabilitet. Så kan man sammanfatta den oerhört intressanta artikel i senaste FOKUS som handlar om hur det gick till när FRA-lagen baxades igenom.

Till de som ännu inte gjort det: Läs artikeln. Den ger många ögonöppnande insikter och förhoppningsvis några värdefulla ord på vägen för de som bäst behöver det.

Två svaga ministrar i två olika regeringar var vad som krävdes för att vi skulle hamna här.

Leni Björklund lät sig lätt övertalas av sina spionromansöverlästa tjänstemän, men spelade bort bollen efter brytning av Thomas Bodström som för en gångs skull verkar gjort något bra.

Beatrice Ask förstod lagens orimliga implikationer, men sätter lojalitet före integritet och lär dessutom blivit nedtryckt i skorna av sin statsminister vid blotta antydandet av kritik. Hon lät sig köras över och herrar Odenberg och Wessberg fick ta inkastet, sannolikt även dessa utbildade i det bakomliggande maktspelet genom Tom Clancy och Jan Guillou, som satte FRA-bollen i spel på offensiv planhalva.

En fråga man ställer sig är naturligtvis hur detta kom upp på banan från början. Enligt artikeln så dängde Odenberg/Wessberg ett oemotsåndligt trumfkort på bordet - en blocköverskridande överenskommelse.

Man gjorde till det inre kabinettet - partiledarna + Schenström (vid tiden) gällande att socialdemokraterna var med på tåget och tänkte rösta ja till FRA-lagen. Om detta var en ren lögn eller om sossarna kom att bryta en överenskommelse är väl oklart, men det var knappast konstigt att tro att socialdemokraterna skulle stödja förslaget med tanke på att det från början kom från den socialdemokratiska regeringen och att sossarna i försvarsutskottet företrädesvis ägnade sig åt att göra vågen varje gång lagen kom på tal.

(Förvisso i sig naturligvis inget bra skäl att driva igenom en dålig lag.)

Detta kanske också i någon mån är ett exempel på att man hyser en övertro till de blocköverskridande överenskommelsernas förträfflighet.

Det är naturligt att det har blivit så i viktiga frågor. När det gäller försvars- och säkerhetspolitik har ju socialdemokraternas stödpartier rent galna hållningar och ingen har väl tyckt att det varit värt det politiska priset att tvinga socialdemokraterna att komma överens med dylika tokstollar.
Nu är saken dock en helt annan.

_______________________

Man kan fråga sig hur länge regeringen tänker ägna sig åt detta självplågeri. Allt färre av regeringens försvarare känner sig manade till att kavla upp ärmarna och lägga tid och kraft på argumentera och debattera.

Allt färre av alla fria allmänborgerliga/liberala debattörer ger regeringen sitt stöd.

Visst. Det kanske är en riktig analys att dessa ändå inte kommer att rösta på miljöpartiet, men en strategi som går ut på att vara mindre dålig än sina motståndare påverkar politiken på andra oönskade sätt.

Vikande engagemang minskar kvaliteten i debatten och gör att färre kompetenta människor blir tillgängliga för viktiga och svåra uppdrag. Folk engagerar sig på annat håll. Det svallande intresset för det amerikanska presidentvalet är kanske ett exempel på det.

Men detta går i allra högsta grad att rädda. Ta itu med FRA-lagen. Gör om från grunden. Sätt den i en parlamentarisk utredning. Erkänn misstaget. Byt ut ministrar som är för svaga.

Man bör också fundera på om det som sossarna körde med i olika omgångar - att hämta justitieministern utanför politiken - inte vore en bra idé? Vad gör egentligen Inga Britt Ahlenius nuförtiden? Mer tuggmotstånd tvivelsutan, men man skulle må bättre i magen.

______________________

Läs också Erik Hultin.

Betnér for president!

Hahaha... läser på Johan Norbergs blogg om DN På Stan's intervju med Magnus Betnér, som antagligen tog en lite oväntad vändning. :-D

Det visar sig att killen läser The Economist och eftefrågar ett riktigt liberalt parti som tar individens frihet på allvar och som lägger ner myndigheter som inte kan låta människorna vara ifred.

Hear, hear!

Genteknik möjliggör 2:a generationens biobränsle

Läser på Energy Daily om ett genombrott i tekniken för 2:a generationens biobränsle - sådan som framställs av cellulosa och sålunda inte tränger undan utrymme för livsmedelsproduktion.

Ett forskarteam från Dartmouth's Thayer School of Engineering och Mascoma Corporation har med hjälp av genmodifiering utvecklat en bakterie som trivs i höga temperaturer och vars enda "avskräde" är etanol.

Man talar om effektivitet i klass med petrolium. Både med avseende på energitäthet och framställningsekonomi. Väääldigt koolt!

Timbro-TV om övervakning och FRA

Missa inte kvällens Timbro-TV om övervakning. Jag tror att det kan bli riktigt intressant.



22.30 på TV8. (du vet, den där kanalen som ligger där någonstans mellan hallmark och yle...)

LAS ett hinder mot rättvisa löner

Kvinnor missgynnas av trögrörlighet på arbetsmarknaden.

OK. Alla missgynnas av trögrörlighet på arbetsmarknaden, men kvinnor drabbas särskilt hårt eftersom det enligt dagens DN Debatt av bland andra Stefan Fölster lönar sig att byta jobb - särskilt för kvinnor, enligt statistiken.

Vår arbetsrättslagstiftning hindrar folk från att byta jobb.

Anledningarna att montera ner denna barocka konstruktion, som saknar varje rimligt syfte, är många. Nu lägger jag jämställdhet till listan.

Förtryckets fanor fanns på plats

Var förbi demonstrationen som hastigast idag. Hade fullt med möten och massor av göra så jag kunde bara stanna ett par minuter och hade hoppats på att pricka in Henrik Alexandersson. Dock verkar han gått på tidigare än beräknat...

Det verkar ha varit många bra tal från alla från höger till vänster. Skulle verkligen vilja ha hört Magnus Betnér och Johan Norberg, men det kanske finns på nätet någonstans?

Vänstern hade en massa röda fanor med sig. Jag hoppas att dessa aldrig vecklades ut, eftersom de står för ett system av ett förtryck långt större än den integritetskränkning man nu säger sig vilja stoppa.

Inte längre bara som två rymdskepp i natten

Som anhängare av könsneutrala äktenskap och hopplös star-trekfan kan man inte annat än glädjas åt nyheten att Mr Sulu (George Takei) äntligen får göra sin Brad sällskap till det äkta ståndet!

Beam'em up, Scotty!

Miljö- och energiresa i USA

Är på resa i USA med ett späckat schema med träffar med en hel del myndigheter för att diskutera politik, opinionsbildning och praktik kring miljö- och energifrågor.

Tre intensiva dagar i Washinton D.C och nu är vi i Chicago, jag och fem ytterligare svenskar. Mitt resesällskap är politiker och tjänstmän som alla är experter på förnybar energi i olika former.

Intrycken är så oerhört många och en fördom som vi kanske har i Europa är att USA på något sätt skulle ligga efter när det gäller miljö. Det är verkligen inte sant.

När det gäller cleantech och biobränslen är man redan idag världsledande och den forskning som pågår, det fokus som läggs vid utveckling av nya energiformer, är mycket imponerande.

Hela förvaltningen har tar detta på högsta allvar. Den amerikanska miljörörelsen är konstruktiv och vetenskapligt förankrad.

Uppfinningsrikedomen tar sig inte bara uttryck som en idé och skisser, utan som faktiskt genomförande genom imponerande entreprenörskap.

Medan vi i Europa är experter på problem, verkar man här faktiskt vara mer inne på lösningar.

En elefant äter man en tugga i taget

Det känns nästan ibland som att FRA-debatten tenderar till att bli någon slags skönhetstävling där den som är mest oresonlig mot regeringen och tydligt deklarerar att man inte accepterar några som helst kompromisser anses ädlast.

Det är dumt. Vi behöver komma framåt.

Något annat som är dumt är splittring. Vi i centermotståndet anklagades för just det när vi lanserade vårt tranferutskiljningsalternativ. (Vissa hade till och med rena konspirationsteorier om att våra vedermödor kring det var en iscensatt avledningsmanöver på något slags hemligt uppdrag från regeringen... ganska trist för oss som slitit med det, men kanske begripligt i det känslosamma och mycket allvarliga läget)

Vi samlade ihop centermotståndet, diskuterade och vred och vände på alla möjligheter, kom överens sinsemellan och gick till partiet med våra idéer. Vi lyckades få partiet med oss på det allra viktigaste - ett stopp för rutinmässig avlyssning av alla svenskar.

Det är nu dags att gå vidare.

I Aftonbladet manar vi nu till samarbete mellan de två partier som verkar värna integriteten främst. Centerpartiet och Folkpartiet.

Alla aspekter är viktiga och detaljdiskussioner som den t ex om sociogram är utbildande, men det är också hög tid att försöka hitta en gemensam linje som löser integritetsproblemet och som är politiskt, ekonomiskt och praktiskt genomförbar.

Läs också Magnus Andersson och Erik Hultin.

Norell gästbloggar hos Hultin

Forskaren och terroristexperten Magnus Norell gjorde en stor insats som paneldeltagare på FRA-hearingen som centerpartiet anordnade förra fredagen.

Idag gästbloggar han hos Erik Hultin med ett långt, bra och jäkligt viktigt inlägg.

Obligatorisk läsning!

Vänsterns vansinniga verklighetsuppfattning

Då och då händer det att man läser något blogginlägg någonstans som är så åt fanders så att det blir svårt att bemöta. Man vet liksom inte i vilken ände man ska börja.

Ett sådant tillfälle var när jag häromdagen läste om vad den socialistiska verklighetsbeskrivningen kallar "nedsippringsteorier" på bloggen Ekonomikommentarer...

Inlägget är så vansinnigt på så många plan. Jag tänkte skriva ett inlägg, men kunde inte tygla mitt humör och fick inte ur mig någonting något vettigt.

Nu ser jag att Mattias $vensson har uppmärksammat samma inlägg och bemött det med den äran. Inspirerad av det gör jag ett nytt försök!

Ekonomin är ett dynamiskt system. Pengarna försvinner inte för att någon tjänar dem! När någon genom hårt och smart arbete tjänar en hacka, kommer pengarna OFELBART andra till del. Det handlar inte om att någon är generös och delar med sig. Det handlar om man använder pengar som man tjänar till att köpa saker som andra säljer.

Vad man än använder pengarna till, om det är för konsumtion eller om man sätter in dem på banken eller investerar i någon galnings affärsidé som man råkar tro på, sprids de i samhället mellan alla människor som producerar en vara eller tjänst som någon vill köpa. Hur kan man ha missat det?

Om en person köper en vara av en annan, så flyttas pengar i motsatt riktning. Att beskriva det flödet som "nedsippring"? Ordet är värdeladdat och det är naturligtvis ingen slump. Det används för att framställa ekonomisk frihet på ett ofördelaktigt sätt.

Mervärdet beskattas. Om skatten är låg hinner pengarna passera genom flera människor innan den kommer in i statskassan. Och inte ens där är pengarna förverkade. De används till viktiga saker som utbildning och sjukvård och de som arbetar med offentligfinansierad tjänstproduktion använder ju också sina löner till att köpa varor och tjänster från företagare.

Av medel som sätts in på banken används ju det mesta till utlåning till folk som ska köpa bostad eller kanske starta företag. En del (10% har jag för mig) avsätts till bankreserven och tas sålunda bort från omloppet, liksom pengar som hamnar i folks madrasser, frysfack, eller andra kluriga gömställen i hemmen.

Men kanske jag skriver allt detta helt i onödan.

Ekonomikommentarer beskriver "nedsippringen" som att det skulle vara ett argument för att man (någon, staten, jultomten... oklart vem) skulle ge rika människor mer pengar. Det är det naturligtvis ingen som vill! (utom möjligen Ulf Adelsohn)

Vad hela diskussionen implicerar är ju att vänstern vill hindra människor att använda hjärta och hjärna, ben och armar för att skapa värde! Och det med en ganska märklig teoretisk motivering som redan vid ett ytligt betraktande av verkligheten måste anses vederlagd.

Det är ju en vidunderlig tur att inte sådana som Ekonomikommentarer har haft större inflytande över svensk politik.

Tänk om alla svenska superentreprenörer hade hindrats att skapa sina företag med motiveringen att det värde har skapar ändå inte skulle komma andra till del ( i enlighet med nedsipprings- hästskits- eller annan retoriskt/semantiskt finnesrikt benämnd "teori".)

Christofer Polhem

Göran Fredrik Göransson

Alfred Nobel

Gustaf Dalén

Lars Magnus Ericsson

Ludvig Fredholm/J Sigfrid Edström

Sven Wingqvist, Assar Gabrielsson och Gustaf Larson

Några enstaka exempel på människor som vänstern hade velat stoppa eftersom de festligt nog kommit på att dessa enskilda människors insatser inte skulle gynna någon annan än de själva.

Att miljontals svenskar tjänar sin utkomst ur företag som samma människor skapat verkar tydligen inte relevant för vänsterns verklighetsbeskrivning...

Politik som skapar s-väljare

När jag var liten, på 70-talet, förekom en hel del kritik mot den socialdemokratiska politiken och den maktfullkomlighet som man förknippade den med. Kritik förekom också i statstelevisionen, även om den där mest kom från vänster.

Jag minns en sångtext från ett barnprogram som lydde något i stil med följande:

"En socialdemokrat får då inte vara lat
han måste flytta på alla stackars människor..."

Jag hade ingen aning om vad saken egentligen handlade om, men jag minns att jag tyckte att sången var mycket rolig.

Upphovsmännen fick antagligen sparken minutrar efter sändningen och deras akter hos IB försågs med röda flaggor, men ett frö av tvivel mot socialdemokratins påstådda förträfflighet var sått.

Detta påmindes jag om i våras, då debatten gick hög kring socialdemokraternas barocka hållning om kommunarrest. Vem tror man att man är när man vill bestämma var människor ska bo?

Det är verkligen mysko att de framhärdar i detta vansinne. Senast i dagens DN Debatt av Veronica Palm med den charmiga rubriken, "Låt inte flyktingarna bestämma var de ska bo."

Detta är naturligtvis ett uttryck för en ideologi och kanske också en människosyn som går ut på att politiken genom Den Goda Staten ska förse människor med livets nödtorft och ta hand om dem från vaggan till graven. Om staten ska försörja människan så har den ju kanske också rätt att bestämma lite över henne också...

(Det vore väl en grej om det faktiskt funkade. Om Den Goda Staten faktiskt lyckades tillfredställa människors behov. Men det gör den inte. Har aldrig gjort. Kommer aldrig att göra. Av rent praktiska skäl. Men det kanske är en annan diskussion.)

För oss som tycker att människor är tillgångar och inte belastningar är Veronica Palms socialistiska hållning obegriplig. Kommuner borde konkurrera om att få människor att flytta in.

Att tvinga människor att bo på ställe de inte har valt hindrar dem från att använda sina egna nätverk för social gemenskap och för att fixa jobb.

Men kanske är socialdemokraternas migrationspolitik ändå relevant ur deras perspektiv?

Starka individer som jobbar och driver företag är mindre benägna att rösta på sossarna än de som tvingats ner i bidragsberoende. Fler i utanförskap betyder fler s-väljare.

Läs också Magnus Andersson.

Langenrapporten och fossila drivmedel

Etanol är ett utmärkt fordonsbränsle, eftersom det kan framställas på ett förnybart sätt från t ex skogsråvara.

Trots detta är EU på väg att fatta beslut som innebär att ingen skillnad görs mellan fossilt och förnybart bränsle!

Det är koldioxidutsläppen från avgasröret som kommer att mätas. Är det under 120 gr/km anser EU att det är bra. Är det över anser EU att det är dåligt. Oavsett vad du tankat med.

Detta är naturligtvis HELT fucked up, som det heter på ren svenska. Uppenbarligen har den europeiska bilindustrin (som har mycket investerat i dieselmotorer) lyckats påverka europaparlamentets industriutskott till detta ytterligt märkliga drag.

Är allt snack från våra folkvalda om klimatet på allvar, eller är det bara tom retorik? Kanske läge att fråga våra svenska ledamöter vad de håller på med...

Industriutskottet
Lena Ek (c)
Göran Färm (s)
Gunnar Hökmark (m)

Länk till övriga ledamöter och suppleanter.